Hoppa till huvudinnehåll

Kan man bli rik på Yle-aktier?

Förtvivlan på börsen
Bilden föreställer inte en av Yles aktieägare. Förtvivlan på börsen Bild: AP Graphics Bank / Svenska Yle stefan svarar

I en tidningsannons kallade Rundradions styrelse sina aktieägare till bolagsstämma. Bolaget drivs ju med skattemedel. Hur kan man pumpa in skattepengar i ett aktiebolag? Ger aktien någon utdelning? Vem äger aktierna och vem får köpa dom? Det här undrar Jarmo i Vanda.

En förlägen tystnad spred sig vid lunchbordet bland mina kollegor när jag tog upp din fråga. Vem äger Yle? "Vi alla?" "Folket?" Det är klart att folkets rundradio kunde ha fem miljoner aktieägare. För det finns nästan lika många aktier som det finns finländare. Bolagsstämman den 11 april i Stora smedjan i Helsingfors skulle dock bli en kaotisk tillställning. Hartwall-arenan här i grannskapet rymmer 15 000, Olympiastadion 40 000.

I stället vill jag framkalla bilden av en taxi som stannar vid Stora smedjan i Västra Böle. En ensam stramt klädd kvinna stiger ur och taxin kör sin väg. Hon är redan på väg in då hon med ett skrik inser att hon glömt sin portfölj i baksätet. Hon ringer till taxicentralen:

- Katastrof! Det var ett papper, ett ägobevis, ett slags fullmakt...
- Och värdet på den borttappade ägodelen?
- Sju miljoner euro minst. Eller 28 miljoner, stammar den desperata kvinnan.
- Vad är det exakt ni har glömt i baksätet, undrar taxicentralen.
- KAIKKI MENI, ylar hon. Hela Yle. Folkets bolag är borta!

Kvinnan kunde ha varit lagstiftningsrådet Laura Vilkkonen, avdelningschef på Kommunikationsministeriet. Förra året representerade hon huvudägaren staten på bolagsstämman. Det hon har med sig är en fullmakt för de 4 683 146 aktier, dvs 99,98 % av aktierna, som staten äger.

Aktierna har inget nominellt, dvs fast värde. Aktiekapitalet får vara minst 7 miljoner och högst 28 miljoner euro. Ingen dividend, alltså utdelning, betalas ut. Det går inte heller att köpa en Yle-aktie eftersom Yle inte är ett börsbolag. Inga privatpersoner äger en enda aktie i Yle.

Aktierna byter ägare ytterst sällan, berättar Irene Tommiska-Jarva, utvecklingschef på Yles juridiska avdelning. Mest i samband med företagsköp och föreningsfusioner. Men en hel del förändringar har ändå skett sedan AB Finlands Rundradio grundades 1926. Då ägde till exempel Skyddskårernas generalstab fem aktier. Skyddskåren förbjöds och upplöstes i samband med fredsslutet 1944.

Men vilka sitter idag på de resterande 799 Yle-aktierna? Jo, de värsta konkurrenterna MTV, Alma Media, Sanoma WSOY och Finska Notisbyrån! Samt Finlands Bank, Nordea, Andelsbanken, Suomalaisen Kirjallisuuden Seura, Otava, Röda Korset och Svenska Litteratursällskapet. Med flera.

Och vad gör bolagsstämman? Bestämmer om vilka program som ska läggas ner? Nej, bolagsstämman slår fast budgeten, justerar arvoden och beviljar ansvarsfrihet för förvaltningsrådets medlemmar och väljer revisorer. Precis som i vilket husbolag som helst. Men styrelsens sammansättning och programinnehåll befattar sig bolagsstämman inte med.

Grundplåten 1926 var 500 000 mark, vilket i dagens penningvärde motsvarar 155 657 €. Det fanns från början 500 aktier, värda 1000 mark styck.

Här kan jag inte låta bli att rörd läsa ur Yles strategiska mål från 1926: Att främja folkbildningen (kansansivistys) och den förädlande och harmlösa förströelsen (jalostavan ja viattoman ajanvietteen hankkiminen), samt förmedla kunskap och konst särskilt till de breda folklager som bodde på landsbygden utanför landets bildningscentra (sivistyskeskus).

Efter inbördeskriget ansågs det viktigt att med radions hjälp bygga broar mellan stad och landsbygd, bildad och obildad och att svetsa samman en ung enad nation. Det lyckades ganska bra och är egentligen fortfarande Yles grunduppdrag.

Ändå var arbetarrörelsen klart underrepresenterad bland Yles aktieägare: Vänstern ägde via andelslagen och förlaget Kansanvalta bara 15,6 % av aktierna. Idag får staten representera också arbetarna på bolagsstämman.

Hela Yles driftsbudget är idag drygt 500 miljoner euro. Indexhöjningen tas bort, det bestämde riksdagen idag, men de pengar som strömmar in - helt enligt lagen - via din skattsedel kommer inte in på Yles bankkonto. De försvinner in i statens kassa, som fysiskt består av Statskontorets konton. Statskontoret finns i det berömda runda huset vid Hagnäs torg i Helsingfors.

Ur statskassan öronmärks pengar till radio- och tv-fonden. Det märkliga är att den fondens pengar inte ger någon avkastning, de bara kostar. Hundratals tusen euro i omkostnader för den gamla tv-avgiften och administration, förklarar man på Kommunikationsverket. Från fonden betalas pengarna till Yle månadsvis.

Skulle du ha en halv miljard euro på ett vanligt sparkonto med 0,35 % i avkastning så blir det en nätt summa på 1 750 000 €.

Jag frågar Raimo Kylmänen på Statskontoret varför det inte blir någon ränta eller avkastning på radio- och tevefonden.

Han svarar på finska: ”Näin ei ole säädetty. Rahat ovat valtion kassavaroissa.”

Det är alltså bestämt att pengarna ska ingå i statens kassaflöde. Så det så.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje