Hoppa till huvudinnehåll

Hälsovårdare vid barnrådgivningen utmattade

Peggy Granholm, hälsovårdare på Munksnäs hälsovårdscentral.
Hälsovårdare Peggy Granholm vid mödra- och barnrådgivningen i Munksnäs. Peggy Granholm, hälsovårdare på Munksnäs hälsovårdscentral. Bild: YLE/Pia Johansson munksnäs hvc

Hälsovårdarna inom mödra- och barnrådgivningen i Helsingfors känner sig överbelastade. I ett gemensamt ställningstagande nyligen sägs att arbetet vid rådgivningarna har blivit mer krävande och att man inte har tid att sköta alla uppgifter.

Hälsovårdaren Peggy Granholm tar emot både blivande mammor och barn upp till skolåldern vid rådgivningen i Munksnäs hälsostation. Hon gillar sitt jobb, och ser ut att trivas bra bland diverse leksaker och måttband. Men många gånger känner hon sig ändå otillräcklig.

- De senaste åren har man haft den här känslan av att det bara kommer mer och mer arbetsuppgifter, men det tas inte bort nånting. Ändå så har jag mina samma 38 timmar i veckan och klientantalet är över det antal som rekommenderas på nationell nivå.

Granholm säger att hon oftast är helt slut efter en arbetsdag med blivande mammor och allt från spädbarn till förskoleelever på mottagningen. Och dessutom allt pappersarbetet som hör till.

- Jag har sagt på skämt att man måste ha sitt eget liv i skick, vara kärnfrisk och inte ha några stora problem själv. Annars kan det nog köra ihop sig i det här arbetet.

Peggy Granholm är inte ensam om den här känslan. Närmare tvåhundra av stadens hälsovårdare har i ett gemensamt ställningstagande i november påtalat tidsbristen och de allt större utmaningarna i rådgivningsarbetet.

Stadsfullmäktige har visserligen riktat mer pengar till mödra- och barnrådgivningen - totalt 1,4 miljoner euro som extra anslag i årets budget. Men en stor del av de pengarna går till drygt 17 vårdarvakanser, som annars skulle ha lagts ner.

De pengar som blev över räcker till tre nya hälsovårdare, och det är långtifrån tillräckligt, säger man vid hälsovårdarnas fackförening.

Ny telefontjänst kan försvåra jobbet

Vid Helsingfors stads social- och hälsovårdsverk är avdelningschef Pia Sutinen ändå nöjd över tilläggsanslagen och menar att läget har blivit bättre.

- Vi har mer resurser nu, så det tycker jag är bra, om man tänker på att det allmänna ekonomiska läget är svårt.

Sutinen medger att hälsovårdarna har fler klienter än de nationella rekommendationerna stipulerar. Men enligt henne borde hälsovårdarnas arbetsbörda minska tack vare en ny centraliserad telefontjänst, dit alla kunder vid stadens mödra- och barnrådgivningar kan ringa.

- Den tjänsten ger mera tid för våra hälsovårdare till klientarbetet på mottagningarna, så det är en förbättring.

Det har ändå varit långa väntetider till telefontjänsten under semesterperioder, nu senast kring årsskiftet. Och Peggy Granholm säger att det som egentligen borde hjälpa till, också kan försvåra arbetet.

- Tidigare när klienterna ringde direkt till mig, kunde jag själv ge en lite längre mottagningstid till en familj som jag visste att brukar ha många saker att ventilera. Den möjligheten finns inte nu, för jag kan inte gå över tiden och låta små barn vänta hur länge som helst. Flera gånger i veckan händer det att tiden helt enkelt tar slut.

Tid krävs för att hitta familjer som behöver hjälp

Helsingfors stad ser mödra- och barnrådgivningarna som centrala när det gäller att känna igen och nå familjer som behöver extra stöd. Det är i rådgivningen det berömda förebyggande arbetet kan göras och samhället kan ingripa innan problemen i en barnfamilj blir större.

Hälsovårdare Peggy Granholm vet att hon och hennes kolleger har en viktig roll i samhället, i och med att de i princip träffar alla som skall få barn och har barn.

- Nog klarar vi av det också, delvis. Men det behövs tid. Det går inte att identifiera problem om man inte kan vara i kontakt med familjerna tillräckligt ofta och tillräckligt långa tider

Läs också