Hoppa till huvudinnehåll

Hur ser fotbollens framtid ut?

Bild: YLE/Susanne Jalavikko aleksis rentto

Fotbollsäsongen i Europa är i full fart och fansen runt världen får njuta av världsklassmatcher varje vecka. Det sägs ofta att fotboll är konungen av alla idrottsgrenar och jag kan ej personligen vara mera av samma åsikt, dock bollsparkandet här i Finland tyvärr ofta blir i skuggan av käppfäktning (ishockey).

Fastän man anser sig själv som en ivrig fan och måste även medge att man personligen hejar på ett av världens största lag, både ekonomiskt och i prestationsförmåga, tar jag upp frågan om fotbollsspelarnas löner.

Under sommaren spekulerade man mycket om Gareth Bales köp, som sägs ha kostat runt hundra miljoner euro åt Real Madrid. Senare har det även kommit fram att deras ärkerivaler, FC Barcelona, betalade liknande summor i somras av brasilianska Neymar.

Ämnet om lönerna och pengarnas inflytande inom fotbollen är åter på tapeten då internationella fotbollstidningen Goal publicerade nyligen sin årliga Rich List, där det kommer fram vilka spelare har de högsta inkomsterna för tillfället inom världsfotbollen. Då man som en vanlig medborgare ser på siffrorna, börjar man lätt tänka att förtjänar spelarna verkligen sina miljoner.

Frågan är problematisk att svara på, eftersom fotbollen och all verksamhet runt sporten har utvecklats till ett sådant skede att man måste se på saken från flera synvinklar. Kanske det vanligaste argumentet mot de höga lönerna är jämförelsen med livsviktiga yrken som till exempel läkare. Argumentet är inte så vattentätt eftersom det ligger miljarder inblandat i dagens toppfotboll och då klubbarna strävar efter maximal ekonomisk vinst kombinerat med goda resultat på planen, är efterfrågan av elitspelare enorm. Via denna konkurrens mellan klubbarna dras automatiskt de stora summorna, som tycks växa och växa hela tiden, in i mönstret. Man måste också ta i beaktande att vissa karaktärer inom fotbollen väcker mera uppmärksamhet än andra, vilket ofta innebär att de säljer sin image mycket bra. I dessa fall kan spelarna känna sig lockade att kräva mera lön och lyssnar även gärna på erbjudanden från konkurrenskraftiga klubbar.

’Förut var allt bättre’, det har vi alla hört någon säga, kanske det gäller även inom fotbollen. Förut spelade man tuffare. Man spelade början av sin karriär för att bli så bra som möjligt och började först senare på karriären tänka mer på pengar. Idag däremot skänker man ofta spelarna i enorma summor redan vid ung ålder, men man kan inte heller neka att pengarna inte ibland hämtat med sig en positiv krydda i de eviga slagen mellan världens bästa lag.
Fastän ibland lite motstridiga åsikter om dagens fotboll, ser jag inget slut på min aktivitet inom sporten. Man får hoppas att underhållande matcher förblir det centrala, att kommersiella syften inte tar helt över och att sporten inte enbart börjar handla om arabiska oljepengar. Estadio Santiago Bernabéu låter bättre i mina öron än Microsoft Bernabéu.

Aleksis Rentto
Katedralskolan i Åbo

Den här texten är skriven av en skolelev i projektet Yle Nyhetsskolan. Läs mera om projektet på Svenska.yle.fi/nyhetsskolan.

Läs också

Nyhetsskolan

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

    Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

    Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men som inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan