Hoppa till huvudinnehåll

Främmande ämnen i maten

Natriumglutamat, fosfat, ddt, gifter, bakterier, listeria. Att äta är inte alltid lätt. Man bör äta rent och hälsosamt, men hur vet man att den mat man väljer faktiskt är ren?

Ämnen tillsätts till livsmedel för att förbättra hållbarhet, konsistens, smak och färg. Vissa är nödvändiga eller helt naturliga, kring andra väcks matdebatter med jämna mellanrum.

Med främmande ämnen i livsmedel avses sådana ämnen som inte är livsmedlets tillverkningsämnen och inte heller tillsatser i livsmedlet. Det kan vara fråga om bekämpningsmedel, bakterier eller tungmetaller. De främmande ämnena kan göra livsmedlet skadligt.

Redan 1973 påpekar man i Spelet om konsumenten att diskussionen om tillsatsämnen och gifter som kommit i mat i misstag inte är ny. Är det "vi får på köpet" farligt? Är kontrollen tillräckligt effektiv?

I Veckans Puls 1983 talas om färdigmaten och om barnens kost. Burkmaten är ren, men efter burkmatsåldern kommer barnen i kontakt med mängder av tillsatsämnen och främmande ämnen.

Vilken inverkan har tillsatsämnen? En undersökning 1996 visar att tillsatsämnen är onödiga och i värsta fall farliga. I synnerhet i färdigmaten finns ämnen som kan försvåra allergier.

Tillsatser deklareras med funktionsnamnet följt av antingen tillsatsens namn eller E-nummer. Men hur skall man komma ihåg vad de olika E-koderna betyder? Det finns listor och applikationer, men det betyder ju inte att vi vet vad de innebär för oss.

Smakförstärkare framhäver livsmedlets egen smak eller doft, men är det faktiskt nödvändigt att förstärka smaken i t.ex. skolmat med natriumglutamat och andra smakförstärkare? Obs undersöker skolmaten 2011.

Konserveringsmedel förlänger livsmedlets hållbarhet genom att skydda det från förskämning orsakad av bakterier.

Nitrat används som konserveringsmedel i vissa ostar, ostprodukter, ostliknande produkter, icke upphettade köttberedningar och saltsill. Största delen av nitratintaget härstammar dock från produkter ur växtriket som av naturen innehåller nitrat.

Till köttberedningar tillsätts nitrit för att förhindra tillväxten hos bakterier som orsakar matförgiftninga och för att behålla köttets röda färg. Man har gett rekommendationer om att begränsa intaget av korvar, knackkorvar och charkvaror i kosten för barn under skolåldern p.g.a. nitritmängden.

En undersökning 2000 visar att tillsatsämnena har minskat då Finland gått med i EU. Det enda ämne som används mera än förr är fosfat i korv.

Fosfat förekommer naturligt i mjölkprodukter, kött och fisk, men livsmedelsindustrin tillsätter också fosfat som konserveringsmedel i livsmedel. Det har kommit ny forskning som visar att fosfater kan vara en risk vid hjärt- och kärlsjukdomar och inte är bra för hälsan.

EU förbjöd fosfater i köttberedningar med rått kött i juli 2013. De finländska köttillverkarna kommer dock att fortsätta med fosfater. Tolkningen av lagen är knepig och Finland har ansökt om undantag för t.ex. julskinka. Och i synnerhet i smältost finns mycket fosfater. Är det då farligt att äta dem? Spotlight undersökte saken 2014.

Text: Ida Fellman

Hälsa och sjukdom

Samhälle

Tv-mat och mat-tv

Kommentarer

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Fågelholksauktion i Borgå 1965

    Borgånejdens fågelförening säljer holkar för olika fåglar.

    Rundradions nyhetsredaktion besöker Borgå 1965. Borgånejdens fågelförening informerar och säljer fågelholkar.

  • Att lappa en punktering och putsa cykeln

    -Inte det minsta svårt, enligt reparatör Åke Wiberg.

    Att lappa ett punkterat cykeldäck är inte det minsta svårt enligt reparatör Åke Wiberg. Och på hösten skall man putsa och ta hand om sin cykel så att man inte på våren hittar ett rostigt vrak.

  • Råd och tips kring motorcykeln

    En vintrig dag i mars träffar vi ett gäng motorcyklister.

    En vintrig dag i mars träffar Carl Mesterton ett gäng motorcykelentusiaster och en konstapel för att få råd om hur man tar i bruk sin motorcykeln på våren.

  • Direktörer för Rundradion: från J. V. Vakio till Lauri Kivinen

    Samhället och den rådande politiken styrde direktörsvalen.

    Under sina livskraftiga decennier har Rundradion/Yle styrts av tolv män och en kvinna. Det har varit lugna år och turbulenta tider. Samhällsklimatet och den rådande politiken har styrt både direktörsval och hur programpolitiken sett ut.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Mentalpatient för livet?

    På Ekåsens sinnesjukhus

    Vi glider in till Ekåsens sinnesjukhus till tonerna av en trumpet. Vilka öden döljer sig här, och hur klarar sig patienterna när de skall tillbaka till samhället?

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Vansinnig mentalvårdshistoria

    Psykvården under lupp i Rivet ur arkivet.

    I dag är det svårt att föreställa sig hur vården av psykiskt sjuka såg ut för några generationer sedan. Under många, långa tider har psykiskt sjuka behandlats vansinnigt dåligt.

  • Han blev hela Finlands sagofarbror - här är historien om Topelius

    Topelius var sin tids främsta författare och opinionsbildare

    En januarionsdag år 1818 kom ett gossebarn till världen på Kuddnäs gård i Nykarleby. Liksom äldre, vidskepliga människor gjorde då stannade gårdens trädgårdsmästare upp för att läsa gossens livsöde i stjärnorna. Klart var att pojken, som för exakt 200 år sedan föddes till familjen Topelius, en dag skulle bli en känd man.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

Nyligen publicerat - Arkivet