Hoppa till huvudinnehåll

Utbildar Finland för många magistrar?

Tapio Kosunen är överdirektör på Undervisnings- och kulturministeriet.
Finland satsar på kompetens, säger Tapio Kosunen som är överdirektör på Undervisnings- och kulturministeriet. Tapio Kosunen är överdirektör på Undervisnings- och kulturministeriet. Bild: Yle/Patrik Schauman undervisnings- och kultutministeriet

Arbetskarriärerna borde förlängas. Samtidigt har Finland en av de längsta studietiderna i Europa. Den så kallade Bolognaprocessen skulle ge Finland lika korta akademiska studier som övriga europeiska länder. Det skulle räcka med tre års studier till kandidatexamen. Men Finland valde sin egen väg.

Tapio Kosunen är överdirektör på Undervisnings- och kulturministeriet. Han säger att Finland utgår från att magisterexamen är viktig i sig.

- Det är ett ett finländskt sätt att tänka. Vi vill satsa på kvalitet och kompetens.

Det här sättet att tänka ifrågasätts ändå med jämna mellanrum. Senast framfördes kritiken av tre professorer i nationalekonomi: Bengt Holmström vid Massachusetts Institute of Technology och Matti Pohjola och Sixten Korkman vid Aalto-universitetet. I en promemoria till Ekonomiska rådet föreslår de att Finland borde minska mängden utexaminerade magistrar och i stället öka andelen som avslutar sina studier redan efter kandidatexamen. Då skulle studietiden förkortas och arbetskarriärerna bli längre.

- Alla behöver inte läsa sig till magistrar. Det finns väldigt många uppgifter i samhället där man kan klara sig med en kandidatexamen, säger Sixten Korkman.

Magisterexamen är mera teoretisk till sin karaktär. Sixten Korkman tycker att den offentliga sektorn kunde justera de kompetenskrav som ställs för olika tjänster så att fler jobb skulle bli tillgängliga för kandidater.

- Det är ett faktum att vi och Sverige har de längsta studietiderna i hela världen, så något problem har vi nog här.

Teoritung examen i Finland

Sixten Korkman hoppas att Undervisnings- och kulturministeriet börjar styra universiteten att utbilda färre magistrar. Men Tapio Kosunen tar tydligt avstånd från den tanken.

- Vi har inga aktiva planer i den riktningen. Under Bolognaprocessen bestämde vi i Finland att vi utbildar till lägre högskolexamen i yrkeshögskolorna.

Studierna för en magisterexamen vid ett universitet är tänkta att ta fem år. Kandidatexamina vid universiteten har inte samma yrkesinriktning som vid yrkeshögskolorna. Tapio Kosunen ser de finländska skolornas framgångar i Pisa-undersökningar som ett bevis på att magisterutbildningarna lönar sig.

- Vi är ju berömda för att våra kunniga lärare har magisterutbildning. Det är tack vare det som det har gått så bra för oss i undersökningarna.

Utbildningens värde sjunker

Mikko Aro är forskare vid Åbo Universitet. Hans doktorsavhandling som granskas den här veckan visar att magisterexamens värde på arbetsmarknaden har sjunkit sedan 1970-talet. Samtidigt har de lägre examinas värde minskat ännu mera.

Som mått på framgång använde Mikko Aro mängden av de utexaminerade som hade avancerat till högre tjänstemän i åldern 30-39 år.

- Andelen av årskullarna som avlägger högre högskolexamen har blivit så stor att det helt enkelt inte finns krävande arbetsuppgifter för alla. Det här trots att andelen kunskapsarbete har ökat hela tiden.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle