Hoppa till huvudinnehåll

Ny våg av kritik mot israeliska varor

Femhundra palestinier jobbar på Sodastreams fabrik, som ligger i den israeliska bosättningen Maleh Adumim. Bild: EPA sodastream

Under den senaste tiden har allt fler röster höjts för att bojkotta produkter från de illegala israeliska bosättningarna. Tidningen Helsingin Sanomat rapporterade nyligen också att många europeiska finansinstitut har dragit tillbaka sina investeringar i israeliska banker, och att det börjar väcka oro på israeliskt håll.

- Idén med en bojkott är att minska lönsamheten hos de företag som verkar på ockuperad mark. På så sätt kanske bosättningarnas lönsamhet överlag minskar, och då kan det fungera som en uppmaning att hitta andra lösningar i den här konflikten, säger Timo Stewart, som är forskare med specialkunnande om konflikten mellan Israel och Palestina.

Genom att köpa varor från de israeliska bosättningarna stöder man samtidigt indirekt den israeliska ockupationen av palestinska områden, förklarar Stewart.

Bosättningarna ligger på palestinska områden som Israel ockuperade år 1967, men de hör inte officiellt till Israel. Trots det här har en stor mängd civilbefolkning flyttat till bosättningarna, och de lever och bor som israeliska medborgare, som betalar skatt till Israel.

Bild: Yle Nyhetsgrafiken bostättningar

Bosättningarna godkänns inte av det internationella samfundet, och också kritiken bland konsumenterna har ökat på den senaste tiden. Enligt Timo Stewart syns de negativa inställningarna redan i minskade exportintäkterna från de israeliska bosättningarna.

- Bosättningarna är problematiska, eftersom det är där som man förhoppningsvis kunde upprätta en palestinsk stat i framtiden. Många av bosättningarna står i vägen för det, och måste antagligen rivas om man någonsin ska kunna gå in för en tvåstatslösning i konflikten, säger Stewart.

Blodbubblor?

Debatten kring de israeliska bosättningarna tog fyr igen på ett kanske lite oväntat sätt, nämligen via en reklam för bubbelvatten.

“Mitt jobb är att rädda världen och det börjar med vanligt vatten”, säger skådespelaren Scarlett Johansson i mineralvattenbolaget Sodastreams nya reklamfilm.

Hollywoodaktrisen Johansson anade knappast att hennes beslut att bli bolagets nya ansikte skulle bli startskottet för en ny intensiv debatt om bojkott av varor från israeliska bosättningar. En av Sodastreams fabriker ligger nämligen i den israeliska bosättningen Maleh Adumim på ockuperat palestinskt terrotorium.

De israeliska bosättningarna är olagliga enligt internationell rätt, och väcker kritik världen över för att kränka palestiniernas mänskliga rättigheter. Det är nämligen inte tillåtet för en stat att flytta sin egen civilbefolkning till ockuperat territorium.

Karikatyrerna på Scarlett Johansson har florerat sedan dess. “Släpp bubblorna fria, men inte palestinierna”, lyder det till exempel på en bild, där Johansson förföriskt sörplar i sig bubbelvatten med ett sugrör. I bakgrunden står palestinska män ingträngda bakom galler, i väntan på att få passera en av de många vägspärrar som Israel har satt upp på Västbanken och kring Gaza.

Samtidigt som Johansson trädde fram som det omdiskuterade bolagets frontfigur, fungerade hon också som mänskorättsorganisationen Oxfams ambassadör - en post som hon sedan lämnade till förmån för Sodastream.

Problematisk bubbelfabrik

Varför väljer man då som företag att etablera sig på de här områdena, trots kritiken från omvärlden?

- Den här fabriken på Västbanken har kommit till bolaget via ett företagsköp, säger Sodastreams landschef i Finland, Thea Forstén. Enligt henne vill inte bolaget ta ställning till politik, men att stänga ner fabriken skulle samtidigt innebära att de 1300 anställda blir arbetslösa. Enligt Forstén jobbar det 500 palestinier på fabriken, som samtidigt bidrar till försörjningen av ett tiotal personer i sin närmijö. Forskaren Timo Stewart ger inte mycket för Forsténs förklaring.

- Att upprätthålla en fabrik på ett område som är ockuperat av ett annat lands armé, är förstås ett politiskt ställningstagande. Att påstå annat är naivt.

Thea Forstén nekar till att bolaget skulle få några förmåner från Israel, men enligt forskningsprojektet Who Profits drar Sodastream nytta av skatteförmåner och bristande miljökontroller.

Forstén menar också att inga produkter från fabriken på Västbanken importeras till Finland eller Norden. Finnwatch kritiserar ändå bolaget för att produkterna inte märks ordentligt, och att Sodastream inte uppger exakt varifrån de olika delarna kommer.

Timo Stewart anser för sin del att det är irrelevant ifall just de delar vi kan köpa här i Finland kommer från Västbanken - genom att köpa Sodastreams produkter stöder man företaget i stort.

Bättre konsumentupplysning

Det har blivit lättare för konsumenterna att känna igen varor från olagliga israeliska bosättningar på palestinsk mark. Kesko har slutat ta in frukt och grönsaker från de här områdena, och S-gruppen har börjat märka den här typen av produkter tydligare. På Alkos viner står det däremot fortfarande enbart att de är producerade i Israel. Det här uppger Sonja Vartiala, som är verksamhetsledare vid medborgarorganisationen Finnwatch.

- EU eller finska staten borde snabbt komma med klarare riktlinjer, så att det inte är upp till de enskilda företagen hur man agerar i de här fallen, säger Vartiala.

Även om vissa framsteg har skett, konstaterar Vartiala att det fortfarande finns mycket att göra. På den finlänska marknaden säljs bland annat smink, blöjor och smaksirap som är producerade i israleiska bosättningar.

Enligt en rapport som Finnwatch gjorde i samarbete med Kyrkans Utlandshjälp år 2012, har drygt 30 finländska företag kopplingar till israeliska bosättningar. Två år senare har inga drastiska ändringar skett på den punkten. Också finska statens placeringsbolag Solidium har via en del omvägar kopplingar till israeliska banker som har finansierat bosättningsprojekt.

Text: Nanette Forsström

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes