Hoppa till huvudinnehåll

Åbo Svenska Teater är Finlands äldsta teater

Åbo Svenska Teater verkar i en anrik teaterbyggnad från 1839. På repertoaren har teatern genom årens lopp satt upp stora musikaliska dragplåster. Det är inte alltid lätt att få en teater att gå runt, och vad skall man erbjuda publiken?

Åbo Svenska Teater (ÅST) är en finlandssvensk professionell institutionsteater i Åbo. Teatern verkar i ett hus, som togs i bruk 1839 och är det äldsta teaterhuset i Finland. Det ritades av stadsarkitekten P.J. Gylich, men den slutgiltiga formen gavs av C.L. Engel. Teatersalongen fick sitt nuvarande utseende på 1890-talet.

Den första premiären i teaterhuset var pjäsen Gubben i Bergsbygden, den 21 januari 1839. Under 1800-talet bestod personalen mest av kringresande svenska teatertrupper, bl.a. Pierre Joseph Delands trupp, och hade ingen fast ensemble.

Den första föreställningen av en finsk trupp gavs 1872 men det dröjde fram till 1894 tills den första helt inhemska svenska teaterföreställningen ägde rum i huset. Teatern hade namnet Svenska inhemska teatern, men efterträddes 1919 av den nuvarande Åbo Svenska Teater.

Regionteater med musikaler och landsbygdsturnéer

Åbo Svenska Teater blev regionteater 1980. I och med det fick teatern en budget på 2,5 miljoner mark. Föreställningar, bl.a. musikalen West Side Story, skall ges både i det fina huset och som turnéer, berättar den konstnärliga ledaren Georg Malvius.

Den nytillträdda chefen Georg Dolivo kommer in På Estraden 1984 för att samtala med Ralf Friberg. Dolivo påpekar att man på ÅST satt upp så många musikaler att han undrar om det finns musikaler kvar.

I Veckans puls 1984 diskuteras om det råder brist på finlandssvenska skådespelare, i synnerhet äldre män. Teaterchef Georg Dolivo från Åbo Svenska Teater har märkt det och teatern har anställt flera svenska skådespelare.

Hur skall en regionteater kunna erbjuda något åt en stor grupp? ÅST fick en ny teaterchef 1987, Peter Snickars. Han diskuterar svårigheterna med regionteaterns vilja att både ge underhållning och konstnärlighet. Och måste man börja spela på två språk för att klara sig?

Och hur presenterar en ung Paul Olin ÅST 1988? Åbo Svenska Teater fyllde 150 år 1989. Teaterhuset har genomgått en stor renovering från källare till tak. Men pjäser skall ändå sättas upp, berättar skådespelare Dick Idman.

Teaterchef Laila Björkstam diskuterar teaterliv i en ekonomiskt svår situation 1993. ÅST var den första teater som permitterade sina skådespelare 1991. Björkstam berättar om studiopjäser och turnéer.

Eftersom ÅST är en regionteater är turnéer viktiga för publiken. Närbild följer med teatersällskapet som skuttar in i en sliten buss från den vackra teaterbyggnaden 2001.

Musikaler och publiktillströmning

Musikaler och musikteater har varit ÅST:s linje sedan tidigt 1970-tal. På 2000-talet fortsatte man med sina framgångsrika musikaler. Under teaterchef Joachim Thibblins ledning satte man bl.a. upp Rocky Horror Show, Les Miserables och Hair.

Åbo Svenska Teater har minskat sina skulder och fått stora publikframgångar. Teaterchef Thibblin påpekar att man satsat på stora pjäser vartannat år, men Les Miserables slog alla rekord. Thibblin har satsat märkbart på marknadsföring och försäljning. Genom att locka finskspråkiga åbobor har man ökat publiken märkbart. Teaterchef Joachim Thibblin flyttade till Esbo stadsteater 2013. Pargasbon Dick Holmström efterträdde Thibblin som teaterchef.

– En teaterchef på en finlandssvensk scen profilerar kraftigt teatern, säger Dick Holmström. Och så skall det också vara. Dick Holmström tänker inte ändra på ett framgångsrika koncept med stora musikteaterföreställningarna. ÅST skall under Holmströms ledning sätta upp Figaros bröllop i Hollywood-tappning och Jesus Christ Superstar. I Min Morgon talar Dick Holmström om sig själv och sin karriär.

ÅST fyllde 175 år 2014. Alexander Lycke väntar på premiären för Jesus Christ Superstar. Ekonomiskt knagglar sig teatern duktigt fram. Och också de historiska väggarna mår bättre, efter att man restaurerat takmålningen i salen. Plafondmålningen av K G Wetterstrand hade blivit i så dåligt skick att bitar föll ner i nacken på publiken.

En energisk Riko Eklundh berättar i Min Morgon mera om Åbo Svenska Teater, om teaterbyggnaden och teaterlivet.

Text: Ida Fellman

Kultur

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

  • Harjunpää och kalla döden

    Små brott med ytterst tragiska följder.

    Äldre konstapel Timo Harjunpää får lösa ett brott som begåtts närmast i misstag. En händelseräcka har börjat med små brott, men får ytterst tragiska följder.

  • Harjunpää och antastaren

    En våldtäktsman rör sig i en av Helsingfors förorter.

    Överkonstapel Harjunpää och hans kollega Onerva Nykänen försöker gripa en våldtäktsman som rör sig i en av Helsingfors förorter.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Lappvikens sjukhus förenade psykiatri med vacker natur

    Lappvikens sjukhus var Finlands första mentalsjukhus.

    Lappvikens sjukhus byggdes 1841 i Helsingfors som Finlands första mentalsjukhus. Platsen valdes noga och sjukhuset befann sig i ett naturskönt område, men ändå inte isolerat långt borta från staden. I nästan 170 år hann sjukhuset verka för psykisk hälsa innan den sista avdelningen flyttades bort.

  • Somliga stänger vi in

    Vad sker i mentalvården i 70-talets Finland?

    Allt står inte rätt till med mentalvården i 70-talets Finland. Det går att låsa in en patient mot hans eller hennes vilja. Dessutom prioriteras medicinering framför terapi på vårdanstalterna.

  • Roparnäs sjukhus har upplevt många människoliv

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet.

    Roparnäs sjukhus byggdes i slutet på 1920-talet. Men mentalvården har förändrats radikalt under de senaste 25 åren och nu planerar man att stänga sjukhuset. Öppen vård är dock inte alltid den bästa lösningen för mentalpatienter.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • När depressionsvården blev medikaliserad

    Skall man äta antidepressiva läkemedel?

    Depression kallas vår tids folksjukdom och drabbar allt fler av oss. De nya antidepressanterna började komma in på den finländska marknaden på 1990-talet. Depressioner började botas med medicin i stället för terapi. Är medicinerna en räddning, eller en förbannelse?

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken från 1973 möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

Nyligen publicerat - Arkivet