Hoppa till huvudinnehåll

Om barnuppfostran – tankar på Lill-Skansen

Lemur på skansen
Lemur på skansen Bild: Yle/Alexander Granholm lemur

För ett tag sedan besökte jag Skansen med en 12-, en 9- och en 4-åring . På Lill-Skansen bland alla söta minidjur satt jag och funderade på barnuppfostran.

Det talas ofta om att barn måste få kärlek och gränser. Och av någon orsak koncentrerar man sig alltid på gränserna. Föräldrar nuförtiden lär inte kunna sätta gränser. Men stämmer det? På Lill-Skansen såg jag nästan bara gränser. Över allt kämpade föräldrar med sina barn. Barnen ville inte komma in, inte ut, de vill inte ha mössa och vantar. Smockan, den bildliga, ligger i luften hela tiden då barn och vuxna kämpar. Man håller hårt i sina barn och rycker dem i armen. Man knuffar dem hårdhänt. Man hotar att lämna dem, att mamma blir ledsen. Tröttheten och sorgen trycker i bröstet. På både barn och föräldrar.

Laban är ut i Hangö
Laban är ut i Hangö Bild: Screenshot ur Jag, Laban 1978 fiktion

Så var det för mig också. Jag minns min skräck när min förstfödda son kom hem, prematurbaby efter en månad på sjukhus: Hjälp jag kan ju förstöra det här barnet totalt! Ett så stort ansvar hade jag aldrig förut haft. Jag minns hårda knuffar när han blev lite större och vi båda var hungriga och trötta. Aldrig blir man så arg som på ungar som inte LYDER. Men det är väl klart att barn inte lyder. Det är ju deras enda sätt att säga ifrån.

I barnprogrammet Laban från 1978 beskrivs starkt hur det är att vara barn. Om barnets maktlösa ilska, och hur reglerna ser annorlunda ut för barn och vuxna. Och om hur man löser gräl och bråk.

Marias pappa terroriserar alla vid matbordet
Pappa är en hustyrann Marias pappa terroriserar alla vid matbordet Bild: Screenshot, Yle bildband 1979 1979

Vissa har den uppfattningen att sjuttiotalet lade grunden för en slapp fri uppfostran. Att man skulle se familjen som en demokrati. Barnen skulle få rättigheter, men också förstå sina föräldrar. I programmet Vuxna är också människor behandlas en pappa som beter sig som en hustyrann.

Doris Lessing skriver i första delen av sin biografi Under my skin om hur det är att vara ett litet barn, att bli tvingad att göra något. Det är den boken hon diskuterar i Läslyckor. Med starka bilder av maktkampen mellan barn och föräldrar.

I A Ripple from the Storm (den tredje delen i bokserien Våldets barn) låter Lessing sin huvudperson Martha Quest lämna sitt barn. Martha är uppvaknad kommunist, och har förälskat sig i en annan man, och tänker att det kanske är bra för dottern att slippa de hemska band och problem som varje förälder för över till sina barn. Det är inte bara dåligt samvete, våld, sorg, gnäll om utseende. Nej det är också rasism, åsikter, inskränkthet. Senare förstår Martha att det inte är så. Hon har inte räddat sin dotter för att hon har lämnat henne. Tvärtom, förstås.

Hur skall man få barn att känna sig älskade och lära sig att älska sig själv? Barn är starka och klarar det mesta bara de får mat, famn och värme. Men vilka känslor blir kvar hos barnen? Petra Krantz Lindgren säger i sin uppfostringsbloggg: När du skäller på mig mamma är det svårt för mig att älska mig själv.

Peter Sandström Bild: yle peter sandström

Makten finns alltid i förhållandet mellan barn och vuxna. Inte bara som våld och kroppsaga från 1960-talet. Författaren Peter Sandström har skrivit och talat om hur maktförhållanden övergår i våld i familjer. Och jag tycker hans böcker handlar om oss alla. Inte bara om "den där konstiga" som slår sina barn.

Jag är så glad över mina egna stora killar. De kan vara rasande, arga, hopplösa. Och jag kan bli totalt arg på dem. Men de är sig själv nu. Jag behöver inte mera försöka ändra dem eller försöka att inte påverka dem. De kan försvara sig. Tonårstiden lär vara hemsk, den väntar jag på nu, men just nu känner jag mig mest lättad över att pojkarna börjar vara stora. Nåja kanske de sedan ger ut en bok om en hurudan usel mamma jag varit. I stil med Anna Wahlgren vs Felicia Feldt?

Jag har inte sett curlande föräldrar som inte sätter gränser för att de är för snälla. Vad är curlandet egentligen? Vem curlar? Måste allt bara vara en maktkamp? Och varför måst barn klara av att allt genast? Varför får inte en sjuåring sova i sina föräldrars säng? Eller en tolvåring vilja ha sin mamma med till tandläkaren?

Och min käpphäst: Folk säger att nordiska barn är ohyfsade och ouppfostrade. I så fall beror det väl snarare på att barn, i Finland åtminstone, inte ska ses eller höras. Om man blir påfräst varje gång man t.ex. talar i spårvagnen är det ganska logiskt att bli ohyfsad. Det är inte lätt att vara mamma eller pappa. Men det är faktiskt inte lätt att vara ett barn heller!

Jag gläder mig varje dag åt att jag är en 40-årig kvinna, inte en 8-årig flicka.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Dans på slottsbalen

    Vissa år har dansarna inte betett sig konventionellt.

    Dansen på slottsbalen fanns inte med från början, men nu hör den till traditionen, men vissa år har dansarna inte betett sig alldeles konventionellt.

    Flera självständighetsdagar och fester på slottet hittar du i Arkivet

  • Mat och dryck på slottsbalerna

    Ellen Svinhufvus-tårta, vin och öl?

    Vad får gästerna på slottsbalen äta i trängseln? Se glimtar från slottsbalen genom ett helt decennium.

  • Besök på presidentens slott 1982

    Presidentens slott 1982

    De flesta av oss har aldrig besökt presidentens slott vid Salutorget i Helsingfors. Här får vi gå på en rundvandring i ett slott som ytrenoveras, efter Kekkonen, i väntan på ny president.

  • Reportage från vinterkriget

    Nyhetsrapport om att 16 städer i Finland har blivit bombade.

    Torsdagmorgon den 30 november 1939 flög bombplan in över Finland från Sovjetunionen. Och vinterkriget bröt ut.

  • Helsingfors under vinterkriget

    En inblick i livet vid hemmafronten.

    Hur var det att leva i huvudstaden Helsingfors under vinterkriget? Vi får en inblick i livet vid hemmafronten i dessa ljudklipp om bombningar, mörkläggning, fönsterglas och första hjälp.

  • Munsalasocialismen

    Under 1900-talets början skapades en egen rörelse.

    I Munsala utvecklades under 1900-talets början en helt egen form av socialism. Den kom till trakten genom forna emigranter som återvänt från USA med Marx och Engels verk i bagaget. Deras läror kom att prägla ortsbefolkningen från inbördeskriget 1918 till fortsättningskriget.

  • När Finland var fem före att bli fascistiskt - högerradikala skjutsade den liberala president Ståhlberg till gränsen

    Extremhögern kidnappade president Ståhlberg.

    Det var ett våldets och orons år i Finland. Den högerradikala Lapporörelsen var stark och samlade 12.000 personer till en demonstration som synligt togs emot av Finlands statsledning i Helsingfors. Det som kunde ha lett till en statskupp och diktatur, fick ett abrupt slut då man gjorde misstaget att kidnappa Finlands första president. Lapporörelsens hatretorik har återuppstått i dagens diskussionsklimat.

  • Finland stod stilla i 19 dagar

    Den 1.3 1956 utbröt en generalstrejk som lamslog Finland.

    Generalstrejken i mars 1956 berörde närmare en halv miljon arbetstagare och lamslog trafik och industri. Rundradion vägrade rapportera om strejken.

  • Regionalen följer postens väg 1985

    Förr fanns det postkontor i varje utkrok.

    Posten anno 1985 tänker bara på lönsamhet, menar Regionalen. Posten automatiseras, men ute på landsbygden dras postkontor in och servicen blir allt mer ojämlik. Hur snabbt färdas ett brev reser från Sibbo till Helsingfors?

  • Firmajulfester

    Firmafester

    Hur firar man firmajulfester i Finland och vad allt kan hända på en våt julfest? Redaktör Tom Östling intervjuar en portier, en forskare och flera människor på gatan.

  • I december sups det

    Större alkoholkonsumtion i Finland 1989

    1987 talade man om att finländare dricker sig till alkoholförgiftning t.ex. i december med alla firmajulfester.

  • På 1990-talet gjorde man alkoholdrycker hemma

    Vintillverkning på 1990-talet

    I recessionens Finland på 1990-talet var det många som började tillverka sitt eget vin. För vissa blev det en bestående hobby, andra övergick till starkare och olagligare drycker.

  • Minns i november – thriller i Småstad

    Lik, otrohet, internationell brottslighet och diamantstölder

    Småstad är en liten harmonisk stad, men under ytan pyr det. Lik, otrohet, internationell brottslighet och diamantstölder. De duktiga poliserna får ta itu med en riktig härva.

  • Någon borde sörja

    En överkörd man vid domkyrkan och en strypt kvinna på Kåren.

    En överkörd man vid Åbo domkyrka och en strypt kvinna på Kårens vind - har de något samband? Åbopolisen får ett knepigt fall att ta itu med, men de stressade karlarna hinner också roa sig.

  • Mormor – drama om ålderdom

    När gamla föräldrar inte längre klarar sig sig själva

    Sommarlovet börjar men allt kretsar kring mormor. Vad skall man göra med sina gamla föräldrar när de inte längre klarar sig själv?

  • Kvinnans åldrar – från 0 till 80 år

    Ålder, alla talar om ålder.

    Barndomen färgar oss alla. Och är en kvinnans liv slut efter 50? I "Kvinnoåldrar" berättar Sanna Tahvanainen, Monika Fagerholm, Birgitta Boucht och Barbara Winckelmann om kvinnans väg genom livet.

  • Märta Laurent talar om att åldras

    Vad innebär det för en vacker kvinna att bli gammal?

    Hur skall man åldras och vad innebär det för en vacker kvinna eller skådespelare att bli en gammal patient? Märta Laurent talar i Gogo om hur hon ser på skönhet, åldrande och skådespelarkarriären.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    Hur är det att vara lots och hjälpa fartyg? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

Nyligen publicerat - Arkivet