Hoppa till huvudinnehåll

Skolan blir allt mer digitaliserad

Bob Karlsson, direktör vid utbildningsstyrelsen.
Bob Karlsson, direktör vid utbildningsstyrelsen. Bob Karlsson, direktör vid utbildningsstyrelsen. Bild: Yle/Jonas Blomqvist bob karlsson

Det blir allt viktigare att ta med mobila apparater i undervisningen och man ska fästa större vikt vid att lära sig kombinera olika sorters information. Bland annat dessa detaljer ska vara receptet för en framgångsrik, finlandssvensk grundskola.

Den finlandssvenska grundskolan ska bli världsbäst år 2020, och planer för det här smids vid Utbildningsstyrelsen. Direktör Bob Karlsson menar att man redan är nära målet. Planerna är inte enkla att uppfylla, men framgångsreceptet skrivs som bäst i och med att grundskolan håller på att förnya sin läroplan. Den ska vara klar att tas i bruk hösten 2016, och blir samtidigt en viktig kugge i framtidens skola. Karlsson berättar att man på vissa punkter kommer att tänka lite annorlunda än förr.

- Fokus ligger på hur man lär sig, vilka arbetssätt, metoder och närmiljöer som kan stöda lärandet hos eleverna. Tidigare har man fokuserat mera på innehåll och mål, nu funderar man på sättet som man lär sig på.

Den digitala skolan

Det att läroplanen skrivs om betyder ingalunda att den befintliga skulle vara dålig, det handlar snarast om hur världen runt omkring ser ut.

- Omvärlden har förändrats. Den läroplan vi har nu var väldigt bra år 2004 då den togs i bruk, men det är redan tio år sedan och det blir tolv år innan den nya är i bruk. Det handlar om att man måste göra förändringar och justeringar så den är aktuell även i dagen värld. Det har hänt väldigt mycket på 10-12 år, konstaterar Karlsson.

Som exempel på förändringar nämner Karlsson digitaliseringen av samhället. För tio år sedan krävdes en stor bordsdator för att utföra det som man kan göra med en vanlig mobiltelefon idag. De möjligheter som det här erbjuder borde tas med i skolan.

- Den värld som ungdomarna lever i, det är där de forskar och tar reda på sina fakta. Det som vi jobbar med i skolan är ibland lite föråldrat i deras ögon. På något sätt borde man försöka få in det här intressanta sättet att lära sig och ta reda på också i vår dagliga undervisning. I stället för att förbjuda telefonen borde vi fråga ”Vad hittar du där som stöder undervisningen?”.

Viktigt kunna läsa olika slags information

En av de nya färdigheterna som Karlsson hoppas ska rota sig hos finlandssvenska skolbarn är det som kallas multiliteracitet. Det handlar om att kunna ta till sig information av olika slag, till exempel text, ljud, bild, form och tabeller och sedan kunna kombinera och bilda en helhet av dessa.

- Våra ämnesgrupper försöker nu väva in det här i läroplanerna för samtliga ämnen, hur det här kan beaktas i de olika ämnena. Det kan vara mer utmanande i en del ämnen än i andra, men det är i varje fall en målsättning att få in det här.

Gränsen mellan ämnen blir suddigare

En annan förändring som är på gång är att de olika skolämnena ska bli allt mer sammanhängande. Orsaken är att inte heller världen är uppspjälkt.

- Visst är det en styrka att vi kan ha specialiserade ämneslärare, men samtidigt får vi en lite splittrad världsbild då vi studerar ämnena helt skilt från varandra. Då är det en strävan att få mera arbete kring temahelheter och ämnesövergripande samarbete.

Karlsson vill också se större satsningar på särbegåvningar. Dylika satsningar har dykt upp först de senaste åren, men det kunde finnas skäl att satsa på att varje barn får möjligheten att lära sig på sin nivå i olika ämnen.

Den nya läroplanen ska vara klar att tas i bruk vid skolstarten 2016. I början av april ordnas konferensen ”Världsbäst 2020? Finlandssvensk grundskolekonferens”, där personer som på olika sätt jobbar med grundskolan ska diskutera aktuella utmaningar inom branschen, hit hör också den nya läroplanen.

Läs också

  • Stefan Löfven avgår inte

    Två ministrar lämnar regeringen efter it-skandalen.

    Sveriges statsminister Stefan Löfven meddelade vid en presskonferens på torsdagen att han inte tänker avgå. Däremot lämnar två ministrar regeringen till följd av it-skandalen.

  • Röda kvinnor höjer sina röster

    Sommarteater kan föra fram både arbetarkamp och feminism.

    Med pjäserna om lumpänglarna vid Oravais fabrik har Annika Åman låtit feminism och arbetarkamp ta plats på sommarteaterscenen. De fabriksarbetande kvinnorna från 1900-talets första hälft har mycket att säga också dagens jämställdshetsarbete.

  • Lina Teir: We see you

    Lina Teir startade "we see you"-kampanjen i augusti 2016.

    Dagens sommarpratare Lina Teir startade "We see you"-kampanjen i augusti 2016. En sång, en demonstration och ett fotografi blev en hel kampanj i protest mot regeringens snäva flyktingpolitik.

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen