Hoppa till huvudinnehåll

Tatarledare uppmanar till lugn

Krimtatarer vid en moské.
Krimtatarer i Bachtjisaraj. Krimtatarer vid en moské. Bild: YLE/ Kerstin Kronvall Krim,Tatar,krimtatarer

Krimtatarernas ledare Refat Tjubarov vill inte att tatarerna ska låta sig provoceras samtidigt som han understryker att de har behandlats fel och att de har stöd utomlands. Tatarerna är den grupp som starkast motsätter sig en samgång med Ryssland.

Tjubarov sa i går att han har varit i kontakt med Turkiets premiärminister som har lovat stöda krimtatarerna. På vilket sätt det ska ske sa Tjubarov inte.

Tatarledaren Refat Tjbarov talar på tv. Bild: YLE/ Kerstin Kronvall refat tjbarov

Tatariskan är besläktad med turkiskan

Krimtatarerna som i över fyrtio år levde deporterade i Centralasien har goda kontakter till länder som Tadzjikistan och Uzbekistan. I de länderna talas det språk som i likhet med tatariskan är besläktade med turkiskan vilket stärker gemenskapen. Det här gör att krimtatarerna trots att de inte är så många känner att de tillhör en internationell gemenskap.

Språkfrågan är inte avgörande

På Krim är det inte språkfrågan som är den viktigaste för tatarerna utan frågan om egendom och om respekt. Tatarerna försöker få tillbaks egendom som de förlorade då Stalin deporterade dem 1944. Dessutom kämpar de för att traditionella tatariska ortnamn åter ska tas i användning istället för de ryska namn som infördes efter deportationen.

Moskéer och andra kyrkobyggnader står jämsides i samhällena på Krim men det finns vissa halvfärdiga eller ännu inte påbörjade moskébyggen som gör krimtatarerna arga. Bland annat i huvudstaden Simferopol finns ett område avsatt för en moské som stadens ledning har lovat bygga. Efter många års väntan har inget annat hänt än att man har låtit forsla några tegelhögar till platsen.

Kyrka och moské i Simferopol. Bild: YLE/ Kerstin Kronvall simferopol

Väldigt få skolor

Det som tatarerna överraskande nog inte är upprörda över är bristen på skolor med undervisning på tatariska. Jag talade med Urigia Ahmanova som flyttade tillbaka till Krim från Tadzjikistan för bara fyra år sedan. Hon berättade att hon knappast alls använder tatariska och att hon tänker på ryska.

- Jag strävar efter att tala tatariska med mina barnbarn som inte kan språket. Och med min mamma talar jag tatariska, det hör till, säger Urigia.

Kamp om mark

På Krim är tatarbefolkningen starkt sammansvetsad och har bland annat haft stora konflikter med myndigheterna om markområden. Det har förekommit att grupper av krimtatarer helt enkelt har lagt beslag på jord som de har ansett sig ha rätt till eftersom den var deras innan de deporterades. Efter att de har tagit områden i besittning har de brukat bygga hus så att alla tillsammans först har byggt upp ett hus för en familj, sedan för följande och så vidare.

Det här har tidvis lett till allvarliga sammandrabbningar med såväl polis som med grannar. Det betyder att det också från tidigare finns ett visst agg mellan krimtatarerna och den övriga befolkningen på halvön. Tatarerna befarar att det agget ska få ny fart när de motsätter sig en samgång med Ryssland. Därför patrullerar unga män nu nattetid i tatarkvarteren för att förhindra skadegörelse eller angrepp.

Läs också