Hoppa till huvudinnehåll

Barndomsminnen från södra Finland

Esbo centrum 1978
Esbo centrum 1978 Bild: Yle Arkivet l-tåg

Jag kommer från Esbo, en välbefolkad icke-stad. Jag har inga speciella känslor varken för eller emot min barndomsort. Jag är neutral, ljummet neutral.

För några veckor sedan var jag på en konferens i Vasa. Det var givande föredrag, god mat och trevliga journalistkolleger. Men det som blev kvar efter den är ett visst avund mot dem som har starka känslor för den ort de kommer från. Som de unga söta Kaj-pojkarna från Vörå, som med humor, kärlek och på ett för mig nästan obegripligt språk målade fram svenska Österbotten i sina sånger.

Radar
Radar - (Copyright: YLE/Kalle Kultala) Radar Bild: YLE/Kalle Kultala förort

Esbo är en välbefolkad icke-stad, som inte längre är landsbygd utan utslängda förorter här och där. Jag bodde i Köklax, som är på gränsen till Kyrkslätt. Vi Köklaxbor ansågs vara landepaukkur i högstadiet i Mattliden. Om vi kom försent fick vi alltid höra: "Startade inte traktorn?". Men min familj bodde i ett höghusområde, Puikkari, så det var ju inte heller riktigt rätt. Som en kollega från Vasa sade en gång: "Hos oss var det bara finnar som bodde i hyreshöghus".
Ingen riktig finne
Ingen riktig finne (2012) Ingen riktig finne Bild: Klaffi Productions ingen riktig finne

Den här känslan av att inte ha en riktig barndomsort kanske är starkare för att vi flyttade bort från Köklax när jag var 16, till landsbygden Kyrkslätt.

Det är ju självklart att min rotlöshet inte är som Kais i filmen Ingen riktig finne (2012). Sverigefinnen som varken är finne eller svensk. Den är inte heller hemsk och fruktansvärd som den rotlöshet flyktingar som kommer till Finland kanske upplever. Här berättar flyktingar om sina resor till Finland..

Nej det är bara en liten gnagande känsla av att man inte har en ort att tala om, skämta om, mobba, längta bort från, längta tillbaka till. I Esbo har man ingen speciell rolig dialekt. När jag besökte mina kusiner i Pargas kunde deras kompisar säga att jag talade snobb-nyländska. Jaha kanske, hade jag inte märkt. "Deee liksom ett fittit fuölt språååk de däää Esboslangeee"

Regionala program är populära i Arkivet. I synnerhet om de kommer från Österbotten. Ywe Jalanders film om Jakobstad från 1968, och reportaget om Jakobstad 1984 lockar och fascinerar generation efter generation. Man kan fnissa åt den inskränkta småstadskänslan och kvartersrallyt, men man känner kanske ändå kärlek till hemorten?

När jag söker på min hemort Köklax i Arkivet hittar jag några program. Det första är en film om en gammal bysmed, Hjalmar Tallberg i Köklax från 1967. Han är härlig att lyssna på, har en underbar Esbodialekt och roliga sånger och berättelser. Men det är ju inte min barndom.

Kuusakoski brinner 2013 Bild: YLE/arkiv kuusakoski
Från min barndoms Köklax minns jag ett annat original, eller puligubbe som vi kallade honom, Klasu Sundström, som intervjuas 1984 i Regionalen. Jag har vaga barndomsminnen av honom, hur han var snäll och harmlös, men plötsligt hörde vi att han slagit ihjäl någon med en yxa.

Så hittar jag ett reportage om hemdatorer från 1985, där dataskrotningsfirman Kuusakoski i Köklax nämns. Det var där det brann trettio år senare, i februari 2013. Kuusakoski låg precis vid Puikkari, mitt höghusområde, och jag brukade snedda över fabriksgården när jag gick till skolan. En gång blev jag biten av en schäfer där. Aaah, min Madeleinekaka till barndomen?

Och på tal om kakor. Underbara Emil Halmes bageri i Köklax finns också på film från 1995! Jag minns nybakt rågbröd och deras små chokladmaränger.

Vinter på Västerleden
Vinter på Västerleden Bild: YLE Peter Petrelius västerleden

Men barndomen består/bestod inte så mycket av maränger, mest av att vänta. Att man står på busshållplatsen och väntar. Och väntar. Och i synnerhet vid Västerleden på buss nummer 165 från Mattby till Köklax. Den gick en gång i timmen och ibland missade man den för att man tittade åt ett annat håll när den susade förbi. Man såg bara baklyktorna.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Reportage från vinterkriget

    Nyhetsrapport om att 16 städer i Finland har blivit bombade.

