Hoppa till huvudinnehåll

När någon annan föder fram mitt barn

Gravid.
Surrogatmammorna följs med noga. Gravid. Bild: Yle/Isabella Mattsson gravid

Flera kvinnor som av olika orsaker saknar livmoder har trätt fram offentligt på sistone och berättat om sin barnlöshet och längtan efter att få barn.

Mikaela och Robert Sonck Bild: Privat sonck

- Man kan avhjälpa de flesta barnlösa fall i dag så varför kunde man inte hjälpa också oss som saknar livmoder, frågar Mikaela Sonck som öppet berättat om sin barnlöshet, också i bokform.

Sonck säger att det går att köpa äggceller, embryon och spermier från spermabanker i dag.

- Det känns konstigt att vår lilla grupp inte kan få hjälp i Finland utan tvingas söka sig till Indien - särskilt som vi har släktingar eller vänner som är villiga att föda fram vårt barn, fortsätter hon. Varför ska en liten grupp lämnas utanför? Allt eller inget, så svartvitt tänker jag, säger hon.

En annan ung kvinna som trätt fram i offentligheten är Carolina Nystén, som i tidningen Helsingin Sanomat, berättat om sin dröm att få barn - trots att hon saknar livmoder. Artikeln berörde många och artikeln delades flitigt i sociala medier.

Surrogatmödrar förbjudna i Finland

För Mikaela och Carolina erbjuder en surrogatmamma en chans till egna biologiska barn. Surrogatmödrar är inte tillåtna i Finland, efter att lagen om assisterad befruktning ändrades år 2007. Lagändringen har drivit de här barnlösa paren utomlands, till bland annat Indien, som Mikaela berättar om. Där har surrogatskapet blivit kommersiell business.

I praktiken går det hela till så här: Om den infertila mamman har egna äggceller kan de befruktas med makens spermier via provrörsbefruktning - och sedan injiceras i surrogatmammans livmoder. Då blir barnet parets genetiska barn - som bärs och föds fram av en annan kvinna. Också andra surrogatarrangemang genomförs på olika håll i världen.

Annonser ger tusentals svar

I Indien söker kliniker efter surrogatmammor via tidningsannonser, berättar Sonck vidare. De kan ge tusentals svar. Kvinnor ska ha fått minst två barn för att duga som surrogatmödrar - och de ska ha haft okomplicerade förlossningar. Många är änkor. De får ersättning för året de bär surrogatbarnen men - många betalar mera och kan till och med ta hand om surrogatmammans biologiska barn. Jag hörde om flera fall där till och med vänskapsband har knutits, berättar Sonck.

Det hela är ändå komplicerat juridiskt och paret Sonck drog sig tillbaka. Mikaela säger att det fanns för många öppna frågor.

- Vi visste inte om vi kunde ta med barnet till Finland, där det här är förbjudet, säger hon. Också barnets ställning i Indien kändes oklar.

"Fel att driva dem utomlands"

Viveca Söderström-Anttila är läkare vid Väestöliittos klinik i Helsingfors.
Docent Viveca Söderström-Anttila är en av pionjärerna i Finland. Viveca Söderström-Anttila är läkare vid Väestöliittos klinik i Helsingfors. Bild: Yle/Anna Savonius fertilitetsforskare

Viveca Söderström-Anttila hör till pionjärerna inom fertilitetsforskning i Finland. Hon har varit med om att hjälpa några barnlösa par av ett tjugotal sammanlagt, där kvinnan av en eller annan orsak saknar livmoder.

- Surrogatverksamheten i Finland var mycket småskalig, pålitlig och icke-kommersiell, berättar hon. Barnen föddes fram av nära anhöriga eller väninnor. Lyckan blev stor i de familjerna och barnen är friska i dag, berättar hon vidare. Hon upplever att det är fel att driva paren utomlands när vi kunde hålla surrogatverksamheten i egna händer. I Finland kan vi också erbjuda psykiskt stöd och hjälp åt de involverade, eftersom frågan att föda fram en annans barn väcker mycket känslor.

Söderström-Anttila är docent och specialist i bland annat gynekologi. Hon arbetar vid finska befolkningsförbundet Väestöliittos klinik i Helsingfors.

Frågan aktuell

Enligt henne är den potentiella gruppen liten, omkring fem par i året, som önskar surrogatföräldraskap. Det är en liten, viktig grupp som vi inte ska glömma bort, säger hon. Man räknar med att ett per 4 000 flickebarn årligen föds utan livmoder. Till den här gruppen räknas också kvinnor som på grund av sjukdom, ofta livmoderhalscancer, får livmodern bortopererad.

Söderström-Anttila berättar att frågan nog är aktuell i Finland just nu. Själv har hon inbjudits att berätta om sina erfarenheter för Etiska rådet för hälsovården i Finland som grunnar på huruvida man kunde gå in för att ändra gällande lagstiftning och hur man i så fall borde gå tillväga.

Undersökningsstol hos gynekologen
Undersökningsstol hos gynekologen Bild: Yle/Anna Savonius undersökningsstol

Henriksson: Etiskt besvärlig fråga

Justitieminister Anna Maja Henriksson är ytterst försiktig i sina kommentarer gällande lagstiftningen om assisterad befruktning, som ju reglerar surrogatförälderskapet i Finland i praktiken.

Enligt lagen får kvinnor som getts fertilitetsbehandling för att föda ett barn, inte ge bort det genom adoption. I praktiken blir det fråga om adoption vid surrogatarrangemang, då surrogatmamman ju tillåter att det barn hon föder, adopteras av de biologiska föräldrarna.

- Det är en ytterst komplicerad fråga som berör både mänskliga rättigheter och vad som är bäst för barnet. Det handlar också om att vi vill förhindra att man börjar göra business kring surrogatföräldraskap, säger Henriksson.

Var och en fattar sina egna beslut i livet och just nu är det här inte tillåtet i Finland, betonar hon vidare. Var och en måste då själv överväga riskerna med att resa utomlands.

På frågan hurudant testamente hon själv som justitieminister vill föra vidare till följande regering svarar hon att varje regering fattar egna beslut.

- Under min period har vi lyft upp frågan som inbegriper surrogatmödraskap. Vi har kommit ut med en promemoria som pekar på tre vägar att gå. Nu behövs det en bred samhällsdebatt om hur vi ska ha det. Jag hoppas att den finns på förhandlingsbordet också när nästa regering gör upp sitt program, säger hon. Det är inte heller bra att ha den hängande i luften alltför länge.

Henriksson poängterar att det inte för tillfället har funnits tillräckligt med stöd för att gå vidare i frågan.

Läs mera:

Facebookgrupp om surrogatfödslar
Sijaissynnytys lailliseksi: En artikel ur tidningen City
Ett upprop i frågan på adressit.fi
Case: Modern födde dotterns barn
Kohduttomien yhdistys pettyi viranomaisten ohjeisiin ulkomaisista sijaissynnytyksistä
Surrogatföräldraskap får stöd
Seta om den livliga debatten kring temat

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes