Hoppa till huvudinnehåll

Tillväxtekonomierna vid ett vägskäl

Nytt bostadsområde i Istanbul, stadsdelen Altinsehir
Istanbul växer, men Turkiet har problem med den yttre balansen i ekonomin Nytt bostadsområde i Istanbul, stadsdelen Altinsehir Bild: EPA / TOLGA BOZOGLU byggboom

Det här året har inte börjat bra för tillväxtekonomierna. Värdet på den argentinska peson och den turkiska liran har rasat samtidigt som tillväxten i Kina väntas sjunka i år. Politisk oro i Thailand, Ukraina och Turkiet har skapat osäkerhet. Tillväxtekonomiernas framtid är plötsligt inte så ljus som tidigare.

Tillväxtekonomierna har gynnats av USA:s ultralätta penningpolitik som infördes hösten 2012. De har kunnat utnyttja tillgången på finansiering och exportera mera till USA. När den amerikanska centralbanken Federal Reserve i april förra året meddelade att man kommer att strama åt penningpolitiken fick många tillväxtekonomier skrämselhicka. Det blev oroligt på marknaderna med fallande börskurser och valutor. I december beslöt Fed att minska sina köp av långsiktiga värdepapper (dvs. pumpa mindre pengar ut på marknaden).

Ben Bernanke och Janet Yellen
Förre Fed-chefen Ben Bernanke och nuvarande chefen Janet Yellen är ense om att strama åt penningpolitiken Ben Bernanke och Janet Yellen Bild: EPA/JIM LO SCALZO nuvarande chef janet yellen
Det ledde till nya ras för många valutor inom tillväxtekonomierna.

Tillväxtekonomier?

Tillväxtekonomier (på engelska Emerging markets) är ett lite luddigt begrepp, men ofta avser man BRICS (Brasilien, Ryssland, Indien, Kina, Sydafrika) + MINT (Mexiko, Indonesien, Nigeria, Turkiet) + en del andra länder i Sydostasien, Sydamerika och Afrika. Många tillväxtekonomiers valutor sjönk under januari som en reaktion på den åtstramade penningpolitiken. Frågan är om det är ett tecken på att hypen kring tillväxtekonomierna är över på goda grunder eller enbart överreaktioner, som är vanliga inom finansmarknaderna?

Fed analyserar i sin senaste rapport vilka tillväxtekonomier som är mest sårbara för ändringar i centralbankens penningpolitik. Enligt Feds "sårbarhetsindex" har Brasilien, Indien, Indonesien, Sydafrika och Turkiet drabbats hårdast av att penningpolitiken har stramats åt. Valutakurserna sjönk kraftigt under fjolåret i Brasilien, Indien och Turkiet. Däremot har Sydkorea och Taiwan klarat sig bättre. Av dessa länder är Turkiet mest sårbart enligt Feds index.

Politisk flykting jobbar i brasiliansk fabrik
Politisk flykting från Nepal jobbar på fabrik i Brasilien Politisk flykting jobbar i brasiliansk fabrik Bild: EPA/SEBASTIAO MOREIRA politisk flykting jobbar

Turkiet mest sårbart

Den turkiska lirans värde har sjunkit med drygt 25 procent under det senaste halvåret. Den turkiska centralbanken chockhöjde räntorna i slutet av januari för att stoppa värdeminskningen för liran. Raset stoppades, men liran har inte förstärkts efter räntehöjningen. Den kraftiga minskningen i valutans värde får visserligen fart på exporten, men samtidigt är risken stor att inflationen fortsätter att stiga. Räntehöjningen bromsar inflationen, men samtidigt bromsas också investeringarna och annan ekonomisk aktivitet. Investerare bedömer dessutom att de politiska riskerna är stora i Turkiet. Efter en lång tid av relativ stabilitet är det få som kan säga vart landet är på väg.

De som drabbas hårdast av USA:s skärpta penningpolitik är ekonomier som har dubbla underskott; i den offentliga ekonomin och i bytesbalansen. De har försämrade tillväxtutsikter och en inflation som ligger över målet. Sådana länder är Indien, Indonesien, Brasilien, Sydafrika och Turkiet. De kallas enligt ekonomiska olyckskorpen Nouriel Roubini "fragila femman". Men det finns också fem andra länder som präglas av osäkerhet: Argentina, Venezuela, Ukraina, Ungern och Thailand. De är alla behäftade med politiska risker, men också ekonomiska risker som ökande yttre obalans och statsskuld.

Skuldproblem i Kina

Den största tillväxtekonomin Kina har haft en enastående utveckling de senaste decennierna.

Hamn i Quingdao, östra Kina
Exporttillväxten väntas minska i Kina Hamn i Quingdao, östra Kina Bild: EPA/WU HONG kina export
Nu finns ändå tecken på att tillväxten mattas av något. Dels vill den kinesiska ledningen öka den inhemska konsumtionen och håller på att frångå den exportorienterade tillväxtpolitiken. Kina har dessutom fått allt större problem med skuldsättningen. Lokalförvaltningen, statliga företag och fastighetsbranschen har överskuldsatt sig och det här håller på att bli en stor risk för bankerna. Om bubblan spricker får det konsekvenser också för andra tillväxtekonomier.

Indien är världens fjärde största ekonomi. Till skillnad från Kina ligger tonvikten i Indien på tjänsteproduktion i stället för industri. Därför har Indien och Kina kompletterat varandra.

Brobygge i Bangalore Indien
Brobygge i Mumbay Indien Brobygge i Bangalore Indien Bild: EPA/DIVYAKANT SOLANKI indien ekonomi
På längre sikt väntas industriproduktionen i Indien öka och då blir konkurrensen mellan ekonomierna hårdare. Rysslands ekonomi väntas växa långsamt. Oljepriset väntas vara högt och ganska stabilt, men tillväxten blir blygsam, under två procent i år och lite över två procent nästa år.

Guldåldern över?

Tillväxtekonomiernas framgång har i stor utsträckning byggt på faktorer som de själva inte har påverkat, skriver professor Dani Rodrick : höga råvarupriser, låga räntor och enorm tillgång till utländsk finansiering. Också bättre ekonomisk politik har gjort sitt till. Samtidigt har tillgången på finansiering också lett till inhemska problem som överhettade ekonomier med fastighetskriser. Flytande växelkurser har bromsat utomstående chocker, men inte hindrat dem. Dessutom tar USA:s centralbank inte hänsyn till hur dess penningpolitik påverkar världsekonomin. För Fed är väl tanken att den har fullt upp med att försöka styra världens största ekonomi.

Ett problem har varit att tillväxtekonomierna har utnyttjat tillgången till billig finansiering, men har inte förberett sig för en situation när den upphör. Samtidigt har utvecklingen i många tillväxtekonomier inneburit större inkomstklyftor och svängningar i ekonomin. Balansen mellan finansmarknaden och den reala ekonomin kommer fortfarande att vara svår för tillväxtekonomierna.

Mera om tillväxtmarknader här, i Aktias ekonomiska översikt och Handelsbankens

Läs också: MINT - de framtida jättarna, Japans ekonomi på väg upp, Permanent stagnation?

Läs också

Nyligen publicerat - Ekonomi