Hoppa till huvudinnehåll

Hudtransplantation

Hur går en hudtransplantation till? Blir det ett stort ärr på det ställe som huden tas från? frågade en läsare. Vi besökte Tölö plastikkirurgiska avdelning för att ta reda på svaret och visa hur en transplantation görs.

På operationsbordet den här förmiddagen ligger en man som skadat sitt ben i en trafikolycka. En vecka tidigare har kirurgerna utfört en större operation, där en lambå, dvs. en flik med hud och underliggande vävnad, har flyttats från låret till den skadade vaden. I samband med den operationen gjordes också en mindre så kallad delhudstransplantation.

Eftersom det har varit problem med blodförsörjningen har transplantaten inte riktigt fäst som de borde och därför ska man nu göra två nya hudtransplantationer.

Medan patienten görs klar för operation berättar Catarina Svarvar, plastikkirurg, hur hudtransplantationer går till:

– Huden består av tre skikt: överhud (epidermis), läderhud (dermis) och underhud (subcutis). Om vi behöver bra hud till ett litet område, t.ex. för att täcka ett sår efter en canceroperation på näsan, tar vi ett så kallat fullhudstransplantat, som består av alla tre skikten. Det ställe som huden tas från sys ihop som ett vanligt sår, där sårkanterna läggs mot varandra, säger hon.

– Om området som behöver ny hud är stort går det inte att ta ett fullhudstransplantat, eftersom stället som huden tas från inte skulle läka. Istället använder vi då ett delhudstransplantat, som består av överhuden och en del av läderhuden.

Delhudtransplantatet tas med en osthyvelliknande maskin, en dermatom, som lämnar ett ytligt sår, som ett skrubbsår, efter sig. Kvar blir alltså underhuden och en del av läderhuden, ur vilken nya hudceller kan bildas, och såret läks inom ett par veckor. Det vanligaste stället att ta hud ifrån är låret.

Från låret på dagens patient tas två olika stora hudtransplantat av olika tjocklek, till två olika ställen på det skadade underbenet. Dermatomen ser verkligen ut som en stor osthyvel och brummar ilsket medan kirurgen kör den över patientens lår.

När hudbitarna är lösgjorda körs de igenom en så kallad Mesh-apparat, som gör små skåror i huden. Tack vare skårorna kan huden vidgas som ett nät och täcka ett större område.

Hålen i den meshade huden släpper dessutom igenom den sårvätska som bildas under transplantatet, vilket är viktigt eftersom transplantatet annars inte kan fästa.

- Ett delhudsransplantat har inga egna blodkärl, utan får sin blodförsörjning från sårbotten, från vilken blodkärl så småningom växer in i transplantatet. Efterhand växer nya hudceller ut från hudnätet och fyller ut de små hålen, förklarar Svarvar.

Efter att såren har putsats rena från död vävnad klipps transplantaten i rätt form, breds ut på sina nya ställen och fästs längs kanterna med metallclips. Om allt går som det ska kommer transplantaten om ett par dygn att ha börjat växa fast i underlaget och de små hålen kommer att börja fyllas av nya hudceller.

- Med delhudstransplantat kan vi skapa ny hud på stora områden efter t.ex. trafikolyckor eller brännskador. Den transplanterade huden motsvarar dock aldrig egen, frisk hud, utan kan snarare ses som en typs ärrvävnad, där t.ex. känseln är nedsatt, säger Catarina Svarvar.

De medicinska råden på denna webbplats är riktgivande. Kontakta alltid hälsovården ifall du oroar dig för din hälsa.

Läs också

Webbdoktorn

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

  • HPV och livmoderhalscancer

    Vet du vad det omdebatterade vaccinet skyddar mot?

    Livmoderhalscancer (cervixcancer) är den vanligaste gynekologiska cancerformen i världen. I Finland är dock livmoderhalscancer relativt ovanlig, till stor del tack vare effektiv screening med s.k. papa-prov. I Finland diagnostiseras mellan 150 och 175 nya fall per år.

  • Mässling

    Mässling är en potentiellt dödlig infektionssjukdom.

    Mässling är en mycket smittsam och potentiellt dödlig infektionssjukdom, som förorsakas av ett paramyxovirus. Idag har de flesta finländare skydd mot sjukdomen, tack vare MPR-vaccinet. Om man är ovaccinerad och misstänker att man har blivit smittad ska man kontakta sin hälsovårdscentral. Det samma gäller barn som bara har fått den första vaccinsprutan. Upp till en vecka efter smittotillfället kan man få vaccin eller antikroppar mot sjukdomen.

  • Stelkramp

    Trots modern sjukvård kan bakterien vara dödlig.

    Stelkramp (tetanus) är en infektionssjukdom som förorsakas av toxiner från bakterien Clostridium tetani. Trots modern sjukhusvård kan sjukdomen ha en dödlig utgång. Det bästa skyddet mot stelkramp är ett vaccin som är i kraft.

  • Laboratorieprov

    Förstå vad dina blodprov betyder.

    B-La? S-T4-V? U-BaktVi? Undrar du också vad förkortningarna på laboratorieblanketterna betyder, vad labbpersonalen har tänkt tömma dig på och vad läkaren har misstänkt när han har kruxat för just de proven? Här under hittar du förklaringar till en del av de förkortningar som förekommer på våra labblanketter.

Hälsa

  • Läkare som påpekar vikten borde också kunna erbjuda hjälp

    Hurdan hjälp erbjuds den som vill ha hjälp med sin övervikt?

    Många överviktiga berättar att vikten ofta tas upp inom hälsovården fastän besöket gäller något helt annat. Ändå kan det vara svårt att få hjälp när man vill ha det. Hur ska läkarna egentligen göra? Vi frågar specialläkare Milla Rosengård-Bärlund.

  • Träning som är kul!

    Om du hör ordet motion eller träning, vad tänker du på då?

    Om du hör ordet motion eller träning, så vad tänker du på då? Är ordet negativt laddat? Är det skolidrotten där du blev vald sist? Är det blod, svett och tårar eller tråkig träning som aldrig tar slut? Isåfall är det dags att tänka om.

  • Nytt superantibiotikum utvecklas av forskare

    En molekyländring har gjorts i vancomycin.

    Forskare har gjort en molekyländring i vancomycin, ett centralt antibiotikum vid behandling av svåra infektioner, uppger FNB. Enligt forskarna gör den nya strukturen det svårt för bakterierna att utveckla resistens.

  • Ser ditt barn på nätporr?

    Allt yngre barn porrsurfar, vissa blir beroende.

    I Sverige är medelåldern för pojkar att första gången medvetet börja konsumera pornografi 12.3 år. De yngsta som uppger att de sett nätporr går på förskolan.

  • Synskadades förbund bekymrat: Man kan inte längre få service av människor

    Kritik mot att biljettförsäljningen upphör i tågen.

    Synskadade är bekymrade över att biljettförsäljningen inom kollektivtrafiken i huvudstadsregionen försvinner. Ordförande för förbundet finlandssvenska synskadade, Sune Huldin, ser det här som ett led i en samhällsutveckling där service som ges av människor minskar. Och det här drabbar synskadade.

  • Ta vara på din sömn!

    Publikens kommentarer om sömn och sömnlöshet.

    Vi frågade er om hur ni sover. Här är era kommentarer och råd kring sömnlöshet.

  • Sömnbrist tär på hjärnan och kroppen

    Speciellt immunsystemet försvagas om du lider av sömnbrist.

    Stresshormoner håller dig vaken. Om du stressar och belastar hjärnan eller gör fysiskt tungt jobb har du ofta stresshormoner kvar i blodet. Då kan det vara svårt att få sömn, säger Tarja Stenberg, sömnforskare vid Helsingfors universitet.

  • Om vi inte sover dör vi

    Viktigt att sova bra på natten för att må bra på dagen.

    Hur vi sover på natten påverkar starkt hur vi mår på dagen – och i livet. Tillfällig sömnlöshet är vanligt och inget att oroa sig för, men om sömnlösheten blir långvarig finns det skäl att söka hjälp. En god sömnhygien med regelbundna vanor hjälper de flesta, i vissa fall kan finnas anledning att låta undersöka sig på en sömnklinik.

  • Är vila nästa stora trend?

    Människan behöver sömn, vila och aktivitet i rätt balans.

    En sömnlös längtar efter sömn, en stressad längtar efter vila. Vi behöver en bra balans mellan sömn, vila och aktivitet. Men hur ska vi uppnå balansen?

  • Bihåleinflammation

    Känn igen symptomen och lär dig vad du ska göra.

    Hur vet man om man har bihåleinflammation? Måste man alltid ta antibiotika för att bli av med den? frågar en läsare. Öron-, näs- och strupspecialisten Johan Hedström svarar.

  • Mykoplasmalunginflammation

    Långvarig hackhosta, feber, ansträngd andning och ovanlig trötthet kan vara tecken på en lunginflammation förorsakad av den lilla mikroben Mycoplasma pneumoniae. Diagnosen kan vara svår att ställa men är viktig för att patienten ska kunna få rätt sorts behandling.

  • Laryngit (”falsk krupp”) hos barn

    Så hjälper du ett barn med andnöd.

    Skällande hosta och andningssvårigheter i samband med en förkylning betyder att infektionen har spridit sig till struphuvudet (larynx). Kall luft underlättar andningen. Om barnet har mycket svårt att andas kan det behöva sjukhusvård.

  • RS-virus hos spädbarn

    Infektionen kan vara livshotande för de minsta.

    RS-viruset, som just nu ger vanliga förkylningssymptom hos vuxna kan vara livshotande för spädbarn. Skydda din baby mot smittan och uppsök läkare om hen blir sjuk.

Nyligen publicerat - Hälsa