Hoppa till huvudinnehåll

Marit af Björkesten: Världens minst delade nyheter

Marit af Björkesten
Marit af Björkesten Bild: Yle marit

”Chimpanser klarar det här testet bättre än mina studenter.” Så brukar professorn i internationell hälsa Hans Rosling provocera sina åhörare när han talar om den globala utvecklingen.

Testet han nämner består av flervalsfrågor om bland annat befolkningsutveckling och läskunnighet. Enligt honom lyckas chimpanser helt slumpmässigt pricka in fler rätta svar än belästa och ambitiösa studenter.

Roslings poäng är inte att studenterna är dumma, utan att vi alla bygger vår uppfattning av världen på gamla fakta och fördomar - och att vi därför missar de positiva utvecklingstrenderna.

Också medierna får sig ibland en befogad känga av Rosling. Precis som studenterna bygger vi omedvetet vår omvärldsanalys på föreställningar som har haft sitt bäst före datum, vilket i värsta fall förstärker de snedvridna världsbilderna ytterligare.

Svenska medieinstitutet har tagit sig an en del av den här problematiken i sin årsrapport som heter ”Vad får vi inte veta? Luckor i nyhetsmediernas rapportering”. Dels handlar det om händelser som medierna av olika orsaker väljer bort. Just nu kunde det vara till exempel den humanitära katastrofen i Tchad. Dels handlar det om fenomen som vi inte lyckas få syn på för att vi är enögda och har föreställningar som bygger på gamla fakta.

En av artiklarna i rapporten diskuterar om mediernas topplistor över det mest lästa därför borde kompletteras med listor över de minst lästa artiklarna, och de teman som aldrig får någon uppmärksamhet. Det kunde vara ett sätt att försöka minska antalet blinda fläckar, eller åtminstone påminna om dem.

Ett annat sätt är de konstruktiva nyheter som Yle Nyheters redaktionschef Jonas Jungar skrev om här, en infallsvinkel som Svenska Yle jobbar aktivt med just nu och som väckt en debatt om journalistikens uppgift och fokus.

Men konstruktiva nyheter i vår tappning handlar alltså inte i första hand om solskenshistorier med en hög mysfaktor, och i synnerhet inte om att glömma den kritiska journalistrollen. Det handlar egentligen inte heller om att balansera dåliga nyheter med goda, utan om att oftare ta steget vidare efter att de kritiska frågorna är ställda. Om att hitta och skildra problem, men också ta reda på om det finns någon som lyckats lösa dem. Att se om den långa raden av negativa nyheter eventuellt skymmer en utveckling som ibland, någonstans och någon gång går mot det bättre.

Med andra ord, en helare bild av världen eller helt enkelt en ännu mer ambitiös journalistik.

Men vilka nyheter som sedan når tittarna, lyssnarna och läsarna bäst är inte bara i journalisternas händer. De redaktionella valen genomgår en andra sortering när nyheterna sedan sprids i sociala medier.

Vår analys av nyhetsanvändningen på webben visar att den här prioriteringslistan oftast ser ut ungefär som vår egen, men att sådant som uppfattas som goda nyheter klättra ett pinnhål högre när tittarna, lyssnarna och läsarna får välja.

Vilken bild av världen sprider du?

Läs också

Nyligen publicerat - Debatt