Hoppa till huvudinnehåll

När mamma super bort barnets framtid

Vinflaska och korkskruv.
Vinflaska och korkskruv. Bild: Yle/Rolf Granqvist naturkork

Mödrar har i alla tider skuldbelagts för än det ena, än det andra som gått snett i barnets liv. Modern har utpekats som syndabock för schizofreni, autism, sängvätning, överaktivitet och mycket annat.

Det som däremot är helt klart är att moderns alkoholkonsumtion under graviditeten kan få livslånga följder för barnet. Eller pappans för den delen - nya rön vittnar om att också pappans drickande före avlandet kan orsaka fosterskador.

Få vill avsiktligt skada sitt barn

Skadorna kan vara allvarliga och benämns då FAS (Fetal Alcohol Syndrome) eller lindrigare; partiell FAS, ARND (Alcohol-Related Neurodevelopmental Disorder).och ARBD (Alcohol Related Birth Defects).

Det föds varje år hundratals barn som skadats irreparabelt av alkohol som den blivande modern druckit.

- Ingen har gjort någon undersökning på det i Finland eller Norden, men i andra västländer har man fått fram siffror på mellan en och sex procent prenatala alkoholskador. I Finland där det föds cirka 60 000 barn per år blir det 600 - 3 600 barn. Vill man räkna försiktigt tar man 1 procent och 600 barn, säger Folkhälsanforskaren Åse Fagerlund som doktorerat i ämnet.

Bild: Reuters Tv kuvös

Enligt Fagerlund kan alkohol ge väldigt olika skador beroende på hur mycket mamman drack, när under graviditeten hon drack, om hon drack mycket eller lite i taget, hur gammal hon är m.m. I praktiken innebär det att barnens intelligens varierar kraftigt, från gravt utvecklingshämmade till begåvade.


Med andra ord: Kanske några tusen barn varje år! Kanske 35 000 minderåriga i Finland just nu. Det tycks vara fler per invånare än i Sverige, där man räknar med 400 svårt och kanske 2 000 lindrigare alkoholskadade barn per år.

Experter: Tvångsvård ingen enkel fråga

Det är fråga om en mänsklig och resursmässig katastrof. I och med att fostrets rättigheter enligt finländsk lagstiftning är underordnade mammans blir konsekvenserna långsiktiga då mamman inte klarar av att leva som hon borde.


Många drogforskare varnar dock för riskerna med att börja ta till tvångsvård för gravida. Enligt dem skulle tvångsvård indirekt leda in på frågan om individens rätt att förfoga över sin egen kropp och frågan om fri abort.

Man befarar också att många så kallade gränsfall låter bli att ta sig till mödrarådgivningen om de hotar bli intagna.

Finland har (till åtskillnad från Norge) inte antagit någon lag om tvångsvård för missbrukande gravida kvinnor.

Förberedelser pågick länge för en dylik lag, men den stupade på att social- och hälsovårdsminister Susanna Huovinen (SDP) ansåg att hela lagen om rusmedelsvård först borde reformeras. Det är tänkt att arbetet ska fortsätta.

Varför slutar man inte dricka?

Det är väldigt känsligt dethär

"Jag drack ju bara fem öl mot törsten", säger en biologisk mamma som intervjuats i artikeln Är du ett av de vingklippta barnen?. I detta fall hade modern också druckit starksprit under graviditeten.


Mödrarådgivningen rekommenderar nolltolerans i fråga om alkohol och andra droger under graviditeten. Man har slutat tala om "säkra" mängder. Det ordineras ingen konjak mot sammandragningar, inget rödvin mot dåligt hemoglobin.

Nätet och tidningarna svämmar över av råd för alla som planerar graviditet eller är i väntans tider. Ingen torde sakna kunskap om alkoholens faror för fostret. Om man vet att det är illa, varför dricker man då?

- Få vill avsiktligt skada sitt barn, man vill nog skydda fostret, säger Viveka Nystrand med 25 år bakom sig som enhetschef inom missbrukarvården i Raseborg.

FASD

Samlingsbeteckningen Fetal Alcohol Spectrum Disorders/
fetala alkoholspektrumstörningar, FASD.
Inbegriper alla former av skador som orsakats barnet
p.g.a. moderns alkoholkonsumtion under graviditeten.

FAS är beteckningen för svårare skador, FAE för lindrigare

  • Det förekommer skador i de inre organen
  • Födelsevikten är ofta låg
  • Personerna är vanligtvis kortväxta
  • Huvudet kan vara litet och i vissa fall asymmetriskt
  • Anletsdragen är avvikande vid FAS
  • Personen är ofta överaktiv
  • Personen kan ha sömnsvårigheter och motoriska problem
  • Problem med syn och hörsel förekommer
  • Närminnet kan vara dåligt
  • Den logiska tankeförmågan kan vara nedsatt
  • Inlärningssvårigheter är vanliga
  • Den empatiska förmågan är inte fullt utvecklad
  • Problem med socialt samspel förekommer

  • Enligt Nystrand kommer man ofta inte åt drickande blivande mödrar på samma sätt som mammor med drogproblem. Missbruket syns nödvändigtvis inte utanpå.

    - Det är inte alltid så uppenbart för omgivningen att den gravida dricker och det kan gå ganska långt innan saken kommer fram. Många funderar nog på sitt drickande men förmår inte lägga av. Fosterskador kan uppkomma redan i ett tidigt skede av graviditeten, säger Nystrand.

    - Å andra sidan kan mamman leva i en miljö där det sups hårt och vara så pass marginaliserad att omgivningen inte får kontakt med henne. Om tidigare barn har omhändertagits kanske hon tänker att hon har rätt att vara mamma och att det går bättre denna gång, säger Nystrand.

    Nystrand säger att det nog erbjuds professionell hjälp för de gravida som vill lägga av med sitt missbruk för barnets skull - problemet är att den gravida själv måste vilja bli hjälpt och ta emot hjälpen.

    Skolgången en utmaning

    Fagerlunds forskning visar att 25 procent av barnen klarar av normal skolgång och ytterligare tio procent kan gå i normalklass med stöd av en assistent. För 64 procent blir det dock specialklass.

    - Barn med FASD är nästan utan undantag mer nervösa, rastlösa och överaktiva än andra. De har svårt att koncentrera sig mer än någon minut på en uppgift, säger specialläraren och huvudförtroendemannen för specialklasser Jaana Alaja, som i flera år arbetat med alkoholskadade barn.

    Barnen har svårt att sitta stilla, de vandrar omkring i klassrummet. De har svårt att förstå andra människors behov och önskemål, att ta hänsyn till andra.

    Alaja säger att eleverna ofta inte klarar av yttre stimuli utan att tappa fokus.
    - Inga planscher på väggarna, ingen tv i klassrummet, inga plötsliga ljud eller andra överraskande händelser. En uppgift i taget, samma ritualer och rutiner om och om igen, det är det bästa receptet för inlärningsmiljön. Och också hemma.

    Alaja berättar att en del av eleverna med FASD klarar av fortsatta studier i t.ex. yrkesskola och senare ett normalt arbete, men tillägger att ungdomarna ofta behöver mycket stöd.

    Det brukar tyvärr bli svårare med åldern

    - Ja, hur det nu känns när ens egen mamma gjort såhär mot en, funderar Alaja kring elevernas egna känslor och tankar om sin situation.

    Också specialläraren Marina Palmgren vid Minervaskolan, som har klasser för elever med specialbehov, talar om koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetsproblematik, läs-, skriv eller matematiksvårigheter, finmotoriska problem och adhd.

    Bild: Yle ungdomen

    - Mest är det ändå frågan om känslomässiga svårigheter. Eleven kan reagera häftigt med humöret och beteendet på förändringar eller förhållandena hemma, säger Palmgren. Enligt henne är skillnaden stor om eleven fortfarande bor i ett hem med missbrukarproblem eller om hemmet är stabilt.

    Livslånga problem

    Eftersom barnen föds in i en missbrukarfamilj växer många av dem upp i fosterfamilj eller på barnhem.

    Fagerlund förklarar att livet ofta har mer struktur och styrning av lärare och föräldrar då barnen är i lågstadieåldern. Svårigheterna med att fungera självständigt och knyta egna kontakter visar sig ofta i tonåren.

    Personer med FASD har ofta livslånga problem med att lära sig nya saker, att kommunicera med andra människor och att upprätthålla sociala relationer. Fagerlund säger på basis av sin undersökning att det ofta är de ungdomar som inte har synliga skador som mår sämst.

    - Det brukar tyvärr bli svårare med åldern då livet ställer högre krav på att klara ett självständigt liv, säger forskaren.

    Läs också