Hoppa till huvudinnehåll

Katainen: Ingen kan tvinga oppositionen att samtala

Statsminister Jyrki Katainen vid EU-toppmötet i Bryssel i december 2013
Statsminister Jyrki Katainen vid EU-toppmötet i Bryssel i december 2013 Statsminister Jyrki Katainen vid EU-toppmötet i Bryssel i december 2013 Bild: EPA/JULIEN WARNAND eu-toppmöte i bryssel

Statsminister Jyrki Katainen har bjudit in oppositionspartierna Centern och Sannfinländarna att diskutera hur nedskärningarna och skattehöjningarna ska fördelas över tid. Centern meddelade att man inte stöder regeringens sparmål, om inte de kommande strukturreformerna också diskuteras.

−Vi skulle kunna sitta ner och diskutera två saker. Den första frågan är om alla partier förbinder sig vid att vända skuldsättningstakten och det andra är vad de anser om att periodisera nedskärningarna och skattehöjningarna, sade statsminister Jyrki Katainen i Bryssel i torsdags.

Katainen vill veta om oppositionspartierna ska balansera budgeten med 3 miljarder euro redan nästa år eller om den ska spridas ut över en treårsperiod.

−Jag hoppas att vi kan nå en nationell samsyn, men sedan har partierna givetvis en egen syn på hur åtgärderna ska genomföras, sade Katainen.

Oppositionen förbinder sig inte vid regeringens sparmål

Sannfinländarnas ordförande Timo Soini sade i dag att han tar emot statsministerns inbjudan, men att Sannfinländarna inte tänker välsigna regeringens misstag. Soini går inte med på att regeringen försöker binda oppositionens händer genom att säga att alla partier är av samma åsikt. Centern meddelade i sin tur under riksdagens frågetimme att man inte stöder regeringens sparmål, om inte de kommande strukturreformerna också diskuteras.

−Ingen tvingas att samtala med andra, om Timo Soini inte vill diskutera eller förbinda sig vid att få bukt med skuldsättningen eller fördelningen av inbesparingarna, så kan ingen göra något åt det, men jag hoppas att det sannfinländska partiet tänker efter en gång till, sade statsministern.

Katainen påpekar att det skulle vara en stark signal utåt av Finland att alla partier oberoende av valresultatet förbinder sig vid att få bukt med skuldsättningen och öppet ger besked om de vill att anpassningen görs uppdelat på tre år eller på en gång från och med årsskiftet.

Vad anser EU-kommissionen om Finland väntar med att få sin budget i balans?

−Det vet jag inte, men jag tror att om vi har konkreta beslut så borde det vara tillräckligt, men jag har inte haft möjlighet att tala med EU-kommissionen, sade statsminister Jyrki Katainen som i dag besökte Europeiska rådets ordförande Herman van Rompuy.

EU-kommissionen har rätt att bestraffa medlemsländer som inte får sin budget i balans i tid.

Balans mellan skattehöjningar och nedskärningar

Enligt regeringsprogrammet ska statens budget balanseras så att hälften är skattehöjningar och hälften nedskärningar. Katainen ville i det här skedet inte ta ställning till hur stor del som ska vara skattehöjningar och hur stor del nedskärningar av statens utgifter.

−Jag kan inte ge något exakt procenttal, men beskedet från de ekonomiska experterna är att skattehöjningar har ett större negativ effekt på sysselsättningen än nedskärningar av utgifterna, även om de ekonomiska experterna inte var helt eniga i den här frågan, påpekade Katainen.

Han underströk att balanseringsåtgärderna har negativa effekter på den ekonomiska tillväxten och det här måste ses som en helhet.

−Det finns skattehöjningar som är mer skadliga än andra med tanke på sysselsättningen och vi måste hitta den rätta balansen, men faktum är att båda behövs, ansåg Katainen.

−Jag tror inte att det finns särskilt många som bara vill skära ner i utgifterna, det är lätt att säga, men ännu har jag inte sett ett enda förslag med konkreta nedskärningar på 3 miljarder euro, fortsatte statsministern.

Katainen föredrar skattehöjningar som inte inverkar negativt på arbetsmotivationen och att skattehöjningarna inte går att kringgå genom att flytta verksamhet till ett annat land.

På utgiftssidan är det svårt och redan nu har regeringen balanserat budgeten med 5 miljarder.

−Vi går till kärnan och vi måste hitta en lösning där förlusterna blir så små som möjligt, säger Katainen.

Han vill inte att det görs nedskärningar som drabbar investeringar för framtiden, som till exempel forskning eller trafikinvesteringar som förbättrar konkurrensförmågan.

−Faktum är att så här stora nedskärningar av utgifterna fördelar dem lite hit och dit, men inte enligt osthyvelsprincipen, men det kommer att göra ont, befarar Katainen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes