Hoppa till huvudinnehåll

Tänk längre än näsan räcker – här är svaren på vårt språktest!

Pinocchio
Här en som trodde att näsan var lång och fick stå med lång näsa. Pinocchio Bild: Standard restrictions apply. / sxc.hu maximalt

Retade Svenska Yles språktest för några veckor sedan gallfeber på dig? Eller kom du på kant med dina vänner när du inte klarade av att hålla tand för tunga och kände dig tvungen att skryta med dina tjugo poäng av tjugo? Hela 60 000 personer gjorde språktestet, som har använts vid inträdesprovet till journalisitlinjen vid Svenska social- och kommunalhögskolan.

De flesta av er vet att svetten lackar från ansträngda pannor och att den som tycker att något är över all förväntan inte har sett på maken. Men en del av uttrycken vållade huvudbry och genererade mängder av kommentarer.

Här benar vi ut dem med hjälp av våra språkexperter Charlotta af Hällström-Reijonen och Anna Maria Gustafsson, som deltog i Experttimmen den 16 januari.

1. Guld och gröna skogar

Att lova någon guld och gröna skogar kom in i svenskan på 1700-talet. Uttrycket finns också i flera andra språk: på latin och grekiska talar man om ”gyllene berg”, på engelska om ”golden mountains” och på tyska om ”goldene Berge”. Till oss kom uttrycket via danskan och hade då formen ”Guld och gröna skogar”, antagligen för att det inte finns några berg i Danmark.
Uttrycket betyder alltså att lova någon rikedom och lycka, ofta används det om löften som är lite väl stort tilltagna.

2. Tänka längre än näsan räcker

Det enda korrekta här är ”längre än näsan räcker”. Många av er som gjorde testet tyckte att näsan inte räcker, utan att den är lång. Flera av er som kommenterar på webben, speciellt östnylänningar, är bestämt av den åsikten att de tänkt längre än näsan är lång.
Att tänka längre än näsan är lång är ändå en solklar finlandism, de facto en som våra språkexperter inte kände till från tidigare.
- Experttimmen har med andra ord bidragit till språkforskningen i Svenskfinland, säger Charlotta af Hällström-Reijonen.

Den som skrivit längre än näsan är lång får alltså stå där med lång näsa.

3. Vara på kant med någon

Killen eller mannen som inte har några vänner var tyvärr inte på semester med sin familj, som många av er som fyllde i testet önskade.
Nej, det korrekta här är ”var på kant med sin familj”. Att komma på kant med någon innebär att man kommer i konflikt med någon. Att hålla sig på sin kant betyder däremot att man är reserverad.

7. Reta gallfeber på någon och 12. Vara vid (sina) sunda vätskor

Brunbjörnen i Österrike retade gallfeber på bönderna. Det här uttrycket härstammar från 1700-talet. Uttrycket har ett liknande ursprung som uttryck nummer 12, där Herr Sundman är en man vid sunda vätskor. Att vara vid (sina) sunda vätskor betyder att man är i normalt mentalt tillstånd med normal omdömesförmåga.
Uttrycket kommer från humoralpatologin, en teori om människans fysik som utvecklades i antikens Grekland och Rom. Den delar in människans humör i fyra olika grupper, där den koleriska har överskott av gul galla och är hetsig och hetlevrad. Precis som de bönder som björnen retat gallfeber på.

13. Blanda bort korten

Qvarnström i exempelmeningen blandar bort korten i uttryck nummer tretton. Qvarnström är med andra ord en hejare på att medvetet blanda bort någon, förvilla den eller vilseleda den.
Även om det för motparten kan kännas som trolleri, trollar man alltså inte bort korten, utan man blandar bort dem.

15. Trilla av pinn

Här är våra experter eniga: skribenten till notisen i fråga gör sig skyldig till ett stilbrott. Det något skämtsamma uttrycket ”trilla av pinn” passar inte in när man talar om 200 stadsduvor som får sätta livet till. Duvorna har alltså dött, och det kan antas vara fullt allvar. Att trilla av pinn heter det alltså. Men våra språkexperter tror att om många skrev ramla eller falla av pinn i ett dylikt test, kunde man tänka sig att godkänna också de alternativen.
- Det är bara ett bevis på hur uttrycken börjar leva sitt eget liv och varieras.

18. Gjuta olja på vågorna

De flesta som deltog i vårt test vet att man gjuter olja på vågorna, inga problem där. Men stavningen vållar huvudbry, då en del av er vill stava gjuta med L. Fel, säger Charlotta af Hällström-Reijonen. Olja gjuter man med g, enbart den som ljuter döden gör det med L.
- Jag har hört uttycket bara i en barnsång om Anderssons ko. ”Ingen kan ana hur Andersson tjöt när kossan i döden ljöt”, skrattar af Hällström-Reijonen.
Så signaturen ”Gjutare” som skriver så här ”Det heter "Ljuta olja på vågorna" - inte gjuta som testet påstår. Det är inte frågan om att gjuta betong” får ompröva sin åsikt.
När man gjuter olja på vågorna dämpar man en upprörd tvist. Uttrycket kommer från oljans egenskaper: den minskar ytspänningen och vattnet lugnar sig.

Som grädde på moset kan vi berätta att det uttrycket blev vanligt på 1950-talet efter en populär låt som hette just ”Grädde på moset”. Det betyder alltså pricken över i, alltså det där lilla extra eller ett sista tillägg. Gräddtårta smakar gott och äts på kalas, men när man sätter pricken över i sätter man inte grädde på tårtan, som några av er hade föreslagit.

Se alla uttrycken i testet här!