Hoppa till huvudinnehåll

Regeringen sparar och höjer skatterna - listan är lång

Regeringen presenterar budgeten.
Regeringen presenterar budgeten. Bild: Yle/ Ari Hakahuhta ramförhandlingar

Regeringen presenterade natten till onsdagen en vidlyftig plan på åtgärder för att få statens ekonomi i balans. Barnbidragen skärs ner, flera index fryses, och beskattningen av de rika skärps.

Totalt anpassar regeringen budgeten för nästa år med 1,6 miljarder euro, och under hela nästa fyraårsperiod med cirka 2,3 miljarder. Regeringen kom också överens om ett tillväxt- och sysselsättningspaket på 600 miljoner euro.

I sitt officiella uttalande förklarar regeringen hur viktigt det är att minska statens underskott, och på så vis upprätthålla förtroendet för Finlands ekonomi och hejda den allt snabbare skuldsättningen.

Sparåtgärderna märks på mångahanda vis i medborgarnas plånböcker.

Så här höjs skatterna ...

Inkomstbeskattningen skärps år 2015, på så vis att inkomstnivå- och inflationsjusteringen uteblir. Därmed får statskassan ett tillskott på bortåt 155 miljoner euro i skatteintäkter. I gengäld kompenseras låginkomsttagarna med en höjning av grund- och arbetsinkomstavdraget med 100 miljoner euro. På den progressiva inkomstskatteskalan sänks den övre gränsen för den högsta inkomstklassen till 90 000 euro, så att skatten för höginkomsttagarna ökar.

Rätten till ränteavdrag på bostadslån sänks med fem procentenheter per år. Därmed kommer bara 50 procent av räntan att vara avdragsgill år 2018.

Avdragsrätten för arbetsresor sänks, så att självriskandelen stiger till 750 euro.

Kapitalskatten höjs, varvid statskassan ska tillföras 28 miljoner euro.

Arvs- och gåvoskatten skärps i och med att samtliga marginalskatteprocenter höjs med en procentenhet.

Kundavgifterna i social- och hälsovården
stiger.

Fastighetsskatten höjs
. De lagstadgade undre och övre gränserna för fastighetsskatten höjs, både då det gäller den allmänna skatten och skatten på permanenta bostadshus.

Fordonsskatten för person- och skåpbilar höjs med 150 miljoner euro från och med början av år 2016.

Energibeskattningen skärps med 120 miljoner euro. Koldioxidskatten på bränsle till kraftverk, uppvärmning och arbetsmaskiner höjs, så även accisen på trafikbränsle. Däremot återtas ett tidigare beslut om att höja skatten på torv år 2015. Syftet är att stärka konkurrenskraften för inhemskt träflis.

Tobaksaccisen höjs med 50 miljoner euro.

Energiskattestöden till gruvnäringen avslutas och den tidigare skattefria flytgasen blir skattbelagd.

Bilskatteavdraget för taxibilar samt bilar som importerats som flyttgods avskaffas. Beslutet gäller inte taxibilar med specialutrustning.

Så här ska det sparas ...

Barnbidragen sänks med 110 miljoner euro. Summan motsvarar en knapp tiondel av vad som i dagens budget anslås till barnbidrag. Beslutet innebär ett bortfall på en knapp tia i bidraget för det första barnet.
Statsminister Jyrki Katainen (saml) säger att man ännu inte beslutat om hur nedskärningarna genomförs - det avhandlas senare i ministerarbetsgrupperna. Enligt inrikesminister Päivi Räsänen (kd) beslöt regeringen att nedskärningarna ska vara jämna, samt att tillägget för ensamförsörjande inte ska röras.

Statsanslagen till förbättring av grundundervisningen minskas med 57 miljoner euro. Staten kommer inte längre att bidra till finansieringen, då nya läroinrättningar grundas. Därmed är det tänkt att statskassan tillförs 12 miljoner euro nästa år, och 22 miljoner vid ramperiodens slut.

Den inkomstbundna arbetslöshetsförsäkringen sänks, så att statens utgifter minskar med 50 miljoner euro på 2015 års nivå. Ändringarna ska planeras i samråd med arbetsmarknadsorganisationerna.
Finansminister Jutta Urpilainen (sdp) hoppas att nedskärningarna främst ska ske i de högre inkomstklasserna.

Ytterligare 50 miljoner sparas in i finansieringen av arbetskraftspolitiken.

Avgifterna till följd av lagen om sjukförsäkring ska minskas med 25 miljoner.

18-åringar och äldre får från och med 2016 erlägga en årlig självriskandel vid läkemedelsersättning.

Utvecklingsbiståndet skärs ner, så att minskningen på årsbasis stiger från ca 50 till 100 miljoner euro. I enlighet med tidigare utfästelser står man ändå fast vid det långsiktiga målet att höja biståndsanslagen till 0,7 procent av BNP.

Anslagsfullmakten för stöd till företagens investerings- och utvecklingsprojekt sänks med 17 miljoner.

Anslagsfullmakten för den nationella andelen av olika EU-projekt sänks med 50 miljoner.

Index bundna till folkpension och arbetspension
höjs år 2015 med i huvudsak 0,4 procent. Vid universitet och yrkeshögskolor blir indexhöjningen hälften mindre.

Det ska sparas 100 miljoner på trafikledsfinasieringen.

Bidragen till renovering samt underhåll av byggnadsminnen minskas med 15 miljoner.

Statsbidrag till kommunernas nya vattenvårds- och miljövårdsprojekt beviljas inte mer.

Den statliga löneglidningen begränsas till den allmänna arbetsmarknadens genomsnittsnivå.

Det knappas in på de årliga anslagen till statsförvaltningens verksamhetskostnader, motsvarande 0,5 procents tillväxt i produktiviteten.

Och dessutom ...

Statlig egendom ska säljas ut till ett värde av cirka 1,9 miljarder euro. Det gäller bland annat fastigheter som tillhör Forststyrelsen och Senatfastigheter, samt aktier i statsägda börsbolag. Av summan ska 1,3 miljarder användas till amortering av skulder och 600 miljoner till tillväxtfrämjande projekt.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes