Hoppa till huvudinnehåll

Hudtransplantation

Hur går en hudtransplantation till? Blir det ett stort ärr på det ställe som huden tas från? frågade en läsare. Vi besökte Tölö plastikkirurgiska avdelning för att ta reda på svaret och visa hur en transplantation görs.

På operationsbordet den här förmiddagen ligger en man som skadat sitt ben i en trafikolycka. En vecka tidigare har kirurgerna utfört en större operation, där en lambå, dvs. en flik med hud och underliggande vävnad, har flyttats från låret till den skadade vaden. I samband med den operationen gjordes också en mindre så kallad delhudstransplantation.

Eftersom det har varit problem med blodförsörjningen har transplantaten inte riktigt fäst som de borde och därför ska man nu göra två nya hudtransplantationer.

Medan patienten görs klar för operation berättar Catarina Svarvar, plastikkirurg, hur hudtransplantationer går till:

– Huden består av tre skikt: överhud (epidermis), läderhud (dermis) och underhud (subcutis). Om vi behöver bra hud till ett litet område, t.ex. för att täcka ett sår efter en canceroperation på näsan, tar vi ett så kallat fullhudstransplantat, som består av alla tre skikten. Det ställe som huden tas från sys ihop som ett vanligt sår, där sårkanterna läggs mot varandra, säger hon.

– Om området som behöver ny hud är stort går det inte att ta ett fullhudstransplantat, eftersom stället som huden tas från inte skulle läka. Istället använder vi då ett delhudstransplantat, som består av överhuden och en del av läderhuden.

Delhudtransplantatet tas med en osthyvelliknande maskin, en dermatom, som lämnar ett ytligt sår, som ett skrubbsår, efter sig. Kvar blir alltså underhuden och en del av läderhuden, ur vilken nya hudceller kan bildas, och såret läks inom ett par veckor. Det vanligaste stället att ta hud ifrån är låret.

Från låret på dagens patient tas två olika stora hudtransplantat av olika tjocklek, till två olika ställen på det skadade underbenet. Dermatomen ser verkligen ut som en stor osthyvel och brummar ilsket medan kirurgen kör den över patientens lår.

När hudbitarna är lösgjorda körs de igenom en så kallad Mesh-apparat, som gör små skåror i huden. Tack vare skårorna kan huden vidgas som ett nät och täcka ett större område.

Hålen i den meshade huden släpper dessutom igenom den sårvätska som bildas under transplantatet, vilket är viktigt eftersom transplantatet annars inte kan fästa.

- Ett delhudsransplantat har inga egna blodkärl, utan får sin blodförsörjning från sårbotten, från vilken blodkärl så småningom växer in i transplantatet. Efterhand växer nya hudceller ut från hudnätet och fyller ut de små hålen, förklarar Svarvar.

Efter att såren har putsats rena från död vävnad klipps transplantaten i rätt form, breds ut på sina nya ställen och fästs längs kanterna med metallclips. Om allt går som det ska kommer transplantaten om ett par dygn att ha börjat växa fast i underlaget och de små hålen kommer att börja fyllas av nya hudceller.

- Med delhudstransplantat kan vi skapa ny hud på stora områden efter t.ex. trafikolyckor eller brännskador. Den transplanterade huden motsvarar dock aldrig egen, frisk hud, utan kan snarare ses som en typs ärrvävnad, där t.ex. känseln är nedsatt, säger Catarina Svarvar.

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

Nyligen publicerat - Hälsa