Hoppa till huvudinnehåll

Planerna på centralkök framskrider

Bild: Yle/Erica Vasama huktis skola

Om fyra månader är den klar – en projektplan för hur kostservicen ordnas i Borgå.

Borgå lokalservice understöder en så kallad centralköksmodell, där över 10 000 portioner om dagen tillreds på ett ställe. Det rätt nya områdesköket vid Pääskytien koulu bevaras. Fördelen till det nuvarande systemet med sju områdeskök är att maten som görs i centralkök kyls ner och transporteras kall.

- Det här gör maten tryggare, eftersom den kyls ner snabbt, förklarar Annika Malms-Tepponen, vd för Borgå lokalservice.

Också övervakningen av att alla specialdieter görs på rätt sätt blir bättre.

Stadsarkitekt Markku Partanen, vd Annika Malms-Tepponen samt kostservicechef Birgitta Creutziger.
Stadsarkitekt Markku Partanen, vd Annika Malms-Tepponen samt kostservicechef Birgitta Creutziger. - (Copyright: Yle/Erica Vasama) Stadsarkitekt Markku Partanen, vd Annika Malms-Tepponen samt kostservicechef Birgitta Creutziger. Bild: Yle/Erica Vasama birgitta creutziger

Många fördelar

Idag transporteras maten varm, vilket betyder att den måste tillredas, transporteras och serveras inom ett tidsfönster på fyra timmar. Det är bråttom och osäkert. Malms-Tepponen berättar att mat som kyls ned kan tillverkas under en längre period på dygnet.

Dessutom minimeras livsmedelssvinnet då utdelningsköket själv kan avgöra hur mycket av maten som ska värmas upp för servering.

Inledande utredningar visar att centralköket skulle minska personalkostnaderna med en knapp miljon euro per år.

Små kök kräver personal som inte finns

Centralköksförslaget har väckt diskussion och lett till en adress som motsätter sig förslaget. Undertecknarna av adressen förespråkar en modell med små tillredningskök.
Modellen med små tillredningskök skulle vara väldigt utmanande för staden.

- Det råder stor brist på yrkeskunnig arbetskraft. Modellen skulle kräva ytterligare 150 personer som kan tillreda traditionella rätter och specialrätter, beakta näringsvärden och hantera elektroniska beställningar. Det är också besvärligare att tillreda specialkost i små kök, eftersom den kräver skilda utrymmen, påpekar Malms-Tepponen.

Hon är något förvånad över att frågan väckt så livlig debatt inte bara bland invånarna - också beslutsfattarna efterlyser mer information.

- Mest är det tidpunkten som överraskar mig. Jag förväntade mig diskussionen under behandlingsprocessen i början av hösten. Men det är viktigt att beslutsfattarna har ett tillräckligt underlag för att fatta beslut, så jag välkomnar nog den här diskussionen.

Trygghet, kvalitet - men till stor del ekonomi

Annika Malms-Tepponen räknar upp trygghet, kvalitet och ekonomi som tre slagord som ska avgöra hur kostservicen ordnas. Men faktum är att besluten som fattas till stor del utgår från det sistnämnda - alltså pengar.

- Vi har knappa tider vad gäller den offentliga ekonomin både på kommun- och statsnivå. Det är klart att i alla kommuner funderar man hur servicen kan produceras. Men det är värt att komma ihåg att Finland, Sverige och Estland är de enda länderna i världen som bjuder på gratis skolmat.

Projektplanen framskrider under våren och behandlas av stadsstyrelsen senast i sommar. Personalen, olika myndigheter och intressenter ska höras. Trots att planen i huvudsak fokuserar på centralköksmodellen, har staden också en möjlighet att utreda öppna frågor kring de andra alternativen.

Läs också:
6 februari 2014: Sparkrav binder tjänsteman vid centralkök
18 februari 2014: Redan 1100 namn emot centralkök
4 februari 2014: Centralkök i motvind

Läs också