Hoppa till huvudinnehåll

Sy egna kläder 1: Att hitta och rita mönster och klippa till tyg

Lee nålar fast mönsterdelarna i tyget
Lee nålar fast mönsterdelar i tyget Lee nålar fast mönsterdelarna i tyget Bild: YLE/Strömsö kläddesign,lee esselström,strömsö,syskola,sömnad

Att sy kläder själv kan vara en riktig utmaning men om man börjar med något enkelt och tar hjälp av Lees introduktion så kanske man kan återuppliva gammal kunskap eller lära sig något helt nytt och roligt. Det här är tänkt som en första hjälp för den som trängt undan högstadiets textiltimmar och för nybörjare.

1. Mönster till kläder för stora och små hittar man i böcker och specialtidningar för sömnad, tidningen är oftast uppbyggd med inspirationsbilder på färdiga plagg, en mönsteröversikt, noggrann beskrivning för varje mönster samt lösa mönsterark.

Översikt över alla modeller och storlekar i tidningen
Översikten i tidningen visar modeller och storlekar Översikt över alla modeller och storlekar i tidningen Bild: YLE/Strömsö hantverk,lee esselström,strömsö,sy egna kläder,sömnad
2. Den mest intressanta sidan är mönsteröversikten eftersom den visar på hurudana mönster som finns och man kan lätt se om designen går att använda för det som man själv vill göra utan att styras av de material- eller färgval som inspirationsbilderna erbjuder. Här går det lätt att se vilka storlekar mönstret finns i och man kan lätt jämföra olika mönsteröversikter med varandra för att kunna välja det lämpligaste mönstret.

3. Kontrollera dina egna mått med tidningens mått-tabell.

4. När du hittat ett mönster du vill ha så slår du upp beskrivningen och läser den noggrant. Här finns tygåtgång, arbetsordning, mönsteröversikt och förslag på hur man lägger ut mönstret på tyget samt anvisningar om allt som behövs för att sy just det plagget.

I mönsterarket anges varje mönsterdel med nummer och färg.
I mönsterarket anges varje del med nummer och färg I mönsterarket anges varje mönsterdel med nummer och färg. Bild: YLE/Strömsö hantverk,lee esselström,mönster,strömsö,sy egna kläder,sömnad
5. I beskrivningen hittar du anvisningar för mönstret, vilket mönsterark, vilken färg och vilken linje du ska följa för att få din storlek. Sök upp rätt ark (ofta A-F), sök upp rätt färg och försök se de linjer som bildar de mönsterdelar som du behöver, de finns oftast avbildade i miniatyr intill beskrivningen. På de flesta ark kan man ta hjälp av mönsternummern i kanten, varje del har en egen nummer, kontrollera att du hittat alla.

6. Sätt mönsterpapper ovanpå mönsterarket och rita av en mönsterdel i taget i sin helhet. Lämna utrymme på mönsterpappret så att du kan lägga till sömsmån på mönsterpappret innan du klipper ut. Kontrollera att alla små markeringar, anvisningar (t ex om någon sida ska vara mot vikt kant), trådriktningslinje (med en pil) mm. finns med. Skriv ut vad det är för del, t ex fram/bak/ärm, vilken storlek, vilken tidning, nummer och årtal så kan du lätt hitta beskrivningen igen om det behövs.

Rita varje del i mönsterpappret, skriv ut vilken del, anvisningar och sömsmån
Rita en mönsterdel i taget, skriv ut anvisningar och kom ihåg sömsmånen. Rita varje del i mönsterpappret, skriv ut vilken del, anvisningar och sömsmån Bild: YLE/Strömsö hantverk,lee esselström,mönster,strömsö,sy egna kläder,sömnad
7. Kontrollera i beskrivningen om det står angivet att det ska läggas till extra mycket sömsmån t ex i en fåll eller om det står att det inte ska läggas till sömsmån t ex i en halslinning. Rita sedan ut sömsmån runt mönstret som du nyss ritat av från mönsterpappret enligt angivelserna.

8. Klipp ut mönsterdelarna du ritat av och kontrollera att du ritat av alla delar som behövs.

9. Innan du lägger ut mönstret på tyget kan du nu nåla ihop t ex axeln och sidan på en tröja i papperssömsmånen och prova den på dig själv för att kunna se om du behöver lägga till tyg i längden eller bredden, kanske ett insnitt behöver flyttas eller en halslinning fördjupas. Markera detta noggrant på mönsterpappret. Nu är det också lätt att få en uppfattning om ifall du ritat av ett mönster som är för stort eller litet så att du kan ändra dig innan du lagt ut mer arbete.

Lee mäter tyg för att tygåtgången ska vara såp liten som möjligt
Lee mäter noggrannt så att tygåtgången ska bli så liten som möjligt. Lee mäter tyg för att tygåtgången ska vara såp liten som möjligt Bild: YLE/Strömsö hantverk,lee esselström,mönster,strömsö,sy egna kläder,sömnad
10. När det är dags att lägga ut mönstret på tyg kan du endera ta hjälp av det upplägg som finns i tidningen eller försöka vara ännu mer ekonomisk. Idén är att det ska lämna så stora sammanhängande bitar av tyget som möjligt så att de kan återanvändas på bästa sätt. Om du t ex ska lägga ut en tröjdel mot vikt kant så behöver tyget inte vikas mitt på utan du viker bara så långt så att det finns rum för mönsterdelen. Vik stadkanten så att avigsidan blir uppåt och kontrollmät att du vikt upp lika långt hela vägen, då får du en trådrak mittlinje på mönstret som ska läggas mot vikt kant och ha trådriktningen densamma.
Fäst mönsterdelarna med knappnålar
Fäst mönsterdelarna med knappnålar. Fäst mönsterdelarna med knappnålar Bild: YLE/Strömsö hantverk,lee esselström,mönster,strömsö,sy egna kläder,sömnad
11. Fäst mönsterdelarna med knappnålar. Om en ärm har lagts på dubbelt tyg och har en trådriktningslinje på mitten så lägger man först en nål i ärmslutet. Så kontrollmäter man från den vikta kanten hur långt avstånd det är och sedan ska avståndet vara detsamma vid trådriktningslinjens slut, då får du rak trådriktning på hela ärmen även om mönsterdelen i sig är oregelbunden. Har ärmen lagts på enkelt tyg gör man samma sak men mäter då avståndet från stadkanten. Har man inga stadkanter att följa så brukar det vara lätt att följa trådarna i tyget, speciellt i stickade tyger. Notera ifall mönsterdelen eventuellt ska ha en diagonal trådriktning för effekt.
Den turkosa klänningen har fått längre fåll och den gula är sydd av en gammal gardin.
Samma mönster har använts för de här nätta klänningarna. Den turkosa klänningen har fått längre fåll och den gula är sydd av en gammal gardin. Bild: YLE/Strömsö hantverk,lee esselström,strömsö,sy egna kläder,sömnad
12. Klipp ut mönsterdelarna med den utritade sömsmånen. Vid vikt kant lägger man inte till sömsmån. För att överföra markeringar på mönstret till tyget kan man använda t ex textilkrita. Om det är små anvisningar t ex i armhåla för att markera vad som är fram eller var två märken ska mötas så kan man klippa ett litet hack i sömsmånen.

13. Sy ihop plagget enligt anvisningarna i tidningen eller boken.

14. Genom att sy på dekorationsband eller en spets så kan man enkelt förändra ett plagg och göra det mer personligt. Som t ex på klänningarna Lee sydde. Här kan du också se hur olika klänningar man kan få av exakt samma mönster i samma storlek. Den turkosa har fått längre fåll och den gula är sydd av en gammal gardin.

Lees festklänning.
Lees 20-talsinspirerade festklänning Lees festklänning. Bild: YLE/Strömsö festklänning,lee esselström,strömsö
Sy snabbt en 1920-tals festklänning!
Även om tiden är knapp så kan du sy en klänning på ca tre timmar, utan mönster om du bara väljer en enkel modell, ett stretchigt tyg och mäter dina egna mått rätt. Speciellt dyrt blir det inte heller om du köper tyget som stuvbit på kilosidan i tygaffären. Materialkostnaden här landade på 8 - 15 euro/st. Det är bra om man har lite syvana, men är tyget billigt så kan det vara värt att försöka experimentera!
Sy en 1920-tals festklänning

Mat och fritid

Bläddra bland innehållet

Inga artiklar hittades med den valda bokstaven. Var god välj en annan.

  • Portion med varmrökt laxhuvud

    Varmrökt laxhuvud

    En saftig delikatess att värna om!

    Laxhuvuden innehåller mycket kött; kinder, nacke, tunga och inte minst köttet kring halsfenorna är fett och smakrikt. Fiskhuvuden har man traditionellt ätit i fiskesamhällen runtom i Finland - en saftig delikatess som vi absolut ska värna om. Mums!

  • Grästrädgård på Strömsö

    Grästrädgården - det nya stenpartiet

    En lättskött trädgård som klarar sig i torrt och kargt läge.

    De flesta gräsarter är lättskötta och klarar sig på torra och karga platser. Gräs är fascinerande då det finns så många olika typer och i så många färgvarianter: låga, höga, robusta och späda. Det är bara att välja! Och bäst av allt är att det faktiskt går att skapa en hel trädgård med bara gräs.

  • Grästrädgård med färggrannt målad dörr som portal i mitten

    En dörr är en perfekt målarduk

    Släpp loss din inre konstnär!

    En port, en grind, en dörr. Som en passage till en annan värld. Varför inte göra dörren så dekorativ som möjligt och ta inspiration av exotiska nordafrikanska mönster.

  • Mathylla i S-market i Ekenäs.

    Lagförslag: Också köttet i färdigmat måste ursprungsmärkas

    I Finland behöver bara helköttsprodukter märkas.

    I Finland har vi lag på att tillverkarna måste märka ut varifrån helköttsprodukter kommer. Det är ändå mer sannolikt att dåligt kött hamnar i halv- och helfabrikat, vars kött för tillfället inte behöver ursprungsmärkas, säger livsmedelssäkerhetschef Sebastian Hielm.

  • Brasiliens jordbruksminister Blairo Maggi och president Michel Temer

    Brasilien efter krismöte: Köttexporten är trygg

    Flera misstänkta köttfabriker har stängts.

    Brasilien försökte på söndagen försäkra omvärlden om att landets köttexport är trygg och inte utgör någon fara trots mutskandalen inom köttproduktionen. President Michel Temer kallade i söndags till krismöte på grund av skandalen, i mötet deltog också jordbruksministern Blairo Maggi.

  • En skål med bär. På bordet finns också flera burkar med sylt.

    Embla - nytt matpris som hyllar det nordiska köket

    "Ny tävling i nordiskt mathantverk."

    Ett nytt nordisk matpris skall stärka den gemensamma matidentiteten och -kulturen samt öka intresset för nordisk mat utanför Norden. Matpriset kallas Embla, efter den första kvinnan i den nordiska mytologin. Nu kan även du anmäla dig till tävlingen.

  • Den ursprungliga michelingubben höjer ett glas.

    Islands och Färöarnas första Michelinstjärnor

    "Nu har alla nordiska länder Michelinstjärnor"

    Färöarna och Island fick sina första Michelinstjärnor någonsin i restaurangerna Koks respektive Dill. Övriga nya utnämningar fördelades någorlunda jämnt över Norden, med utantag för Finland som i år kammade noll.

  • Tiina Grönroos.

    Tiina Grönroos: Man kan vara vegan i februari också

    Veganmaten och -utmaningen gav mersmak.

    Det är varken svårt eller särskilt dyrt att äta veganmat. Men det gäller förstås att hålla extra koll på innehållsförteckningar, våga fråga restaurangpersonal och jämföra priser. Halvfabrikat och specialprodukter kostar, men det går att leva gott och billigt med hjälp av säsongens grönsaker, frukter, torkade bönor och linser. Dessutom har det varit roligt att pröva på nya recept och bekanta sig med nya råvaror. Sällan om någonsin har januari gått så snabbt som i år.

  • en butikshylla med några olika sorter och kartonger av växtmjölk.

    Veganmat allt vanligare i affärerna, priserna ändå höga

    Kan vara en snårig djungel att hitta veganmat i butiken.

    Vill man äta veganmat gäller det att kolla priser noga. Kilopriset på vissa bön- och havreprodukter är lika högt som på rostbiff och växtmjölken är flerfaldigt dyrare än vanlig komjölk. Efterfrågan på veganmat växer däremot hela tiden och så gör också utbudet säger köpmännen.

  • Michael Björklund är redo för NÄRMAT

    Micke Björklunds finska gröt blev succé

    Miche Björklund kokar gröt på finska

    Här är klippet där Micke Björklund förklarar hur man kokar god gröt på finska. Det har spridits som en löpeld. Klippet publicerades på Yle Österbottens Facebook-sida på fredagen den 21 oktober och har redan fått närmare 250 000 visningar.

  • Kan man leva på endast närmat i en vecka, och hur mår man efter det?

    En vecka med endast närproducerad mat - hur gick det?

    Klarade sig Micke Björklund på närmat?

    Michael ”Micke” Björklund fick i uppdrag av Matias Jungar att under fem dagar leva på endast närproducerade råvaror. Varje dag skulle han göra frukost, lunch och middag. Han fick använda råvarorna endast en gång, och det samma gällde användningen av råvaruproducent. Varorna skulle vara framställda inom 30 kilometers radie från Vasa. Till sin hjälp fick han välja ut tre basvaror, och eftersom han är Micke Björklund så valde han smör, grädde och salt. Grunden i hans matlagning, som han uttrycker det själv.

  • Michael Björklund och Matias Jungar gillar närmat.

    Närmat liveblogg - från Michael Björklunds matresa

    Så här ser en vecka med närproducerad mat ut

    I Svenska Yles pilotprojekt Närmat testade Michael Björklund att under 5 dagar leva på ultralokal mat som var producerad inom en radie på 30 km från Vasa torg. Med sig på resan hade han Matias Jungar. All mat som lagades byggde på tips från publiken. Vi tackar alla som var med.

Nyligen publicerat - Mat och fritid

  • Friluftsleden vid Harrbåda-Rummelö i Karleby

    Eftersnack frågar: Vill du bli eremit?

    Lockar livet som eremit. Varför? Varför inte?

    Lockar tanken att lämna allt bakom sig och "försvinna"? Lugn, det är helt normalt. Och om man riktigt vill vrida till det kanske det rentav är (nästan) trendigt.

  • Programledarna för Vegorätt på en åker med grönsaker i händerna.

    Vegetariskt och mindfulness

    Vegorätt är Sveriges första helvegetariska matprogram.

    Vegorätt är Sveriges första helvegetariska matprogram. Karoline Jönsson och Elenore Bendel-Zahn guidar oss bland hemodlade grödor, i skogens skafferi och lagar 100 procent vegetariska smakexplosioner.

  • Grästrädgård på Strömsö

    Grästrädgården - det nya stenpartiet

    En lättskött trädgård som klarar sig i torrt och kargt läge.

    De flesta gräsarter är lättskötta och klarar sig på torra och karga platser. Gräs är fascinerande då det finns så många olika typer och i så många färgvarianter: låga, höga, robusta och späda. Det är bara att välja! Och bäst av allt är att det faktiskt går att skapa en hel trädgård med bara gräs.

  • Grästrädgård med färggrannt målad dörr som portal i mitten

    En dörr är en perfekt målarduk

    Släpp loss din inre konstnär!

    En port, en grind, en dörr. Som en passage till en annan värld. Varför inte göra dörren så dekorativ som möjligt och ta inspiration av exotiska nordafrikanska mönster.