Hoppa till huvudinnehåll

Hopp om ny Mannerheimfilm

Mannerheimstatyn i Helsingfors.
Mannerheimstatyn i Helsingfors. Bild: Yle amré

Två nya filmer om Mannerheim planeras, bakom planerna står Jörn Donner och Lauri Törhönen. Filmerna kommer ändå inte att bli klara i rödaste rappet, Donner siktar på Finlands hundraårsjubileum år 2017.

- Jag har häcken full av arbete, säger Donner.

Jörn Donner Bild: Yle jörn

Filmerna är ännu inte i produktionsstadiet och ett mera aktuellt projekt för Donner är en film om Armi Ratia och ett bokprojekt.

- Dessutom har jag ju en liten bisyssla i riksdagen, tack och lov sitter jag bara i ett utskott, skämtar Donner.

På Mannerheims traditionsstiftelse välkomnar man projektet.

Två stora filmmakare

- Det är två stora filmmakare som står bakom det, Jörn Donner och Lauri Törhönen. Jag uppskattar båda som filmmakare och det är fint om de får något till stånd, säger Pekka Kouri, viceordförande i stiftelsen Marsalkka Mannerheimin perinnesäätiö.

Trots att man kunde tro annorlunda har det faktiskt aldrig gjorts någon egentlig lång spelfilm om Mannerheim, och Donners och Törhönens film blir inte heller nödvändigtvis en sådan.

- Det har gjorts hur många som helst dokumentärer om Mannerheim, de har handlat om tiden före krigen, under krigen och också efter kriget. Det har funnits beställningar men någon egentlig film med handling har inte tidigare gjorts, säger Kouri.

Kontroversiella kortfilmer

Han nämner ändå två kortfilmer.

- En var dockanimationen Uraalin Perhonen (Fjärilen från Ural) av Katariina Lillqvist.

Kouri anser att den filmens avsikt närmast var att skämma ut Mannerheim och antyda att han var homosexuell.

- En annan kortfilm var den så kallade svarta Mannerheim som som egentligen inte hade något annat gemensamt med Mannerheim än namnet. Det var närmast en afrikansk folksaga som inte hade något med Mannerheim att göra, säger Kouri.

Den filmen producerades av Yle i samarbete med Savane Productions och det estniska Filmistuudio Kalevipojad. Alla skådespelare var mörkhyade.

- Filmen förolämpade ju ingen utom att några kanske tog illa vid sig av att det var en svart man som spelade Mannerheim. Men vad spelade det för roll, det var ju en saga, säger Kouri.

- Men någon film av Mannerheim med intrig har faktiskt inte gjorts tidigare. Teaterstycken och TV-serier har nog gjorts, men de har närmast baserat sig på fakta, som tv-filmen Päämaja.

Deltog inte i finansieringen

Det tidigare försöket av Markus Selin misslyckades, de fick ihopsamlat flera miljoner, men allt gick förlorat. Två stiftelser som Kouri representerar, Mannerheims traditionsstiftelse och Mannerheimkorsets riddare (Mannerheimin Ristin Ritarit) lovade också pengar för Selins projekt, men först om filmen hade blivit klar.

- Och det visade sig klokt, säger Kouri.

Stort intresse för Mannerheim

Mannerheim är fortfarande aktuell och intresset för honom är stort.

- Då man tänker på hans livsverk så fungerade han ju som överbefälhavare i fyra krig, frihteskriget, vinterkriget, fortsättningskriget och Lapplandskriget. Dem ledde han så att vi uppnådde och behöll självständighet så det är inget under att han uppskattas. Han har ju röstats fram som Finlands mest populära och meriterade person, säger Kouri.

Sju miljoner upp i rök

Det tidigare försöket att göra en storfilm om Mannerheim slutade i konkurs. Trots femton års av arbete och sju miljoner blev inte en sekund av filmen klar.

Markus Selin Bild: Yle markus selin

Projektet började med att förlaget Otavas huvudägare Heikki A. Reenpää ville göra Finland känt över världen. Till regissör valdes Renny Harlin som tog med Markus Selin som producent.

Inspelningarna skulle börja år 2009 men finansieringen höll inte. Harlin lämnade projektet i maj år 2011 och Dome Karukoski valdes till ny regissör.

- Om vi hade fått alla pengarna på en gång hade vi gjort filmen genast, men så var det inte utan pengarna kom i små portioner, säger Selin till Yle-programmet MOT.
Selins produktionsbolag gick i konkurs.

Efter att produktionsbolagets danska moderbolag Nordisk Film drog sig ur projektet gjorde man mer eller mindre desperata försök att samla in medel för filmen bland annat genom att på förhand sälja numrerade biljetter för 50 euro styck. Som finansiärer nämndes bland andra Hjallis Harkimo och den tidigare presidenten i Sovjetunionen, Michail Gorbatjov, men trots löften såg man aldrig ett spår av Gorbatjovs pengar.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes