Hoppa till huvudinnehåll

Skälig ersättning för försäkringsbolag eller patient

Läkare skriver något på ett tangentbord.
Patientskador drabbar tusentals finländare årligen. Läkare skriver något på ett tangentbord. Bild: Yle remisser

Fler människor dör av fel inom vården än det gör i trafiken, enligt Institutet för hälsa och välfärd THL. Det uppskattar att mellan 700 och 1700 personer dör som en följd av vårdfel. Men få har insyn i hur systemet fungerar och frågan är om det är rättvist för patienten.

Årligen lämnas lite under 8000 anmälningar om patientskador in. Av dem godkänns ungefär 30 procent, så majoriteten förkastas.

Patientskadesystemet är tämligen enkelt. Patientskador ersätts av patientförsäkringscentralen. Medlemmarna i centralen är försäkringsbolagen som beviljar patientförsäkringar. Är man missnöjd med försäkringscentralen kan man söka en rekommendation från Patientskadenämnden. Den behandlar över 1000 ärenden årligen. En bråkdel av de som får avslag från Patientförsäkringscentralen tar sitt ärende vidare. Är man fortfarande missnöjd efter det så är sista utvägen domstolen.

Enkelt på pappret men inte så enkelt i verkligheten.

Videhäradshövding Joni Siikavirta har specialiserat sig på patientskador. Bild: Yle/Antti Lempiäinen joni siikavirta

Patienten i underläge

Joni Siikavirta jobbade som jurist på Patientskadenämnden när han fick upp ögonen för ett missförhållande. Det fanns ingen som förde patientens talan. Han grundade en juristbyrå som är specialiserad på patientskadefrågor.

– Patienten är helt klart den svagare parten. En lekman som kan sitt eget fall, möter jurister och läkare som känner till systemet och vården. De har ett övertag, säger han.

Ungefär sjuttio procent av alla anmälningar till Patientförsäkringscentralen förkastas. Siikavirtas byrå har klarat av att ändra på besluten i närmare hälften av fallen de driver. Enligt honom tyder det på att Patientförsäkringscentralen har en tendens att hellre avslå än att bevilja.

– Största orsaken till avslagen är att fallen inte utreds ordentligt. Med en snabb ytlig utredning hittar man inga brister vid vården. Men det visar sig att vården varit bristfällig om händelserna granskas noggrannare. Patienter har trots allt en hög tröskel att göra en patientskadeanmälan. De kan uppleva att de sätter sin framtida vård på spel om de uttrycker sitt missnöje, säger han.

Utvärdering saknas

Patientförsäkringscentralen anser att deras avslagsprocent är ett tecken på att det är svårt att avgöra när vården har varit bristfällig.

– Inom medicinen kan det hända att slutresultatet inte blir som tänkt, men vården har ändå varit saklig. Vår avslagsprocent är på samma nivå, som i de övriga nordiska länderna, där det finns motsvarande system, konstaterar Reima Palonen ersättnings och försäkringschef på Patientförsäkringscentralen.

Finansinspektionen övervakar Patientförsäkringscentralen, men den tittar på bokslutet och ser till att verksamheten bär sig ekonomiskt. Själva innehållet i besluten finns det lite forskning i.

– Jag anser att ingen har utvärderat hur väl systemet fungerar. Kunskap om hur patienten upplever systemet saknas helt, säger Jutta Järvelin specialforskare vid THL.

Hon har forskat i misslyckade vårdsituationer och via det kommit i kontakt med de beslut som Patientförsäkringscentralen tar.

– Idag har patienter har svårt att bilda sig en uppfattning om sitt ärende. Varför har beslut tagits och på vilka grunder. Dessutom borde det även utredas hur väl kompensationsnivå motsvarar människors rättsuppfattning, säger hon.

1960-talet lever kvar

Patientförsäkringscentralen betalar ut cirka 35 miljoner euro i ersättningar årligen. Någon större diskussion om ersättningsnivån har inte förts. Joni Siikavirta anser att nivån är skälig vid mindre skador, men när patientskadan leder till allvarliga skador, kan nivån kännas otillräcklig.

– I synnerhet i fall där människor får allvarliga men som påverkar det dagliga livet resten av livet så kan kompensationen kännas som ett hån för det lidande som har uppstått. Men det verkar som om nivån utgår ifrån det som försäkringsbolagen vill betala och de tabeller som Trafikskadenämnden införde på 1960-talet. Om ersättningar flerfaldigades vore det fortfarande inte ett dyrt system, men de skulle bättre motsvara förväntningar i dagens samhälle, säger han.

Patientskadenämnden emot öppenhet

Om man är missnöjd med Patientförsäkringscentralen kan patienten skicka ärendet vidare till Patientskadenämnden. Joni Siikavirta har försökt arbeta för ökad öppenhet kring dens verksamhet. Han har bett ut uppgifter om beslut som nämnden har tagit.

Målet har varit att få en bättre insyn i hurdana beslut nämnden tar. I bästa fall kunde det här öka kunskapen om hurdana ersättningar beviljas.

Ärendet gick hela vägen upp till Högsta förvaltningsdomstolen, som avslog hans begäran. Trots att inga personuppgifter hade framkommit.

– Det hade varit viktigt att kunna ta del av hurdana beslut nämnden tar. Då kunde patienten få en uppfattning om nämnden resonerar, men att begäran avslogs anser jag vara beklagligt. Det är ett hot mot patienters rättskydd om Patientskadenämnden inte behöver förklara hur den resonerar, säger Siikavirta.

En större insyn skulle ge patienter en bättre förståelse för hur systemet fungerar. Patientskadenämndens ordförande Juhani Kaivola, anser att det nuvarande systemet ger patienten tillräcklig insyn. Långtgående allmänna rekommendationer är besvärliga, eftersom det handlar om enskilda fall som är svåra att jämföra med varandra.

– Ersättningsgrunderna i patientskadelagen är tämligen komplicerade, svarar Juhani Kaivola via e-post.

Möte efter skada

Jutta Järvelin forskar vid Institutet för hälsa och välfärd Bild: Yle/Antti Lempiäinen jutta järvelin

För de som har drabbats av en patientskada är det viktigt att ärendet behandlas tillsammans med vårdpersonalen efter det inträffade. Ofta hjälper det båda parterna att ta sig vidare.

- Det är viktigt att personalen och patienter sätter sig ner och diskuterar vad som har hänt. Att be patienten om ursäkt för det inträffade är viktigt. Det är inte lätt, men det hjälper ofta båda parterna att ta sig vidare, konstaterar Jutta Järvelin

Läs också

  • Stefan Löfven avgår inte

    Två ministrar lämnar regeringen efter it-skandalen.

    Sveriges statsminister Stefan Löfven meddelade vid en presskonferens på torsdagen att han inte tänker avgå. Däremot lämnar två ministrar regeringen till följd av it-skandalen.

  • Röda kvinnor höjer sina röster

    Sommarteater kan föra fram både arbetarkamp och feminism.

    Med pjäserna om lumpänglarna vid Oravais fabrik har Annika Åman låtit feminism och arbetarkamp ta plats på sommarteaterscenen. De fabriksarbetande kvinnorna från 1900-talets första hälft har mycket att säga också dagens jämställdshetsarbete.

  • Lina Teir: We see you

    Lina Teir startade "we see you"-kampanjen i augusti 2016.

    Dagens sommarpratare Lina Teir startade "We see you"-kampanjen i augusti 2016. En sång, en demonstration och ett fotografi blev en hel kampanj i protest mot regeringens snäva flyktingpolitik.

Nyligen publicerat - Samhälle

  • Samuel lär nordkoreaner surfa - "Det är ett bra sätt att bryta isen"

    Hjälper och bygger relationer till folket genom surfingen.

    Surfing och välgörenhet, hur går det ihop? Fint, om man frågar de på Surfing The Nations. Det är en humanitär välgörenhetsorganisation på Hawaii, och Jakobstadsbon Samuel Snellman jobbar där. Förra året besökte de Nordkorea och lärde ut surfing, och nu är det dags igen.

  • Hög tröskel för polisen att ta till maktmedel

    Johan Boucht, professor i straffrätt, om polisiärt våld.

    Polisen i Finland använder maktmedel med omdöme. Men då det sker kan agerandet tolkas utgående från två olika lagstiftningar, säger Vasabon Johan Boucht som är professor i straffrätt vid Oslo universitet. Hans doktoravhandling om polisiär våldsanvändning kom nu ut i nyupplaga.

  • Yttrandefrihet på jobbet - vet du vad du får säga?

    Vad får man som anställd skriva på sociala medier?

    Här i dagarna kunde vi läsa att Karleby kommun fick skarp kritik från sina anställda för de strikta direktiv som kommunen hade satt vad gäller de anställdas bruk av sociala medier både under och efter arbetstid. Men vad säger lagen om den här typen av frågor? Får man som anställd göra och skriva vad som helst på sociala medier?

  • Drömmen om en vägg med kungliga assietter

    Journalisten Linda Forth brinner för svenska kungligheter.

    En saga i nutid med prinsar och prinsessor, vackra klänningar och en lyxkantad vardag. En institution som i sig känns omotiverad, men stjärnglans och spänning som upplevs desto större. Linda Forth har ett brinnande intresse för svenska kungligheter.

  • Tolv år i Kenya berikade livet

    Familjen Dahlbacka är hemma igen efter missionsuppdrag.

    Egentligen ville Anna Dahlbacka åka till ett annat land. Annas släktingar hade varit i Kenya, och själv hade hon sett fram emot att åka någon annanstans. Ett lockande projekt fick ändå paret att åka iväg för tolv år sedan. Anna skulle jobba med skriftspråksutveckling och Magnus skulle översätta Nya Testamentet.

  • Eftersnack frågar: Börjar du vara utvilad?

    Du har säkert sovit gott hela sommaren! Eller?

    För många är sommaren tiden då man sover ut och får ny energi. Men för andra blir de ljusa nätterna och, paradoxalt nog, stressen över att ta det lugnt bara ett störande moment. Till vilkendera gruppen hör du?

  • Sex säljer inte - avskräcker snarare

    Lättklädda människor i reklam lyckas inte sälja en produkt.

    En analys av tiotals undersökningar visar att olika försök att sälja produkter genom erotisk reklam motverkar sitt syfte.