Hoppa till huvudinnehåll

Passiv assimileringspolitik

Finlandssvenska teckenspråkiga anklagar myndigheterna för att genom passivitet tvinga folk att byta modersmål till finska eller alternativt flytta till Sverige. De finlandssvenska teckenspråkiga är en minoritet inom minoriteten och utgör i dag cirka 300 personer.

Myndigheterna i Finland bedriver en passiv assimileringspolitik gentemot personer som har finlandssvenskt teckenspråk som modersmål, sade föreningen Finlandssvenska teckenspråkigas viceordförande Janne Kankkonen i Helsingfors på onsdagen.

Han talade på ett seminarium i riksdagen på Teckenspråkets dag, som i år markerades för femte gången.

Enligt Kankkonen ser den offentliga förvaltningen de teckenspråkiga som en homogen grupp och förstår inte att det finlandssvenska och det finska teckenspråket är olika språk.

Det tvingar personer med finlandssvenskt teckenspråk som modersmål att antingen avstå från sitt modersmål eller flytta till Sverige för att få utbildning, till exempel. Men det rikssvenska teckenspråket skiljer sig också från det finlandssvenska.

Kankkonen flyttade själv till Sverige för att få den utbildning han ville ha och återvände sedan till Finland.

Den enda finlandssvenska dövskolan i Finland fanns i Borgå och lades ned 1993. Efter det har de finlandssvenska döva haft som alternativ att använda tolk, att gå i finsk dövskola eller att flytta till Sverige och gå i dövskola där.

Finlandssvenskt teckenspråk används av cirka 300 personer.

Tolkning inget universalmedel

Enligt Finlands Dövas Förbunds verksamhetsledare Markku Jokinen tycker myndigheterna ofta att de dövas rättigheter kan tillgodoses med teckenspråkstolk.

En tolk kan dock inte alltid ersätta service på det egna språket – i de dövas fall teckenspråk, framhöll Jokinen.

-Man kan knappast tänka sig att all obligatorisk svenskspråkig service i Finland överlag som undervisning, radio och tv skulle ges via tolk, sade han.

Lagen kommer att preciseras


För närvarande är myndigheterna inte tvungna att ordna service på teckenspråk – varken finskt eller finlandssvenskt.

Enligt justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP) nämns finlandssvenskt teckenspråk bara på ett enda ställe i Finlands författningssamling.

I medborgarskapslagens 13 § bestäms att en utlänning kan beviljas finskt medborgarskap om han eller hon ”har nöjaktig förmåga att i tal och skrift använda finska eller svenska eller i stället har motsvarande kunskaper i finskt eller finlandssvenskt teckenspråk”.

Ett förslag till ny lag om teckenspråk som ska garantera de teckenspråkigas ställning överlag är dock under beredning vid justitieministeriet.

Henriksson hoppas att lagen kan behandlas och träda i kraft under den valperiod vi har nu, även om det enligt henne kan bli ganska bråttom.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes