Hoppa till huvudinnehåll

Moped eller skoter – vilken är bättre?

Mopeder
Mopeder Bild: Yle/Roger Källman moped

Många har fördomar mot mopeder och skotrar. Fast man inte ens skulle köpa en moped har man många åsikter och man vill diskutera saken. Är mopeder säkra? Har man många problem med skotern? Vilken är dyrare och varför? På Kunun pyörä svarar man på de här frågorna.

Först ska man veta vad som är skillnaden mellan en växelmoped och en skoter. När man pratar om moped, menar man oftast en växelmoped, men ordet moped innehåller nog alla slags tvåhjuliga motoråkdon. Skoter betyder bara ett slags åk.

Den största frågan är kanske, vilken är säkrare i trafiken.

Det kan man inte säga, för det beror så mycket på chauffören och mopedens skick. Många säger att skotern är farligare än växelmopeden eftersom man kör den med benen inne i den, medan man med växelmopeden klämmer dem runt mopeden. Man kan också köra en skoter med benen utanför - så där är det ingen stor skillnad om man råkar falla.

Vilken är då mer praktisk?

Skotern är nog lättare att använda och reparera än växelmoppen, där man bland annat måste spänna och olja kedjorna. Om det är fuktigt väder och mycket smutsigt, skyddar skotern bättre än växelmopeden.

Sen frågan som upptar speciellt föräldrar som köper mopeder till deras barn: Hurdana är prisskillnaderna mellan växelmopeder och skotrar?

Skotrar är billigare än mopeder, de billigaste kostar kanske 500€ och de dyraste cirka 3000€. De billigaste växelmopederna är kanske någonstans kring 1000€ och de dyraste kan nog vara jättedyra. Den här prisskillnaden beror på produceringsmängden, man tillverkar mycket fler skotrar än växelmopeder.
Praktiskt lagda personer frågar sig vilka som har mer fel, mopeder eller skotrar?

Man fixar mopeder mycket mera än skotrar och det är en stor orsak till att mopeder har mera fel än skotrar. Man måste också sköta mera om växelmopeder.

Om du är en flicka som skulle välja mellan att köpa en växelmoped eller en skoter, är svaret nästan alltid skoter. Om en pojke skulle göra samma val, skulle han troligen välja växelmopeden. Är det så?

Oftast är det just så här, men nuförtiden köper fler killar skotrar och även några flickor växelmopeder. Om man ser tjugo år bakåt ser man att ingen flicka hade en växelmoped och ingen pojke en skoter.

Marko Rosendahl från Kunun pyörä har svarat på de här frågorna och han berättade också litet om sina egna erfarenheter. Han hade en växelmoped som han hade varit litet hårdhänt med. Han har bland annat kört genom en rosenbuske in på någons gård och skadat sig ganska mycket. Rosendahl säger själv att mopeden var helt bra, men han själv var slarvig med den. Det lönar sig alltså nog att vara försiktig med sina mopeder och skotrar så att man inte skadar sig!

Anna Murtoniemi, Jenny Karlsson och Melisa Niskanen
Luostarivuoris skola

Den här texten är skriven av skolelever i projektet Yle Nyhetsskolan. Läs mera om projektet på Svenska.yle.fi/nyhetsskolan.

Läs också

Nyhetsskolan

  • Nyhetsskolan: Färdigbyggd eller självbyggd PC

    Lönar det sig att bygga sin egen PC?

    Vi jämför för- och nackdelar med att köpa en färdigbyggd dator och att köpa komponenterna till en dator och bygga PC:n själv. Vi berättar också hur man bygger en PC för 1000€ och vi visar en färdigbyggd PC för samma pris och ser varför de kostar mer än självbyggda datorer.

  • Fyra lektionstips

    Här hittar du tips på fyra olika lektioner á 45 minuter.

    Här finns förslag på fyra olika lektioner som man kan hålla för en klass som vill lära sig mer om hur man gör nyheter.

  • Varning: Lita inte på de här så kallade nyhetssajterna

    Falska nyheter sprids lätt, vi listar falska "mediehus".

    Osanna nyheter har på senare år blivit en stor business och ett sätt att forma politisk opinion. Ändå är det få som med avsikt går på in på sajter för så kallad alternativ media eller lögnmedia. Men det går bra för sajterna tack vare att Facebook möjliggör spridningen av innehållet – det är få som läser mer än rubriken innan de delar artikeln. Här listar vi några sajter som inte är tillförlitliga nyhetskällor.

  • Undersökning visar att falska nyheter påverkar oss regelbundet

    Desinformation att vänta också i presidentvalet.

    En majoritet av finländarna tror att falska nyheter som sprids på nätet påverkar vår uppfattning om aktuella frågor. 67 procent av de som svarade i Medieförbundets undersökning tror att falska nyheter påverkar finländarna mycket eller ganska mycket.

  • Det här är Yle Nyhetsskolan

    Svenska Yle mediefostrar ungdomar - kom med!

    Yle Nyhetsskolan är ett projekt i mediefostran. Idén är att låta unga göra egna nyheter som publiceras på Nyhetsskolans webbsida. Läs mer om projektet här och hur ni kan vara med!

  • Kom med i Yle Nyhetsskolan

    Nu kan man anmäla sig till våren 2017!

    Vill ni göra egna nyheter och nå ut till en stor publik? Gå då med i Svenska Yles projekt i mediefostran, Yle Nyhetsskolan. Där får man chansen att bli ung nyhetsreporter och lära sig mer om till exempel källkritik, rubriksättning och intervjuteknik.

  • Nyhetsskolan: Dag 1

    Så här kan intro-träffen gå till.

    Glädje och journalistik blandas under den första Yle nyhetsskoldagen av flera under höstens lopp. Eleverna i klass 9E i Grundskolan Norsen får lära sig om allt från vad en nyhet är till vad det betyder att Yle är ett public servicebolag.

  • Yle Nyhetsskolan – hur går det till?

    Här är ett exempel på hur projektet går till i praktiken.

    Upplägget för Yle Nyhetsskolan är flexibelt och anpassas efter varje enskild skolas önskemål. Här presenteras ett exempel på hur projektet kan genomföras, så att man får en uppfattning om de praktiska arrangemangen.

  • Vad är en nyhet?

    Svenska Yles Daniel Olin introducerar er till nyhetsvärlden.

    Svenska Yles Freddi Wahlström berättar vad en nyhet är och ger tips om hur man kommer igång.

  • Skillnaden mellan nyhetstext och kolumn

    Nyheten ska vara objektiv, kolumnen är till för åsikter.

    Nyhetstexten är neutral medan kolumnen är allt annat än det. I en kolumn kan (och till och med bör) skribenten öppet ta ställning, det vill säga argumentera för en åsikt, säger redaktionschef Jonas Jungar.

  • Webbnyhetens hemlighet

    Kort, koncist och grafiskt tilltalande.

    Att skriva nyheter för webben innebär att kämpa om publikens uppmärksamhet. Svenska Yles journalist Johan Gullmets har knepen.

  • Lätt att fejka en nyhet

    Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

    På webben är det lätt att publicera innehåll som ser ut som journalistik, men som inte är det. Guldåldern för fejkade nyheter är nu.

  • Hur man ska sprida sin nyhet på sociala medier

    Svenska Yles Gitte Laurell ger sina bästa tips.

    Om du skriver en nyhet vill du säkert att så många som möjligt läser den. Då kan du ta hjälp av de sociala medierna och de tips som Svenska Yles some-expert Gitte Laurell här delar med sig.

  • Vilket format ska nyheten ha?

    Följ de här råden och nyheten kommer att se proffsig ut!

    Eftersom Yle Nyhetsskolans material publiceras på Svenska Yle finns det vissa önskemål på till exempel bildernas storlek och texternas längd. Genom att följa de här garanterar vi att era nyheter passar in på våra webbsidor och dessutom ser professionella ut.

  • Nyheter på 30 sekunder

    Tips på hur du filmar ett videoklipp med din telefon.

    Vi på Svenska Yle förmedlar ofta våra nyheter med hjälp av korta videoklipp. Du som reporter på Yle Nyhetsskolan kan också testa på det här! Det enda du behöver är din smarttelefon.

  • De fem journalistiska frågorna

    Vad? När? Var? Vem? och Varför?

    Svenska Yles nyhestuppläsare Ida Henriksson berättar om de fem journalistiska frågorna: Vad? När? Var? Vem? och Varför?

  • Nyhetsbildens ABC

    Med några enkla knep blir din nyhetsbild riktigt bra!

    Skärpa, ljus och kameravinklar - läs mer om hur du tar en bra nyhetsbild.

  • En bra webbrubrik är inte mystisk eller för finurlig

    "Handlar det om potatis ska ordet potatis finnas med."

    En rubrik på webben måste stå för sig själv eftersom man ofta ser den utanför sitt sammanhang, t.ex. på Facebook eller Twitter. Vi sysslar inte heller med klickjournalistik, säger Johanna-Törn Mangs på Svenska Yle. Rubriken får inte lura läsaren.

  • Intervjun tar fram historierna

    Utrikesredaktör Jessica Stolzmann ger goda råd.

    I det här klippet delar utrikesredaktör Jessica Stolzmann med sig av sina bästa tips på hur man gör en bra intervju.

  • "Kontrollera dina källor noggrant"

    Det här är A och O i nyhetsarbetet.

    - Vi hör om nyheter från många olika håll. Sen gäller det att sålla fram det viktigaste och dubbelkolla att det man har hört är sant, säger nyhetschefen Sebastian Dahlström.

  • Journalistens spelregler

    Här diskuteras objektivitet och trovärdighet.

    Att göra nyheter är roligt och intressant, men det finns vissa spelregler och etiska principer som man måste beakta.

  • Sommarjobbare - känn dina rättigheter och skyldigheter

    Bra saker för en sommarjobbare att veta!

    Hur gammal måste man vara för att få sommarjobba? Gäller samma regler för sommarjobbare som för andra anställda? Och vad kan man riktigt sommarjobba med? Det är viktigt att unga arbetstagare vet vad sommarjobb går ut på.

  • Nyhetskollen – skräddarsy ditt nyhetsflöde

    Som Uutisvahti men med innehåll från Yle Nyheter och Sport.

    Nyhetskollen är en app som ger dig de senaste nyheterna om ämnen som intresserar dig. Jag tycker det är bättre att få utvalda nyheter direkt i mobilen än att förlita sig på det andra delar, till exempel på Facebook, säger Sara Torvalds som länge har utnyttjat den finskspråkiga motsvarigheten Uutisvahti.

Nyligen publicerat - Nyhetsskolan