Hoppa till huvudinnehåll

Svårt att diskutera jämställdhet utan att provocera

Skyltdockor
Skyltdockor Bild: YLE/Rita Trötschkes Skyltdocka,människokropp,anatomi

I dag är det svårt att diskutera jämställdheten mellan kvinnor och män i Finland utan att kommentaren "Det är egentligen mest synd om männen" dyker upp. Men är det egentligen synd om männen i dagens Finland?

Specialforskare Tapio Bergholm, vid Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC, har sett på jämställdhetsfrågor ur ett manligt perspektiv.

- Det kan man inte säga. Majoriteten av männen mår bra. Men inom gruppen män har jämställdheten minskat. Till exempel har män med högre lön fått en längre livslängd, medan de som tjänar mindre inte har det fått det. Där har skillnaderna ökat.

Han säger att de finska männen är en mycket polariserad grupp - de som har det bäst i landet är män, men också de som har de sämst i landet är män. Men även om en del män mår väldigt dåligt, så säger han att kvinnorna fortfarande har det sämre ställt ur ett jämställdhetsperspektiv.

- Tyvärr är det så att problemet med låga löner fortfarande ett kvinnligt problem och kvinnorna lider också karriärmässigt.

För några veckor sedan skrev vår reporter Ida Henriksson artikeln "Jag är trött på män" och den väckte stor debatt på vår webb. Henrikson skrev "Om jag som kvinna säger att det här samhället förtrycker kvinnor, ja, då dyker det helt säkert upp åtminstone en man som bara måste påpeka att det faktiskt finns orättvisor som drabbar män också. Stackars män!". Och det dröjde inte länge förrän kommentarerna började dimpa ner i kommentarfältet.

Så vad är orsaken till att så många män blir provocerade så fort man lyfter fram problem med jämställdheten?

Tapio Bergholm. Bild: FCC fcc

- Jag tror att det är provocerande för att man buntar ihop alla män till en grupp och alla kvinnor till en grupp. Det kan man göra när man talar om statistik. Men jag tror att de män som blir provocerade upplever att nu pratar de igen om att männen är privilegierade medan kvinnorna har problem. Och de inser att de också har problem och inga privilegier. Man upplever sig orättvist kategoriserad eller osynliggjord, säger Anders Ahlbäck, som är historiker och maskulinitetsforskare vid Åbo Akademi.

Han säger att det nödvändigtvis inte är männen som har det sämst som blir provocerade av debatten. I stället tror han att vem som helst skulle ha svårt att se sig själv som privilegierad, eller medge att man är privilegierad.

- Om någon säger att man är privilegierad så upplever man det lätt som någon slags anklagelse eller kritik. Själv ser man oftare svårigheterna och problemen man kämpar med.

Ahlbäck tror också att många män som provoceras av debatten föredrar en mera konservativ arbetsfördelning mellan könen och känner sig därför skuldbelagda.

- De upplever att man kritiserar dem och att de inte får vara som de är. De har ju inte gjort någon illa eller förtryckt någon och nu pratar man om dem som människor som är privilegierade på någon annans bekostnad. Och de har väldigt svårt att se det här.

Men hur ska man då föra en jämställdhetsdiskussion utan att provocera?

- Det är nödvändigtvis inte en dålig sak att provocera. Det finns många problem i vårt samhälle och det behövs kritik. Men beträffande jämställdheten, så tror jag att vi har pratat om det på ett visst sätt ganska länge nu. Folk är delvis trötta på det och jag tror att vi behöver nya sätt att prata om det.

Ahlbäck föreslår att man pratar om jämställdheten från båda könens perspektiv. Det här har enligt honom stigit fram ganska kraftigt de senaste tio åren.

- Man har börjat prata mera om män och jämställdhet ur den synvinkeln att män också har problem som kan ses som jämställdhetsproblem. Jämställdhetsarbetet kan också främja män så att det kan hjälpa vissa problemgrupper, men också den stora massan vanliga män, att må bättre. Så vi måste framhäva det som männen har att vinna på jämställdheten.

Bland annat skulle mindre löneskillnader gynna både kvinnor och män i parrelationer.

- Det finns en hel del forskning från Skandinavien som visar att både män och kvinnor mår mycket bättre. De är mer nöjda, lyckliga, friska och de är mindre benägna att skilja sig när parförhållandet är mera jämställt.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes