Hoppa till huvudinnehåll

Hur mycket får ambulansen i Västnyland kosta?

Ambulans med blinkers
Ambulansen kan rädda liv, men hur mycket får den kosta? Vad är rimligt? Frågan är högaktuell i Västnyland. Ambulans med blinkers Bild: Yle/Fia Doepel ambulans

Raseborgs stadsdirektör Mårten Johansson tycker det är orimligt att Raseborg ska betala kring 70 euro per invånare och år för ambulansen mot 30 euro som nu. Marianne Gripenberg-Gahmberg, direktör för Västra Nylands sjukvårdsområde (VNS), tror att det är lobbning från privata ambulansföretagare som gör att debatten går så het.


VNS föreslår att räddningsverket börjar sköta ambulanserna från och med nästa år i Ingå, Raseborg och Hangö. I dag har alla tre avtal med privata ambulansföretag.

Men avtalen löper ut nästa år och det är inte längre kommunerna utan samkommunen HNS - Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt - som håller i trådarna för ambulansvården.

Men det är kommunerna som ska hitta pengarna på kistbottnen för ambulansverksamheten och särskilt Raseborg, men nu också Hangö, tycker räddningsverket blir en för dyr lösning jämfört med läget i dag.

Stadsdirektör Mårten Johansson frågar vad som är rimligt och hur kostnaderna ska fördelas. Han tycker det är fel att ambulansen i Västnyland kostar mer per invånare än t.ex. i Helsingfors där summan är 15 euro per invånare eller i Östnyland där summan är kring 30 euro.

SFP:s Anders Walls och stadsdirektör Mårten Johansson i Raseborg.
Det var stadsstyrelseordföranden Anders Walls som upplyste stadsdirektör Mårten Johansson i Raseborg om att det är bra att titta på ambulansfrågan. SFP:s Anders Walls och stadsdirektör Mårten Johansson i Raseborg. Bild: YLE/Petra Thilman walls anders

Han hoppas kostnaderna kunde fördelas mera rättvist som man gör med kostnaderna för räddningsverket.

Hur många ambulanser?

Stadsdirektör Mårten Johansson ifrågasätter också omfattningen på ambulansberedskapen i Västnyland. Vid allvarliga olyckor rycker räddningsverket ut oberoende och då är frågan hur stor ambulansstyrkan ska vara.

Han upplever att beredskapen byggs upp efter de allvarligaste fallen, alltså då patienten svävar i livsfara och genast måste få hjälp. Men i verkligheten är det få fall som är så allvarliga.

- Ifjol hade vi inom Västnyland sammanlag 186 utryckningar i A-klassen där patienten alltså omedelbart behövde få hjälp. Det är mindre än ett fall per dag. Frågan är var ambulanserna ska stå och hur vi ska klara den här beredskapen?

- Att allting blir dyrare är klart, men nu måste vi hitta en lösning som är rimlig.

Fördelar

Sedan kommunerna ingick avtalen har mycket förändrats inom ambulansvården. Lagen har förändrats och det ställs mera krav på ambulanserna.

Nämnden för VNS tycker det finns många fördelar med att räddningsverket börjar sköta ambulanserna i nästa år.

Bland annat finns det bra brandstationer med specialfordon på alla orter. Räddningsverket rycker redan nu ut vid många olyckor och det finns en god förankring regionalt.

Om det sker en storolycka så fungerar samarbetet bra mellan alla räddningsenheter eftersom alla har en och samma arbetsgivare.

Räddningsverket är inte heller vinstbringande så om det blir pengar kvar ger man tillbaka pengarna till kommunerna istället för att de glider ner i en företagares ficka.

Ambulanspersonal kan vid behov jobba vid olika stationer.

Svårt jämföra äpple och päron

Helt klart är ändå att ambulansverksamheten blir dyrare än vad den i dag är i Hangö och Raseborg.

Båda städerna har gamla avtal som de ingick innan de nya reglerna trädde i kraft.

Inom VNS vill man poängtera att det egentligen inte går att jämföra de gamla och nya priserna med varandra just på grund av nya bestämmelser.

Bäst fungerar det för Ingå som har ett färskt ambulansavtal.

I dag kostar ambulansen i Ingå 77 euro per invånare. Om räddningsverket tog över skulle summan vara lite lägre, mellan 72 och 68 euro per Ingåbo.

Kommundirektör Jarl Boström tycker att det viktigaste för Ingå är att få ha en ambulans i beredskap dygnet runt.

- Det har större betydelse än just vem som utför det.

Om räddningsverket tar över i Raseborg stiger kostnaderna från dagens 30 euro per invånare till mellan 72 och 68 euro per invånare.

Marianne Gripenberg-Gahmberg är direktör för Västra Nylands sjukvårdsområde
Marianne Gripenberg-Gahmberg tycker att bland annat hon har försökt förklara läget tydligt för tjänstemännen i Raseborg. Marianne Gripenberg-Gahmberg är direktör för Västra Nylands sjukvårdsområde Bild: YLE/ Helena Rosenblad gripenberg-gahmberg marianne,Ekenäs

I Hangö kostar ambulansen i dag 41 euro per invånare, men skulle stiga precis som i Ingå och i Raseborg till omkring 70 euro per invånare ifall räddningsverket tog över.

Osäkert vad privat ambulans skulle kosta

Inom Västra Nylands sjukvårdsområde är direktör Marianne Gripenberg-Gahmberg mycket mån om att poängterar att kostnaderna skulle stiga i vilket fall som helst på grund av nya regler.

Ingen vet hurudana offerter man skulle få på privata marknaden. Osäkerheten är stor. Med räddningsverket kommer många fördelar.

Hon tycker kommunerna har svårt att förstå frågan fast hon och hennes kolleger har försökt förklara fakta för tjänstemännen.

- Vi har kanske snäppet större expertis på området än vad Raseborg har i ärendet. Våra människor har nu försökt hjälpa Raseborgs tjänstemän med beredningen till stadsstyrelsen så att de ska veta vad de diskuterar.

Stadsdirektör Mårten Johansson i Raseborg låter sig inte bekomma av kritiken utan replikerar med att frågan är svår.

- Jag tror inte att någon som har varit inblandad i beredningen varken i nämnden eller i annat förtroendeorgan har förstått konsekvenserna av vad det här betyder för kommunerna.

- Jag vet faktiskt inte hur den bästa lösningen ser ut!

Samtidigt konstaterar Johansson att nuvarande splittrade ambulansstruktur med olika aktörer i kommunerna ändå har fungerat och har levt upp till de krav på standard HNS har ställt.

Marianne Gripenberg-Gahmberg undrar hur mycket lobbning som har pågått i kulisserna kring frågan. Bild: Yle fixa högskolan

- Nuvarande modell blir säkert dyrare om man upphandlar den på nytt för nästa år. Men kan någonting bli så dyrt som den kalkyl som vi har fått från Västra Nylands räddningsverk?

Varför nu?

Sjukvårdsområdets direktör Marianne Gripenberg-Gahmberg är irriterad över att diskussionen vaknar till liv först nu då frågan har varit aktuell redan länge.

- Jag är förvånad över att debatten kommer igång i januari när nämnden fattade beslut i frågan i november. Vi väntade oss att saken skulle väcka ett visst intresse i november, men jag är oerhört förvånad över att intresset har vaknat först nu.

Gripenberg-Gahmberg låter förstå att hon tror att det är de privata ambulansföretagens lobbning som kan ligga bakom att intresset vaknar nu.

Mårten Johansson säger att han reagerade så fort stadstyrelseordförande Anders Walls från SFP gjorde honom uppmärksam på situationen.

Om lobbningen säger Johansson att det är naturligt att det lobbas, men att den lobbningen oftast är riktad mot politiker.

- Jag har nog fått vara ganska ifred.

Han tror inte att lobbning har en särskilt stor inverkan eftersom lagstiftning styr en hel del av t.ex. offertrundor.

Samtidigt ser Johansson den splittrade ambulansvården överlag som ett tecken på att lobbningen har haft en effekt.

Det är olika aktörer som styr räddningshelikoptern, ambulansväsendet och räddningsverken.

- Det är ett komplext system. Kommunerna och Folkpensionsanstalten betalar.

Vad innebär städernas utlåtanden?

Sjukhusdirektör Marianne Gripenberg-Gahmberg säger att hon inte vet vad städernas utlåtanden egentligen betyder i praktiken.

Det är HNS som bestämmer om ambulanserna - inte kommunerna.

Hon upplever att VNS har gjort det man skulle göra. Styrelsen för HNS ska behandla frågan, men väntar nu på kommunernas utlåtanden.

Ulla-Marja Urho (Saml.) leder styrelsen för HNS. Hon är rätt omedveten om turbulensen kring ambulansfrågan i Västnyland. Men hon lovar läsa kommunernas åsikter innan styrelsen fattar beslut om hur det går med ambulanserna i nästa år.

Kostnader spelar en roll, men också att ambulansväsendet sköts på samma sätta överallt, precis som lagen förutsätter.

Raseborgs styrelse ger sitt utlåtande om ambulansväsendet på fredag (14.2).

Läs också:
Brister i ambulansvården i Västnyland
Beilinson: Ambulansvården sköts bra
Hangö och Raseborg väntar med ambulansåsikt
Beslut om ambulanser får kritik
Ingåambulansen borde ha beredskap dygnet runt
Räddningsverket tar över brådskande sjuktransporter

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland