Hoppa till huvudinnehåll

Lång historia av konflikter på Krim

Bild: Yle sevastoplo

Krimhalvön är en konflikthärd delvis av demografiska skäl, delvis på grund av sitt geografiskt åtråvärda läge. Vilken är då bakgrunden till att den ukrainska konfliktens fokus nu flyttats till den autonoma republiken Krim?

Majoriteten ryskspråkig

Krim är en autonom republik som hör till Ukraina. Tidigare har Krimhalvön hört till Tsarryssland och Sovjet och andelen ryskspråkiga på halvön har alltid varit stor.

I nuläget är omkring sextio procent av befolkningen ryskspråkig, tjugofem procent har ukrainska som första språk och ungefär tolv procent hör till den muslimska minoriteten krimtatarer, som talar krimtatariska.
Några exakta siffror för befolkningsgrupperna finns inte, eftersom den senaste folkräkningen gjordes år 2001.

Rysslandsanhängare utanför det krimska parlamentet i går Bild: EPA/ARTHUR SHWARTZ krim

Turismen är den viktigaste inkomstkällan, och Krimhalvöns kust kallas den ryska rivieran. Det krimska palamentet är beläget i regionens huvudstad Simferopol.

Historisk krutdurk

Historiskt sett har Krimhalvön alltid varit viktig för Ryssland på grund av sitt geografiska läge vid Svarta havet.

Redan Katarina den stora förklarade Krim ryskt i mitten av 1700-talet. I Krimkriget, som pågick åren 1853-1856, kämpade Tsarryssland mot England, Frankrike och det Ottomanska riket om herraväldet över handeln i östra Europa och mindre Asien. Krimkriget ledde till en massutvandring från halvön efter en rysk förlust.

En konkret kvarleva av att Krim hört till Ryssland är den ryska flottbasen i Sevastopol som funnits sedan 1700-talet. Just nu är 15 000 ryska soldater stationerade på ukrainskt territorium i Sevastopol.

Flottbasen har hyrts ut till Ryssland, kontraktet skulle gå ut 2017 men Ukrainas före detta president Viktor Janukovytj förlängde kontraktet till 2042 i utbyte mot förmånlig gas. Den nya ukrainska regeringen vill nu riva upp hyreskontraktet.

Språkpolitisk klyfta

Det inflammerade språkpolitiska läget spelar en avgörande roll i konflikten.

Trots att nästan sextio procent av befolkningen på Krim är ryskspråkiga har inte ryskan status som officiellt språk. Även den språklag som den nya regimen i Ukraina beslutade om ger enbart ukrainskan officiell status, vilket har lett till demonstrationer på Krim. En del av den ryskspråkiga majoriteten förespråkar en anslutning till Ryssland.

Den språkpolitiska konflikten är orsaken till att Astrid Thors å OSSE:s vägnar åker till Krim för att stöda utformningen av en jämlik språklagstiftning.

Språkstriden mellan rysk- och ukrainsktalande på Krim har sina rötter i att Sovjetledaren Nikita Chrusjtjov gav Krimhalvön som gåva åt sovjetrepubliken Ukraina 1954. När Sovjet sedan kollapsade 1991 förblev Krim ukrainskt, och den autonoma republiken Krim fortsatte att vara enspråkigt ukrainsk - på pappret. Krimhalvön är alltså ukrainskt territorium i dag, men har hört till Ryssland i hundratals år före det.

Grälet om flottbasen i Sevastopol handlar också om huruvida flottbasen ingick i Chrusjtjevs överenskommelse med Ukraina från 1954 eller om marken egentligen fortfarande tillhör Ryssland.

Mångbottnad konflikt på Krim

När den ukrainska konflikten nu på allvar spridit sig till Krim handlar det följaktligen både om nationell tillhörighet, språkpolitik och om ekonomiska och politiska intressen.
Den starka ryska militära närvaron på halvön inverkar också på konflikten och höjer risken för militärt ingripande från båda sidor.

Källor: YLE, AFP, AP, Reuters

LÄS OCKSÅ:

Ukraina ber FN:s säkerhetsråd att sammankallas
Ukraina: Väpnad ockupation på Krim
Krim folkomröstar om sin framtid

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes