Hoppa till huvudinnehåll

Främmande ämnen i maten

Natriumglutamat, fosfat, ddt, gifter, bakterier, listeria. Att äta är inte alltid lätt. Man bör äta rent och hälsosamt, men hur vet man att den mat man väljer faktiskt är ren?

Ämnen tillsätts till livsmedel för att förbättra hållbarhet, konsistens, smak och färg. Vissa är nödvändiga eller helt naturliga, kring andra väcks matdebatter med jämna mellanrum.

Med främmande ämnen i livsmedel avses sådana ämnen som inte är livsmedlets tillverkningsämnen och inte heller tillsatser i livsmedlet. Det kan vara fråga om bekämpningsmedel, bakterier eller tungmetaller. De främmande ämnena kan göra livsmedlet skadligt.

Redan 1973 påpekar man i Spelet om konsumenten att diskussionen om tillsatsämnen och gifter som kommit i mat i misstag inte är ny. Är det "vi får på köpet" farligt? Är kontrollen tillräckligt effektiv?

I Veckans Puls 1983 talas om färdigmaten och om barnens kost. Burkmaten är ren, men efter burkmatsåldern kommer barnen i kontakt med mängder av tillsatsämnen och främmande ämnen.

Vilken inverkan har tillsatsämnen? En undersökning 1996 visar att tillsatsämnen är onödiga och i värsta fall farliga. I synnerhet i färdigmaten finns ämnen som kan försvåra allergier.

Tillsatser deklareras med funktionsnamnet följt av antingen tillsatsens namn eller E-nummer. Men hur skall man komma ihåg vad de olika E-koderna betyder? Det finns listor och applikationer, men det betyder ju inte att vi vet vad de innebär för oss.

Smakförstärkare framhäver livsmedlets egen smak eller doft, men är det faktiskt nödvändigt att förstärka smaken i t.ex. skolmat med natriumglutamat och andra smakförstärkare? Obs undersöker skolmaten 2011.

Konserveringsmedel förlänger livsmedlets hållbarhet genom att skydda det från förskämning orsakad av bakterier.

Nitrat används som konserveringsmedel i vissa ostar, ostprodukter, ostliknande produkter, icke upphettade köttberedningar och saltsill. Största delen av nitratintaget härstammar dock från produkter ur växtriket som av naturen innehåller nitrat.

Till köttberedningar tillsätts nitrit för att förhindra tillväxten hos bakterier som orsakar matförgiftninga och för att behålla köttets röda färg. Man har gett rekommendationer om att begränsa intaget av korvar, knackkorvar och charkvaror i kosten för barn under skolåldern p.g.a. nitritmängden.

En undersökning 2000 visar att tillsatsämnena har minskat då Finland gått med i EU. Det enda ämne som används mera än förr är fosfat i korv.

Fosfat förekommer naturligt i mjölkprodukter, kött och fisk, men livsmedelsindustrin tillsätter också fosfat som konserveringsmedel i livsmedel. Det har kommit ny forskning som visar att fosfater kan vara en risk vid hjärt- och kärlsjukdomar och inte är bra för hälsan.

EU förbjöd fosfater i köttberedningar med rått kött i juli 2013. De finländska köttillverkarna kommer dock att fortsätta med fosfater. Tolkningen av lagen är knepig och Finland har ansökt om undantag för t.ex. julskinka. Och i synnerhet i smältost finns mycket fosfater. Är det då farligt att äta dem? Spotlight undersökte saken 2014.

Text: Ida Fellman

Hälsa och sjukdom

Samhälle

Tv-mat och mat-tv

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • Roparnäs sjukhus har upplevt många människoliv

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet.

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet. Men mentalvården har förändrats radikalt under de senaste 25 åren och nu planerar man att stänga sjukhuset. Öppen vård är dock inte alltid den bästa lösningen för mentalpatienter.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken från 1973 möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

Nyligen publicerat - Arkivet