Hoppa till huvudinnehåll

Papperslösa lovas bättre vård

Papperslösa i Finland ska få bättre rätt till hälsovård, lovar omsorgsminister Susanna Huovinen (SDP). Men hur bra vårdrätten blir och hur snabbt en lagändring kan ske klarnar senare. Nu vill ministern först föra en "saklig" debatt.

Minister Susanna Huovinen tog i dag emot en färsk utredning av Institutet för hälsa och välfärd THL om hur de papperslösas vård borde ordnas.

I dag har papperslösa rätt till enbart till brådskande vård på egen bekostnad. Få söker sig till kommunal vård för de är rädda för följderna. Vård får de på kliniker som upprätthålls av frivillig personal.

Systemet är bristfälligt och har kritiserats från många håll.

Nu kastar arbetsgruppen fram tre alternativ - alla bättre än nuläget.

- Själv är jag inte ännu beredd att tydligt ta ställning för ett visst alternativ, men situationen bör förbättras. Det nuvarande systemet är ojämlikt och det är särskilt en människorättsfråga, sade Huovinen.

Nota på kring 800 000 euro

Enligt det bästa alternativet ska alla som bor i Finland få samma vårdtjänster. Modellen är i bruk i dag i Frankrike och Holland och skulle bäst uppfylla krav i människorättsavtal som också Finland bundit sig vid.

För staten skulle den extra årliga notan ligga vid 800 000 euro per tusen papperslösa. Det är alltså den dyraste modellen.

Den nästa bästa modellen ger papperslösa rätt till samma hälsovård som asylsökande och används sedan ifjol i Sverige.

Den modellen skulle socialrådet Viveca Arrhenius välja även om man vid ministeriet inte har fått respons över hur den fungerat.

Finland och Sverige har mycket liknande hälsovård och det är en fördel enligt Arrhenius, som deltagit i en så kallad bakgrundsgrupp som utarbetat rapporten.

Den tredje och klart sämsta modellen är ändå bättre än nuläget då barn skulle få rätt till sjukvård och kvinnor rätt till rådgivningstjänster.

Men Arrhenius är inte övertygad om att modellen uppfyller människorättskonventioner.

- Alla alternativen är realistiska, nu handlar främst om politisk viljeyttring eftersom kostnaderna har bedömts vara skäliga, säger Arrhenius.

Betydligt färre än beräknat

Hon är nöjd över rapporten eftersom den preciserar antalet papperslösa i Finland till 1 000-1 500. Det betydligt färre än tidigare beräknat.

Hur ser då minister Huovinen på beslutet?

- Säkert är det inte den största summan i statsbudgeten och för mig själv också en principfråga. Men det är klart att det rör sig många slags åsikter. Nu med den här rapporten har vi en bra chans att föra en saklig debatt.

Läs också: Finland ger u-landsvård till papperslösa

Läs också

  • "Äktenskapet ett förbund mellan man och kvinna"

    Kyrkoherde Daniel Norrback tänker inte viga samkönade.

    I Österbotten anser de allra flesta prästerna att kyrkolagen ska bestå, alltså att samkönade inte ska få vigas kyrkligt. Daniel Norrback är tf kyrkoherde i Kristinestads svenska församling och säger nej till att viga homosexuella i kyrkan.

  • Varför angår dödsstraffet oss?

    Behöver vi bry oss om att det finns dödsstraff i världen?

    Författaren Lars Åke Augustsson såg sin vän Willie Trottie få en dödande injektion i Huntsville i Texas, tjugoett år efter dödsdomen för dubbelmord. Däremot blev Anthony Graves frigiven efter att ha varit dödsdömd i aderton år. Och Lars Åke var med på trädgårdsfesten när Anthony återförenades med sin familj. Brottslingar ska straffas, men dödsstraffet är ett svek mot själva livet, tycker Lars Åke Augustsson

Nyligen publicerat - Inrikes