Hoppa till huvudinnehåll

Högt tempo i de högre klasserna

Elever i årskurserna 7 till 9 känner press på sig att lyckas. Skolan kan inte alltid möta alla behov i tid då eleverna har olika förutsättningar att klara undervisningen.

15-åriga Jessica Bendtsson går i 9:an i Hangö högstadium. Hon strävar efter toppbetyg i alla ämnen. Ibland kan läxläsningen göra henne stressad.


- Man känner press på sig att prestera bra och få goda vitsord. Det känns som om man inte har läst tillräckligt även om man har gjort det. Om man inte får 10 kan man känna sig dålig.

Jessica siktar på att fortsätta till gymnasiet och därefter ta ett mellanår. Sedan är det möjligen mediabranschen som lockar.

Ingen press hemifrån

Jessicas föräldrar, Arja och Classe Berndtsson, kräver inga toppbetyg av sin dotter.

- Hon har alltid skött sin skolgång exemplariskt. Om det går litet sämre i något prov så är det inte så farligt, brukar vi säga. Hon grämer sig ändå och försöker jobba upp sitt vitsord.

Jessica dansar balett fem kvällar i veckan. Också här krävs disciplin, i synnerhet då läxböckerna kallar och prov väntar nästa dag.

- Det är ändå bra att gå på träning. Då kan man koppla bort skolan och det känns lättare att läsa igen efteråt, säger Jessica.

Svår matte, främmande finska

Emil Ekholm fyller snart 17. Också han går på nian eftersom han gått om en klass. Familjen bodde en tid i Sverige och återflytten var svår. Emil har så kallad IP, individuell plan, i finska och matematik. Han kämpade tidigare med dyslexi, idag har han minnesluckor.

- Jag sitter tillsammans med en lärare och lär mig finska i egen takt. Jag lär mig på ett annat sätt än de andra och tar vissa saker mera grundligt. Då när jag inte hade IP i matematik kändes allting jobbigt och jag orkade ingenting. Nu när det är lättare känns det också roligare. Men det händer att jag glömmer vad uppgifterna går ut på och får ta allting från början.

Enligt Emils mamma Nina Haanpää kom IP i matematik in i ett alltför sent skede.

- Det var först till hösten på 9:an som Emil fick en indivuell plan. Varför måste det ta så länge innan man från skolans sida förstod att han faktiskt inte klarade av matten?

Emi Ekholm
Emi Ekholm - (Copyright: Yle/Christopher Marins) Emi Ekholm Bild: Yle/Christopher Marins inlärningssvårigheter

Vad händer med pappret?

Nina Haanpää anser att beslutsgången kunde vara klarare mellan experter och skola. Staden bekostar utredningar om specialbehov som sedan inte tas på allvar.

- Det är bara rekommendationer, har jag fått höra. Man försökte få Emil att gå i specialskola eftersom det heter att det är där som resurserna finns. Men det ville varken han eller jag. Emil har rätt till sin individuella plan, det ska finnas resurser också i en vanlig skola.

Emil har själv sina framtidsplaner klara.

- Jag vill jobba inom sjöfarten och har tänkt studera eldrift på Åland. Vi har ellära i fysiken som bäst och det är intressant. Jag tycker om att resa och vill gärna klara mig själv.

Närbild måndag 10 mars kl. 20 i Yle 5

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland