Hoppa till huvudinnehåll

Pekka Poutanen: En flykting - en bra eller dålig affär?

Bild: YLE/Elias Poutanen pekka poutanen

Efter två års roende och hopande beslöt Kyrkslätts kommunfullmäktige ta emot kvotflyktingar. Hela 15 personer vart annat år.

Diskussionen var livlig i salen. Det var ingen överraskning att sannfinländarna inte ville ha utlänningar till kommunen. Överraskande var att samlingspartiets grupp kraftigt motsatte sig att välkomna invandrare till Kyrkslätt. Näringslivets organisationer har i kraftiga ordalag betonat att Finland inte klarar sig utan betydligt större inflyttning. Nativiteten är så låg att Finland snabbt förgummas och förgubbas. Grunden för landets ekonomi faller sönder.

Det starkaste argumentet att kämpa mot ökad invandring var att man inte vet vad en flykting eller invadrare kostar kommunen. Staten betalar en betydande del av kostnaderna för kvotflyktingar. En hade hört att man i Lojo räknat ut att en flykting är en dålig affär. I Kouvola hade man kommit till ett helt motsatt resultat.

Kanske man borde inleda ett system att räkna alla inflyttades - både inhemska och utländska - ekonomiska värde innan dörren till kommunen öppnas. En finländsk familj där pappan är svårt alkoholiserad, mamman kroniskt sjuk och barnen har olika problem kan kosta för kommunen mångdubbelt mera än en flyktingfamilj. Prissättningen av hushåll är ren mänskohandel, konstaterade en fullmäktigeledamot.

I korridorerna var någon orolig för att invandrare ofta har ett stort antal barn. Det är just barn vi behöver för att landet inte föråldras. Barnen går i skola och lär sig snabbt språket. Det tar inte många år tills de är helt och fullt med i arbetslivet med minst lika stor motivation som stambefolkningen. För dem duger också annat än trendjobben.

De som flyr eller av någon annan orsak lämnar sitt land hör oftast till den aktivaste delen av befolkningen. Utbildningen är hög. Att studera och lära sig nytt och nya språk är inte främmande för dessa människor. De bär med sig ett stort inlärningskapital, som inte kostat något för Finland och Kyrkslätt. Högersidan i fullmäktigesalen tycks ännu ha en inaktuell bild av dagens invandring.

I tre års tid har den inhemska flyttningsrörelsen i Kyrkslätt varit på minus. I fjol flyttade ca 100 människor mera till andra finländska kommuner än det kom från andra håll till Kyrkslätt. Ökningen av nyfödda har blivit mindre än tidigare. År 2013 var fjärde året i rad då den utländska inflyttningen till kommunen ökade. I Helsingfors kommer ca två tredjedelar av befolkningsökningen utomlands ifrån.

I fullmäktigesalen i Kyrkslätt sitter en hel del ledamöter, som lever i tron att en kommun kan styra inflyttningsströmmar. En utlänning, som bor i detta land kan fritt välja sin hemort. Medborgare från andra EU-länder har nästan samma rättigheter och plikter som våra egna medborgare. En upplyst kommun bär internationellt gemensamt ansvar och tar emot människor som flyr från sina hem.

Poutapekkas blogg

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen