Hoppa till huvudinnehåll

IMF-krav på Ukraina - Chockhöj konsumenternas gaspris

Ukrainas huvudstad Kiev
Ukrainas huvudstad Kiev Bild: YLE/Kerstin Kronvall ukrainsk

För gemene ukrainare väntar kärva tider om de tar emot stöd från IMF, EU och USA. Bland annat blir gasräkningarna avsevärt dyrare, likaså importvarorna till följd av kraftig devalvering av valutan.

Det är en tidsfråga hur länge Ukraina klarar sig utan nya nödlån. Landets kreditvärdighet är sämre än Greklands och valutan har nått bottennoteringen på fem år.

Se också president Niinistö kommentera läget i Ukraina! (Presidenten intervjuas i Sotji av Kerstin Kronvall)

En livlina var Rysslands löfte i december om 13 miljarder euro i nödlån, men landet stoppade betalningarna när Ukrainas regering föll. Allmänt anses att Ryssland väntar på en Kremltrogen regering innan den på nytt öppnar plånboken.

Ukraina kan välja att blicka västerut mot EU och USA, men då måste landet anpassa sig till internationella valutafonden IMFs tuffa villkor. Det är IMF som kanaliserar stödet och ett krav är att Ukraina slopar sina frikostiga subventioner i energisektorn. Ukrainare njuter av mycket billigare gas än konsumenter i till exempel Bulgarien och Litauen.

I ett land med utbredd fattigdom är en chockhöjning av gaspriserna ett otrevligt alternativ för politiker. Det är ändå det enda hållbara alternativet, menar Pekka Sutela, som har en lång karriär vid Finlands bank bakom sig och som är en av Finlands främsta experter på Ryssland och dess grannländer.

- Att höja gaspriset är ett definitivt IMF-krav. Närmare tio procent av Ukrainas nationalinkomst går till energisektorn i form av subventioner och det är irrationellt. Dessutom är det de rikaste som gynnas mest av subventionerna.

Enligt Sutela borde man höja socialbidragen samtidigt som man drar bort subventionerna och skjuter konsumenternas energikostnader i höjden.

- Det är vettigare att genom socialpolitik stöda låginkomsttagare än att stöda industrialister genom energisubventioner.

Devalvering ett annat krav

Ett annat IMF-villkor är att Ukraina devalverar sin valuta, Hryvnian. De senaste åren har den varit bunden till dollarn, men har redan tappat kraftigt i värde under den politiska krisen. På fredagen införde centralbanken begränsningar på valutaköp för att försvara Hryvnian.

- Ukraina borde genast devalvera kring 15 procent. Därefter måste man låta valutan röra sig fritt, vilket sannolikt innebär att den förlorar ännu mera i värde.

Lägre valutakurs känns omedelbart i gemene mans plånbok. Realinkomsterna minskar då alla importvaror blir dyrare. Också det ett otrevligt alternativ för politikerna.

- Det är klart att det här drabbar människorna på kort sikt, men på längre sikt är det en rationell åtgärd. Den förbättrar exportörernas konkurrenskraft, till exempel inom livsmedelsbranschen. Ukraina är en stor exportör av vete och fjolårets skörd var mycket bra.

Enligt Pekka Sutela kan kombinationen av devalvering, slopandet av subventionerna och en del andra åtgärder på längre sikt rädda Ukrainas ekonomi som nu är i en desperat situation.

Ukraina dras med stora underskott i budgeten och bytesbalansen. På fredagen sänkte kreditratingbolaget Fitch landets rating till ccc, samma klass som Egypten och Jamaika är i. Att lyfta krediter på de internationella finansmarknaderna är allt svårare.

Är det fråga om dagar eller månader tills Ukraina inte längre kan betala sina skulder?

- Omöjligt att säga. Marknadsreaktionen kan komma snabbt eller om en tid.

Är både det som Ryssland och som IMF erbjuder realistiska alternativ för Ukraina?

- Jag tror att Ukraina behöver både öst och väst. Det viktiga är att Ukraina genast börjar genomföra reformer, till exempel gällande valutan och energisubventionerna. Men det är klart att det behövs en stabil politisk situation innan man kan börja genomföra svåra reformer, konstaterar Pekka Sutela.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes