Hoppa till huvudinnehåll

Sy egna kläder 1: Att hitta och rita mönster och klippa till tyg

Lee nålar fast mönsterdelarna i tyget
Lee nålar fast mönsterdelar i tyget Lee nålar fast mönsterdelarna i tyget Bild: YLE/Strömsö syskola

Att sy kläder själv kan vara en riktig utmaning men om man börjar med något enkelt och tar hjälp av Lees introduktion så kanske man kan återuppliva gammal kunskap eller lära sig något helt nytt och roligt. Det här är tänkt som en första hjälp för den som trängt undan högstadiets textiltimmar och för nybörjare.

1. Mönster till kläder för stora och små hittar man i böcker och specialtidningar för sömnad, tidningen är oftast uppbyggd med inspirationsbilder på färdiga plagg, en mönsteröversikt, noggrann beskrivning för varje mönster samt lösa mönsterark.

Översikt över alla modeller och storlekar i tidningen
Översikten i tidningen visar modeller och storlekar Översikt över alla modeller och storlekar i tidningen Bild: YLE/Strömsö sy egna kläder
2. Den mest intressanta sidan är mönsteröversikten eftersom den visar på hurudana mönster som finns och man kan lätt se om designen går att använda för det som man själv vill göra utan att styras av de material- eller färgval som inspirationsbilderna erbjuder. Här går det lätt att se vilka storlekar mönstret finns i och man kan lätt jämföra olika mönsteröversikter med varandra för att kunna välja det lämpligaste mönstret.

3. Kontrollera dina egna mått med tidningens mått-tabell.

4. När du hittat ett mönster du vill ha så slår du upp beskrivningen och läser den noggrant. Här finns tygåtgång, arbetsordning, mönsteröversikt och förslag på hur man lägger ut mönstret på tyget samt anvisningar om allt som behövs för att sy just det plagget.

I mönsterarket anges varje mönsterdel med nummer och färg.
I mönsterarket anges varje del med nummer och färg I mönsterarket anges varje mönsterdel med nummer och färg. Bild: YLE/Strömsö sy egna kläder
5. I beskrivningen hittar du anvisningar för mönstret, vilket mönsterark, vilken färg och vilken linje du ska följa för att få din storlek. Sök upp rätt ark (ofta A-F), sök upp rätt färg och försök se de linjer som bildar de mönsterdelar som du behöver, de finns oftast avbildade i miniatyr intill beskrivningen. På de flesta ark kan man ta hjälp av mönsternummern i kanten, varje del har en egen nummer, kontrollera att du hittat alla.

6. Sätt mönsterpapper ovanpå mönsterarket och rita av en mönsterdel i taget i sin helhet. Lämna utrymme på mönsterpappret så att du kan lägga till sömsmån på mönsterpappret innan du klipper ut. Kontrollera att alla små markeringar, anvisningar (t ex om någon sida ska vara mot vikt kant), trådriktningslinje (med en pil) mm. finns med. Skriv ut vad det är för del, t ex fram/bak/ärm, vilken storlek, vilken tidning, nummer och årtal så kan du lätt hitta beskrivningen igen om det behövs.

Rita varje del i mönsterpappret, skriv ut vilken del, anvisningar och sömsmån
Rita en mönsterdel i taget, skriv ut anvisningar och kom ihåg sömsmånen. Rita varje del i mönsterpappret, skriv ut vilken del, anvisningar och sömsmån Bild: YLE/Strömsö sy egna kläder
7. Kontrollera i beskrivningen om det står angivet att det ska läggas till extra mycket sömsmån t ex i en fåll eller om det står att det inte ska läggas till sömsmån t ex i en halslinning. Rita sedan ut sömsmån runt mönstret som du nyss ritat av från mönsterpappret enligt angivelserna.

8. Klipp ut mönsterdelarna du ritat av och kontrollera att du ritat av alla delar som behövs.

9. Innan du lägger ut mönstret på tyget kan du nu nåla ihop t ex axeln och sidan på en tröja i papperssömsmånen och prova den på dig själv för att kunna se om du behöver lägga till tyg i längden eller bredden, kanske ett insnitt behöver flyttas eller en halslinning fördjupas. Markera detta noggrant på mönsterpappret. Nu är det också lätt att få en uppfattning om ifall du ritat av ett mönster som är för stort eller litet så att du kan ändra dig innan du lagt ut mer arbete.

Lee mäter tyg för att tygåtgången ska vara såp liten som möjligt
Lee mäter noggrannt så att tygåtgången ska bli så liten som möjligt. Lee mäter tyg för att tygåtgången ska vara såp liten som möjligt Bild: YLE/Strömsö sy egna kläder
10. När det är dags att lägga ut mönstret på tyg kan du endera ta hjälp av det upplägg som finns i tidningen eller försöka vara ännu mer ekonomisk. Idén är att det ska lämna så stora sammanhängande bitar av tyget som möjligt så att de kan återanvändas på bästa sätt. Om du t ex ska lägga ut en tröjdel mot vikt kant så behöver tyget inte vikas mitt på utan du viker bara så långt så att det finns rum för mönsterdelen. Vik stadkanten så att avigsidan blir uppåt och kontrollmät att du vikt upp lika långt hela vägen, då får du en trådrak mittlinje på mönstret som ska läggas mot vikt kant och ha trådriktningen densamma.
Fäst mönsterdelarna med knappnålar
Fäst mönsterdelarna med knappnålar. Fäst mönsterdelarna med knappnålar Bild: YLE/Strömsö sy egna kläder
11. Fäst mönsterdelarna med knappnålar. Om en ärm har lagts på dubbelt tyg och har en trådriktningslinje på mitten så lägger man först en nål i ärmslutet. Så kontrollmäter man från den vikta kanten hur långt avstånd det är och sedan ska avståndet vara detsamma vid trådriktningslinjens slut, då får du rak trådriktning på hela ärmen även om mönsterdelen i sig är oregelbunden. Har ärmen lagts på enkelt tyg gör man samma sak men mäter då avståndet från stadkanten. Har man inga stadkanter att följa så brukar det vara lätt att följa trådarna i tyget, speciellt i stickade tyger. Notera ifall mönsterdelen eventuellt ska ha en diagonal trådriktning för effekt.
Den turkosa klänningen har fått längre fåll och den gula är sydd av en gammal gardin.
Samma mönster har använts för de här nätta klänningarna. Den turkosa klänningen har fått längre fåll och den gula är sydd av en gammal gardin. Bild: YLE/Strömsö sy egna kläder
12. Klipp ut mönsterdelarna med den utritade sömsmånen. Vid vikt kant lägger man inte till sömsmån. För att överföra markeringar på mönstret till tyget kan man använda t ex textilkrita. Om det är små anvisningar t ex i armhåla för att markera vad som är fram eller var två märken ska mötas så kan man klippa ett litet hack i sömsmånen.

13. Sy ihop plagget enligt anvisningarna i tidningen eller boken.

14. Genom att sy på dekorationsband eller en spets så kan man enkelt förändra ett plagg och göra det mer personligt. Som t ex på klänningarna Lee sydde. Här kan du också se hur olika klänningar man kan få av exakt samma mönster i samma storlek. Den turkosa har fått längre fåll och den gula är sydd av en gammal gardin.

Lees festklänning.
Lees 20-talsinspirerade festklänning Lees festklänning. Bild: YLE/Strömsö festklänning
Sy snabbt en 1920-tals festklänning!
Även om tiden är knapp så kan du sy en klänning på ca tre timmar, utan mönster om du bara väljer en enkel modell, ett stretchigt tyg och mäter dina egna mått rätt. Speciellt dyrt blir det inte heller om du köper tyget som stuvbit på kilosidan i tygaffären. Materialkostnaden här landade på 8 - 15 euro/st. Det är bra om man har lite syvana, men är tyget billigt så kan det vara värt att försöka experimentera!
Sy en 1920-tals festklänning

Mat och fritid

Bläddra bland innehållet

Inga artiklar hittades med den valda bokstaven. Var god välj en annan.

  • Rövarrotsaker med grillade fläskkotletter

    Tillredning nedgrävd i het grop ger saftighet och sötma.

    Rotsaker nedgrävda i en het grop i marken blir saftiga och söta. Vi använde potatis, morot, rotselleri och majrova, vilket blev fantastiskt gott med lite grillat kött till.

  • En tripod står alltid stadigt

    En tripod av en gammal vattenventil och några järnstänger.

    En gammal vattenventil och några järnstänger blir en skojig tripod till läderelden

  • Svävande stenar

    Stenar i lera svävar bättre!

    Stenar är perfekta inredningsdetaljer, men vill man hänga upp dem på väggen så är det smart att efterapa dem i lera istället.

  • Stjärna av vass

    Gör en himmeli dekoration till dörr eller vägg.

    Med inspiration från det traditionella himmeli hantverket tillverkar Lee en dörr- eller väggdekoration av vass i form av en stjärna.

  • Ketchup - såsernas sås

    "Ketchup har inte alltid lagats av tomater."

    Ketchup är en ostasiatisk kryddsås som under årens lopp anpassats till västerländsk smak genom stora mängder socker och vinäger. 1876 lanserades tomatketchupen som förändrade såsens popularitet för evigt.

  • Senap - en exklusiv krydda

    om senap

    Idag smetar vi senap på julskinkan, korven eller trycker en sträng ner i ärtsoppan utan att dess mer reflektera över att det faktiskt tog ett bra tag innan denna krydda nådde vanligt folk. Den industriella tillverkningen började först på 1920-talet och det var ytterligare några årtionden senare, med korvkioskerna, som kombinationen korv och senap blev ett måste.

  • Marije Vogelzang är formgivaren som ger ätandet mening

    Marije Vogelzang är världens första eating designer.

    Vi har alla ett ansvar för att försöka påverka det samhälle vi lever i och människorna runt omkring oss på ett positivt sätt. Så kan man sammanfatta den holländska formgivaren Marije Vogelzangs installationer och performancer kring ätandet som handling och ritual.

  • Framtiden blir grå och fylld med luft

    "I framtiden äter vi kikärter och ifrågasätter perfektionism

    När tiderna är sämre och vi känner oss pressade söker vi trygghet i det bekanta, till exempel husmanskost. När vi är tillfreds kräver vi nya, spektakulära matupplevelser. Den brittiske framtidsforskaren Morgaine Gaye försöker skapa prognoser för vad vi kommer att äta och hur vi vill uppleva ätandet i framtiden.

  • Köttallergi av fästingbett allt vanligare

    Dina nässelutslag kan vara tecken på köttallergi.

    Antalet köttallergiker stiger hela tiden. De flesta som är allergiska har blivit det efter fästingbett. Dina nässelutslag kan vara tecken på att du är allergisk.

  • Tiina Grönroos: Man kan vara vegan i februari också

    Veganmaten och -utmaningen gav mersmak.

    Det är varken svårt eller särskilt dyrt att äta veganmat. Men det gäller förstås att hålla extra koll på innehållsförteckningar, våga fråga restaurangpersonal och jämföra priser. Halvfabrikat och specialprodukter kostar, men det går att leva gott och billigt med hjälp av säsongens grönsaker, frukter, torkade bönor och linser. Dessutom har det varit roligt att pröva på nya recept och bekanta sig med nya råvaror. Sällan om någonsin har januari gått så snabbt som i år.

  • Veganmat allt vanligare i affärerna, priserna ändå höga

    Kan vara en snårig djungel att hitta veganmat i butiken.

    Vill man äta veganmat gäller det att kolla priser noga. Kilopriset på vissa bön- och havreprodukter är lika högt som på rostbiff och växtmjölken är flerfaldigt dyrare än vanlig komjölk. Efterfrågan på veganmat växer däremot hela tiden och så gör också utbudet säger köpmännen.

Nyligen publicerat - Mat och fritid