Hoppa till huvudinnehåll

Lovisa Gymnasium också representerat

Henri Vænerberg, Sophie Ögård, Linnea Lindfors, Johanna Nygård, Bille Sirén och Anni Vænerberg. Alexander Eriksson saknas på bil Bild: YLE/Jenny Nygård deltagare i nyhetsskolan

Sju elever i Lovisa Gymnasium hakade på möjligheten att få ta del i Svenska Yles kurs i mediefostran. Framtidsplaner och viljan till att förbättra och bevisa sina skrivkunskaper är de mest lockande faktorerna, men också omväxling till den gråa vardagen och möjligheten till att få synas väcker intresse.

– Några elever i gymnasiet har väntat på en sådan här möjlighet ända sedan de började gymnasiet, berättar Ann-Christine Kosonen som är handledande lärare för Lovisa Gymnasiums lilla redaktion.

Tyvärr är en del av eleverna redan abiturienter, men de yngre eleverna nappade på istället, bland dem Anni Vænerberg.

– Jag vill förbättra mina skrivkunskaper och så vill jag bekanta mig med något nytt. Jag hoppas att den här upplevelsen kommer att ge nya perspektiv och vidgade vyer, säger Anni. Kultur och församlingsverksamhet intresserar Anni, som gärna skriver dikter och sånger. Hon ser sig själv som freelancer i framtiden, men att bli journalist på heltid utesluter hon inte.

Annis bror Henri Vænerberg är den i gruppen som gärna sköter den tekniska delen; fotoredigering och filmning ligger främst på hans bord. Han är till sin tidigare utbildning ljudtekniker, och musik är hans stora intresse.

– Jag skulle bra kunna tänka mig att jobba som musikjournalist, kommenterar han. Henri valde också att gå den här kursen för att få lite omväxling i skolarbetet.

Läs- och skrivsvårigheter inget hinder

En av redaktörerna, Johanna Nygård lider av dyslexi. Utan att tveka det minsta anmälde hon sig till kursen.

– Det här är ett bra sätt att öva sig på, och dessutom sporrar det mig att skriva, säger hon.

Hon berättar att då hon inte får så mycket hjälp med skrivandet hemma, och därför är ett skolprojekt som det här perfekt för henne.

Johanna skriver hellre kortare texter, men om hon får skriva om sådant hon är intresserad av så finns inspiration så det räcker och blir över.

– Helst skriver jag om mat och hälsa, kommenterar hon. Hon hoppas på att hon under vårterminen lär sig att behärska skrivandet bättre och att hon kommer att börja gilla att skriva.

En fin erfarenhet

Alla sju tror att kursen i mediefostran kommer att medföra en hel del nya fina erfarenheter och en bredare allmänbildning. Den här kursen öppnar många dörrar, speciellt om journalist är ens yrkesdröm för framtiden. De flesta i gruppen är vana och duktiga skribenter och tycker att det är lätt och roligt att producera egna texter.

Kritiken som riktas mot journalister skrämmer inte alls eleverna. Orden ”kom an bara”, hörde man ljuda under första träffen. Skribenterna kommer att skriva under eget namn, ta lärdom av kritiken och försöker att inte ta illa upp om elaka kommentarer förekommer.

Linnea Lindfors
Lovisa Gymnasium

Den här texten är skriven av en skolelev i projektet Yle Nyhetsskolan. Läs mera om projektet på Svenska.yle.fi/nyhetsskolan.

Läs också

Nyhetsskolan

  • Nyhetsquiz : Trump, mensskydd och klimataktivism

    En frågesport till dig som vill testa din nyhetskunskap

    Här kommer veckans nyhetsquiz med nyheter från både Finland och resten av världen. Hur bra koll har du på nyhetsläget? I det här quizet ställer vi frågor på nyheter som Svenska Yle rapporterat om under veckan.

  • Nyhetsskolan: Färdigbyggd eller självbyggd PC

    Lönar det sig att bygga sin egen PC?

    Vi jämför för- och nackdelar med att köpa en färdigbyggd dator och att köpa komponenterna till en dator och bygga PC:n själv. Vi berättar också hur man bygger en PC för 1000€ och vi visar en färdigbyggd PC för samma pris och ser varför de kostar mer än självbyggda datorer.

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

    Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

    Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

  • Undersökning visar att falska nyheter påverkar oss regelbundet

    Desinformation att vänta också i presidentvalet.

    En majoritet av finländarna tror att falska nyheter som sprids på nätet påverkar vår uppfattning om aktuella frågor. 67 procent av de som svarade i Medieförbundets undersökning tror att falska nyheter påverkar finländarna mycket eller ganska mycket.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men som inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan