Hoppa till huvudinnehåll

Främmande ämnen i maten

Natriumglutamat, fosfat, ddt, gifter, bakterier, listeria. Att äta är inte alltid lätt. Man bör äta rent och hälsosamt, men hur vet man att den mat man väljer faktiskt är ren?

Ämnen tillsätts till livsmedel för att förbättra hållbarhet, konsistens, smak och färg. Vissa är nödvändiga eller helt naturliga, kring andra väcks matdebatter med jämna mellanrum.

Med främmande ämnen i livsmedel avses sådana ämnen som inte är livsmedlets tillverkningsämnen och inte heller tillsatser i livsmedlet. Det kan vara fråga om bekämpningsmedel, bakterier eller tungmetaller. De främmande ämnena kan göra livsmedlet skadligt.

Redan 1973 påpekar man i Spelet om konsumenten att diskussionen om tillsatsämnen och gifter som kommit i mat i misstag inte är ny. Är det "vi får på köpet" farligt? Är kontrollen tillräckligt effektiv?

I Veckans Puls 1983 talas om färdigmaten och om barnens kost. Burkmaten är ren, men efter burkmatsåldern kommer barnen i kontakt med mängder av tillsatsämnen och främmande ämnen.

Vilken inverkan har tillsatsämnen? En undersökning 1996 visar att tillsatsämnen är onödiga och i värsta fall farliga. I synnerhet i färdigmaten finns ämnen som kan försvåra allergier.

Tillsatser deklareras med funktionsnamnet följt av antingen tillsatsens namn eller E-nummer. Men hur skall man komma ihåg vad de olika E-koderna betyder? Det finns listor och applikationer, men det betyder ju inte att vi vet vad de innebär för oss.

Smakförstärkare framhäver livsmedlets egen smak eller doft, men är det faktiskt nödvändigt att förstärka smaken i t.ex. skolmat med natriumglutamat och andra smakförstärkare? Obs undersöker skolmaten 2011.

Konserveringsmedel förlänger livsmedlets hållbarhet genom att skydda det från förskämning orsakad av bakterier.

Nitrat används som konserveringsmedel i vissa ostar, ostprodukter, ostliknande produkter, icke upphettade köttberedningar och saltsill. Största delen av nitratintaget härstammar dock från produkter ur växtriket som av naturen innehåller nitrat.

Till köttberedningar tillsätts nitrit för att förhindra tillväxten hos bakterier som orsakar matförgiftninga och för att behålla köttets röda färg. Man har gett rekommendationer om att begränsa intaget av korvar, knackkorvar och charkvaror i kosten för barn under skolåldern p.g.a. nitritmängden.

En undersökning 2000 visar att tillsatsämnena har minskat då Finland gått med i EU. Det enda ämne som används mera än förr är fosfat i korv.

Fosfat förekommer naturligt i mjölkprodukter, kött och fisk, men livsmedelsindustrin tillsätter också fosfat som konserveringsmedel i livsmedel. Det har kommit ny forskning som visar att fosfater kan vara en risk vid hjärt- och kärlsjukdomar och inte är bra för hälsan.

EU förbjöd fosfater i köttberedningar med rått kött i juli 2013. De finländska köttillverkarna kommer dock att fortsätta med fosfater. Tolkningen av lagen är knepig och Finland har ansökt om undantag för t.ex. julskinka. Och i synnerhet i smältost finns mycket fosfater. Är det då farligt att äta dem? Spotlight undersökte saken 2014.

Text: Ida Fellman

Hälsa och sjukdom

Samhälle

Tv-mat och mat-tv

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Den förtrollade vägen

    Femåriga Riki i Oscar Parlands magiska värld.

    Oscar Parlands roman har blivit en tv-serie av Åke Lindman, till ett manus av Benedict Zilliacus. I tv-serien träffar vi den femåriga Riki.(Marcus Hietanen), som tillbringar en sommar hos sina kosmopolitiska släktingar i finländska Karelen.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Skeppet Draken förliser vid Utö

    Vattnen omkring Utö har alltid varit farliga.

    Vattnen omkring Utö har alltid varit farliga. Men en stormig novembernatt 1929 visade havet sin verkliga styrka. Då förliste skeppet Draken och livet på ön stannade upp.

  • Utö är Finlands sydligaste ö

    Utö är en av de få fyröar som haft en fast befolkning.

    Utö fyr ligger på Finlands sydligaste ö. Den är också en av landets äldsta fyrar. Utö är en av de få fyröar som haft en fast befolkning. I filmen Människor på en ö får vi ett charmigt reportage från Utö 1964.

  • Rekryterna Karlsson och Karlsson

    Dokumentär om militärtjänstgöring i Dragsvik

    Eero Wallén har gjort en dokumentär som med medkänsla och humor följer med unga killar som inleder sin militärtjänstgöring vid Nylands Brigad i Dragsvik.

  • Nya rekryter till Dragsvik

    På 1960-talet närmade man sig Nylands Brigad hurtfriskt

    På 1960-talet närmade man sig Nylands Brigad med en hurtfrisk attityd. De raska gossarna som skall försvara Finland är lite komiska då de skall vika kläder. Men man oroade sig också för om Nylands brigad skulle läggas ner.

  • Bergströms besöker Dragsvik

    Bergströms informerar om militärtjänstgöring.

    Magnus Bergström, äldsta sonen i familjen Bergström, avtjänar sin värnplikt vid Nylands brigad i Dragsvik. Den pedagogiska serien passar på att informera om militärtjänstgöring.

  • Att vara kvinna i militären

    1995 inledde de första kvinnorna sin värnplikt.

    1995 skrev man historia inom den finska armén - då inledde de första kvinnorna sin värnplikt

  • En dag i Dragsvik

    En vardag i Dragsvik och Syndalen.

    Carl Mesterton har följt med en vardag vid Nylands Brigad i Dragsvik. Vi får också höra omgivningens reaktioner på bombningar i Syndalen.

  • Han blev hela Finlands sagofarbror - här är historien om Topelius

    Topelius var sin tids främsta författare och opinionsbildare

    En januarionsdag år 1818 kom ett gossebarn till världen på Kuddnäs gård i Nykarleby. Liksom äldre, vidskepliga människor gjorde då stannade gårdens trädgårdsmästare upp för att läsa gossens livsöde i stjärnorna. Klart var att pojken, som för exakt 200 år sedan föddes till familjen Topelius, en dag skulle bli en känd man.

  • Hörspelet Fältskärns berättelser

    13 delar Topelius från det 30-åriga kriget.

    Zacharias Topelius stora klassiker "Fältskärns berättelser" skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772. Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

  • Mörjens – the Best of Morjens

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur Morjens.

    Mörjens är ett kollage av de bästa bitarna ur humorserien "Morjens" I Morjens älskade man att skämta med finlandssvensk tv och politisk korrekthet.

  • Morjens: Julsketch

    Skål på ett liv efter julen. Vad fick ni för julklappar?

    "Skål på ett liv efter julen. Vad fick ni för julklappar?" En Morjenssketch där vi får se "typiska" finlandssvenska Hankenkillar.

  • Morjens och världens längsta sketch

    Morjens retade tittarna och Rundradion med "Schackspelarna"

    Morjens lyckades ofta förarga Rundradions ledning. Sketchen "Schackspelarna" töjde på allas tålamod både till sitt innehåll och sin längd.

  • Morjens skämtar med finlandssvensk tv

    Morjens älskade att skämta med finlandssvensk tv

    I humorprogrammet Morjens älskade man att skämta med finlandssvensk tv och Rundradion överlag. Här får vi se parodier på aktualitetsprogram, valdebatter och ungdomsprogram.

  • Morjens: Hur leker man med pappa

    Pappa leker hårdhänt.

    När pappa är med och leker med sin dotter i en sketch av Morjensgänget går det kanske inte helt traditionellt till.

  • Böj och töj dig i form

    Gympa framför TV:n och medan du städar

    Jumppa framför TV:n och medan du städar med Berit och Marianne.

  • Yoga för kropp och själ

    På 1970-talet var yoga ännu inte vardagsgymnastik.

    På 1970-talet var yoga ännu inte vardagsgymnastik. Då krävdes medvetenhet om själva kulturen bakom yoga.

  • Må så gott och ha det bra!

    Är ni frisk? Mår ni gott?

    Slalom är en utmärkt modern sport särskilt för ungdomen. Föräldrarna får betala dyrt för slalomutrustningen, men de betalar gärna för en sportgren som för ut barnen i den friska luften och håller de unga borta från kaféer och gator.

  • Vinterbadandets fröjder

    Är det hälsosamt att doppa sig i isvatten?

    Är det hälsosamt att doppa sig i isvatten? Kan man på det sättet bota reumatism och förhindra förkylningar?

  • President J.K. Paasikivis tal nyåret 1950

    Medborgare! Ett år har åter gått till det förflutna.

    Medborgare! Ett år har åter gått till det förflutna, men icke heller detta år har tillfört mänskligheten det som den innerligt har hoppats på och väntat - verklig fred.

  • President Tarja Halonens tal 2012

    Presidentens nyårstal 2004 och 2012

    Republikens president Tarja Halonen efterlyste i sitt nyårstal 2004 en strategi för globaliseringen. Sitt sista nyårstål som republikens president höll Tarja Halonen den första januari 2012.

  • P E Svinhufvuds nyårstal 1935

    Rundradions äldsta inspelning

    Den äldsta inspelning som Yle/Rundradion har är ett nyårstal som republikens president P E Svinhufvud höll den 1 januari 1935.

  • President Ahtisaaris nyårstal 1997

    President Ahtisaari håller tal inför det nya årtusendet

    President Ahtisaari håller nyårstal 1997, under recessionens efterdyningar, och 2000 inför det nya årtusendet.

Nyligen publicerat - Arkivet