Hoppa till huvudinnehåll

Forskare bekymrad över lamt intresse för politik

Två par fötter på en gård. En av personerna har en skateboard.
Två par fötter på en gård. En av personerna har en skateboard. Bild: Yle skor,fötterna,Skateboarding,pojkar,unga vuxna,ungdomar

Finländska ungdomar är inte speciellt intresserade av att rösta eller av att engagera sig politiskt. Det framgår av den nya Ungdomsbarometern, som publiceras på tisdagen.

Barometern kartlägger attityder bland 15-29-åringar i Finland. En allt större andel av ungdomarna avstår helt och hållet från att rösta i val. Vanligen uppger de som orsak att de inte tycker det är någon mening med att rösta. Att hitta en lämplig kandidat är också svårt.

Lauri Karvonen, professor i statsvetenskap vid Åbo Akademi, oroar sig över utvecklingen:

Professor Lauri Karvonen,  Åbo Akademi
Professor Lauri Karvonen, Åbo Akademi Professor Lauri Karvonen, Åbo Akademi Bild: Yle/Linus Hoffman statsvetenskap,val,väljare,beteendeterapi,lauri karvonen

- När vi ser att en allt större andel av ungdomarna är ointresserade av politiskt deltagande eller av att rösta är det ett tecken på att politiken blir allt mer främmande för unga människor. Visst är det oroväckande ur demokratins synvinkel. En betydande del av dem som är ointresserade nu kommer att tänka om när de blir äldre, men det kan hända att vi håller på att få en allt större grupp människor som blir politiskt passiv, säger Karvonen.

Unga litar på systemet

Ungdomsbarometern visar att det finns ett gap mellan ungdomars attityder och vad de själva gör för att påverka i samhället.

Trots det svaga politiska intresset, hyser ungdomarna förtroende för det politiska systemet och de uppskattar organisationsverksamhet.

- Unga är inte insatta i hur det politiska systemet fungerar och de känner att de inte har någon personlig andel i det politiska livet, säger professor Lauri Karvonen.

Enligt statistikforskaren Sami Myllyniemi från organisationen Nuorisotutkimusverkosto, som har sammanställt barometern, är det sällan ett ställningstagande från de ungas sida att inte rösta. Det visar snarare på passivitet eller på att den egna livssituationen och partiernas agerande inte verkar mötas i de ungas värld, säger Myllyniemi.

Uppgivenheten har ökat bland de unga, anser Myllyniemi:

- Den största förändringen under tio år är att cynism och lättja verkar påverka valdeltagandet mera nu än tidigare, säger Myllyniemi.

Unga röstar med plånboken

I praktiken deltar de unga i samhällslivet främst genom att ge feedback på service, genom att skriva under olika typer av motioner eller namninsamlingar och genom konsumtionsval.

- Så kallade alternativa metoder att ta del i samhällslivet blir vanligare. Många ser det som ett surrogat för traditionellt politiskt deltagande. Men vår demokrati är organiserad kring de traditionella formerna av politiskt deltagande och det är oerhört viktigt att de fortsätter att intressera, säger Karvonen.

Olaglig utomparlamentarisk verksamhet intresserar unga i väldigt låg grad.

Drygt 1900 ungdomar mellan 15 och 29 år deltog i årets ungdomsbarometer. Den första ungdomsbarometern gjordes år 1994. Resultaten följs upp årligen.

Läs också: Vet du någon som sitter i Europaparlamentet? Nej.