    Torsdagmorgon den 30 november 1939 flög bombplan in över Finland från Sovjetunionen. Och vinterkriget bröt ut.

  • Helsingfors under vinterkriget

    En inblick i livet vid hemmafronten.

    Hur var det att leva i huvudstaden Helsingfors under vinterkriget? Vi får en inblick i livet vid hemmafronten i dessa ljudklipp om bombningar, mörkläggning, fönsterglas och första hjälp.

  • Munsalasocialismen

    Under 1900-talets början skapades en egen rörelse.

    I Munsala utvecklades under 1900-talets början en helt egen form av socialism. Den kom till trakten genom forna emigranter som återvänt från USA med Marx och Engels verk i bagaget. Deras läror kom att prägla ortsbefolkningen från inbördeskriget 1918 till fortsättningskriget.

  • När Finland var fem före att bli fascistiskt - högerradikala skjutsade den liberala president Ståhlberg till gränsen

    Extremhögern kidnappade president Ståhlberg.

    Det var ett våldets och orons år i Finland. Den högerradikala Lapporörelsen var stark och samlade 12.000 personer till en demonstration som synligt togs emot av Finlands statsledning i Helsingfors. Det som kunde ha lett till en statskupp och diktatur, fick ett abrupt slut då man gjorde misstaget att kidnappa Finlands första president. Lapporörelsens hatretorik har återuppstått i dagens diskussionsklimat.

  • Finland stod stilla i 19 dagar

    Den 1.3 1956 utbröt en generalstrejk som lamslog Finland.

    Generalstrejken i mars 1956 berörde närmare en halv miljon arbetstagare och lamslog trafik och industri. Rundradion vägrade rapportera om strejken.

  • Regionalen följer postens väg 1985

    Förr fanns det postkontor i varje utkrok.

    Posten anno 1985 tänker bara på lönsamhet, menar Regionalen. Posten automatiseras, men ute på landsbygden dras postkontor in och servicen blir allt mer ojämlik. Hur snabbt färdas ett brev reser från Sibbo till Helsingfors?

  • Firmajulfester

    Firmafester

    Hur firar man firmajulfester i Finland och vad allt kan hända på en våt julfest? Redaktör Tom Östling intervjuar en portier, en forskare och flera människor på gatan.

  • I december sups det

    Större alkoholkonsumtion i Finland 1989

    1987 talade man om att finländare dricker sig till alkoholförgiftning t.ex. i december med alla firmajulfester.

  • På 1990-talet gjorde man alkoholdrycker hemma

    Vintillverkning på 1990-talet

    I recessionens Finland på 1990-talet var det många som började tillverka sitt eget vin. För vissa blev det en bestående hobby, andra övergick till starkare och olagligare drycker.

  • Minns i november – thriller i Småstad

    Lik, otrohet, internationell brottslighet och diamantstölder

    Småstad är en liten harmonisk stad, men under ytan pyr det. Lik, otrohet, internationell brottslighet och diamantstölder. De duktiga poliserna får ta itu med en riktig härva.

  • Någon borde sörja

    En överkörd man vid domkyrkan och en strypt kvinna på Kåren.

    En överkörd man vid Åbo domkyrka och en strypt kvinna på Kårens vind - har de något samband? Åbopolisen får ett knepigt fall att ta itu med, men de stressade karlarna hinner också roa sig.

  • Mormor – drama om ålderdom

    När gamla föräldrar inte längre klarar sig sig själva

    Sommarlovet börjar men allt kretsar kring mormor. Vad skall man göra med sina gamla föräldrar när de inte längre klarar sig själv?

  • Kvinnans åldrar – från 0 till 80 år

    Ålder, alla talar om ålder.

    Barndomen färgar oss alla. Och är en kvinnans liv slut efter 50? I "Kvinnoåldrar" berättar Sanna Tahvanainen, Monika Fagerholm, Birgitta Boucht och Barbara Winckelmann om kvinnans väg genom livet.

  • Märta Laurent talar om att åldras

    Vad innebär det för en vacker kvinna att bli gammal?

    Hur skall man åldras och vad innebär det för en vacker kvinna eller skådespelare att bli en gammal patient? Märta Laurent talar i Gogo om hur hon ser på skönhet, åldrande och skådespelarkarriären.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    Hur är det att vara lots och hjälpa fartyg? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

Nyligen publicerat - Arkivet