Hoppa till huvudinnehåll

Spotlight: Världens största affär

Världens största affär

Så här är det:

Frihandelsavtalet mellan USA och EU ska skapa hundratusentals arbetsplatser, ge fart åt ekonomin och ge 545 euro per år till alla hushåll i EU. Frihandelsavtalet har kallats för världens största affär.
Frihandelsavtalet ska sänka tullar, göra sig av med byråkratiska handelshinder och hjälpa småföretagare här hemma att göra affärer i USA.

Så är det inte alls:

Frihandelsavtalet kommer inte att skapa arbetsplatser. Summan 545 euro per hushåll / år är tagen helt ur luften. Det är inte onödiga handelshinder och tullar som ska sänkas. I stället kommer europeiska regler och normer som finns till för att skydda konsumenter i EU att slopas till förmån för amerikanska normer på lägre nivå. Livsmedelssäkerheten försvagas.

På grund av en klausul i avtalet som kallas investerarskyddet, ska stora bolag få rätt att stämma länder som Finland och Sverige om de inte får som de vill. Länder som Ecuador och Argentina har tidigare i stöd av motsvarande frihandelsavtal fått betala stora summor i böter till bolag som påstår sig felbehandlade. Och domstolsprocessen sker i specialdomstolar – helt utanför vårt rättssystem –där högt betalda advokater än sitter som bolagsjurister, än som ”opartiska” domare och det finns ingen möjlighet att överklaga.

Så här låter debatten kring frihandelsavtalet mellan USA och EU. De olika parterna står, som ni märker, långt från varandra.

TTIP och ISDS – en debatt med obegripliga bokstavskombinationer

Ibland är det bara så att man måste tränga igenom obegripliga bokstavskombinationer för att hänga med i en debatt. Så är fallet med diskussionerna kring frihandelsavtalet mellan EU och USA. När jag för några veckor ´sedan började läsa på för att fatta vad som är på gång snubblade jag över TTIP och ISDS. Alla som sysslade med frihandelsavtalet svängde sig med dom här bokstavskombinationerna som om de vore etablerade uttryck.

Till saken: TTIP (uttalas tiitipp) står för transatlantic trade- and investment partnership det vill säga det transatlantiska handels- och investeringspartnerskapet.

ISDS står för investor state dispute settlement det vill säga konfliktslösningsmekanismen då investerare och stat råkar i tvist med varandra. ISDS är den verkliga stötestenen i den här historien eftersom den ger en investerare (ett företag) rätten att stämma en stat vid en konflikt och processen förs i en speciell domstol, en så kallad skiljemannadomstol och inte i normal ordning i ett lands domstol. I skiljemannadomstolen sitter tre domare, och domslutet kan inte överklagas.

Kritiken växer

Förhandlingar om avtalet har pågått sedan sommaren 2013 både i Bryssel och i Washington D.C. EU-kommissionen kör hårt på att få igenom avtalet ännu i år. Kritiken ökar för var dag. EU-kommissionen tvingades ta time-out när det gäller det så kallade investerarskyddet (Investor State Dispute Settlement ISDS) och säger sig vara färdig för en dialog med medborgarorganisationer och kritiska europaparlamentariker. Vi får se vad dialogen leder till. EU-kommissionen har också meddelat att den ger ut stora mängder dokument från förhandlingarna för att få slut på beskyllningarna om hemlighetsmakeri och brist på öppenhet.

Vi på Spotlight är övertygade att den här debatten – också om den känns ganska besvärlig och juridiskt invecklad – är viktig för oss vanliga medborgare och kommer därför att följa med den och rapportera om den. Om det är så att t.ex. livsmedelssäkerheten äventyras på grund av amerikanska normer som EU tvingas ta i bruk, är det värt en noggrann genomgång. Enligt både EU:s handelskommissionär Karel de Gucht och utrikeshandelsminister Alexander Stubb finns absolut ingenting att oroa sig för. En av de mest aktiva europaparlamentarikerna i frågan, svensken Carl Schlyter, är i sin tur övertygad om att frihandelsavtalet i den form det håller på att bli till, skulle ha synnerligen negativa följder för så gott som alla européer.

På Amcham säger VD Kristiina Helenius att företagssektorn förhåller sig förväntansfullt till förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan EU och USA. Amcham är ett Helsingforsbaserat internationellt businessamfund med ca 300 medlemsföretag – både stora och små – av vilka litet över hälften är finländska.

-Vi frågade våra medlemmar vad de anser om förhandlingarna om ett frihandelsavtal, berättar Kristiina Helenius. -Vi frågade vad som är positivt och vad som är negativt. Samtliga svarade att det enda negativa kunde vara att det inte blir ett frihandelsavtal.

Spotlight har också talat med företagarparet Jonas och Marja Rak som exporterar sina textilprodukter till USA. De bekräftar att företagen längtar efter lägre tullar och mindre byråkrati.

Men enligt EU-parlamentariker Carl Schlyter kommer företagen inte att ha någon egentlig nytta av frihandelsavtalet. -Det är bara de allra största bolagen som utövar inflytande på förhandlingarna och dikterar villkoren.

Se på Spotlight, läs artiklarna som vi länkar till här nedan, och bilda din egen åsikt i frågan. Din åsikt är viktig!

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle