Hoppa till huvudinnehåll

Oj nej, en kvinna vid ratten!

Den sitter djupt, den lätt föraktfulla inställningen till kvinnliga bilister, trots att vi lever i en förhållandevis jämlik värld.

När jag i 46 års ålder kastade mig in i bilisternas värld, skräckslagen och dessutom inbiten anti-bilist, men fast besluten att fixa ett körkort, var det inte helt lätt.

Jag minns när jag efter en lång arbetsdag galopperade uppför backen till bilskolan, det hela kändes som att betvinga ett odjur. Läroprocessen blev lång, ibland funderade jag på att lägga hela projektet på hyllan.

Min lärare, legendariska Börje Fagerholm, ville visa mig Stockmanns parkeringshall. När vi kom ut ur bilhissen visade det sig vara ganska fullsatt, och han trodde inte på min förmåga att parkera i den trånga hallen utan sade att det är bättre att han gör det. Till min stora förvåning hamnade han mitt på en linje så jag konstatera glatt, ”Börje, varför lät du inte mig göra det?”

Dagarna före körprovet undrade han om jag hade funderat på en automatväxlad bil. Det kändes som ett stort misstroendevotum. Men tji fick han.

Jag klarade körprovet på första gången. Idag är Börje pensionerad och när jag tog kontakt för att fråga om han ville delta i ”Rivet ur arkivet”, som handlar om bilen och kvinnan, tackade han vänligt och artigt ne

Hösten då mitt kort var nytt, åkte jag från Böle mot Helsingfors centrum. Det var den 22 september och jag förvånades över att staden var förhållandevis tom, väldigt lite bilar, konstigt! Tills jag mitt på Mannerheimvägen möts av ett demonstrationståg, den bilfria dagen!

Det kändes helt fel, jag som ju i grunden är mot privatbilism. Jag skulle helst ha gömt mig, men stålsatte mig och fräste förbi tåget, lätt skamsen, men ändå lite stolt över att jag till slut hade betvingat odjuret.

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.