Hoppa till huvudinnehåll

”Thank you” och ”hejdå” sällan nog för språktillägg

Naomi Matthes jobbar i Siwa
Naomi Matthes jobbar både i kassan och med försäljningsuppgifter. Naomi Matthes jobbar i Siwa Bild: Felicia Aminoff matthes

Få affärer, restauranger och transportföretag betalar personalen extra för språkkunskaper, visar Yle Nyheters kartläggning. Servicefacket PAM anser ändå att språktillägget inom handeln borde vara lika självklart som söndagstillägget.

Många butiker i Finland besöks dagligen av kunder som talar andra språk än finska. Naomi Matthes jobbar i en Siwa i centrum av Helsingfors där både finlandssvenskar och turister handlar.

− Jag talar dagligen finska, svenska och engelska i arbetet, säger Matthes.

Språktillägget i handelns kollektivavtal

  • Språktillägget ska vara 5% av minimilönen per språk. Det blir 80-100 € extra i månaden för varje språk.
  • Man måste använda mer än ett språk nästan dagligen
  • Språken ska användas i försäljningssamtal med kunden där produkterna diskuteras
I den här butiken betalas ändå inga språktillägg. Matthes har inte vetat om möjligheten till språktillägg och har därför inte heller diskuterat saken med sin arbetsgivare.

En anställd i butiksbranschen har rätt till språktillägg om hen behöver fler än ett språk i arbetet nästan dagligen. Den anställda ska ändå arbeta med direkt kundbetjäning och det här gör att handelns kollektivavtal inte är entydigt för expediter som Naomi Matthes. Att sitta i kassan räcker sällan.

Facket: Många arbetsgivare försöker undvika språktillägget

Juha Ojala, förhandlingschef på servicefacket PAM säger att arbetsgivarna tolkar paragrafen om språktillägg på krångliga sätt för att spara pengar.

− Språktillägget borde vara lika självklart som kvällstillägget och söndagstillägget. Nu är det så att goda arbetsgivare betalar tillägget medan dåliga försöker slingra sig undan, säger Ojala.

Siwa- och Valintatalo-affärerna ägs av Suomen Lähikauppa. Expediterna får språktillägg i ungefär fem procent av affärerna. Tillägget betalas för svenska på orter där majoriteten är svenskspråkig eller för ryska i butiker i östra Finland. Suomen Lähikauppas personalchef Sirkkaliisa Kulmala anser att språktillägg inte behöver betalas i centrala Helsingfors och att personalen inte alls behöver mer än ett språk dagligen.

– I Helsingfors talar de flesta finlandssvenskar flytande finska och uträttar också sina ärenden på finska. Vi tror inte heller att turister förväntar sig någon extra kundbetjäning i en matbutik, säger hon.

Yle Nyheters kartläggning visar att språktillägg är ovanligt i flera branscher där betjäning på fler språk hör till vardagen. Inga restauranger och inga flygbolag som Yle Nyheter varit i kontakt med betalar språktillägg. Språktillägget förekommer inom handeln eftersom det står inskrivet i kollektivavtalet.

Kassaprat räcker sällan

En orsak till att många matbutiker inte betalar språktillägg är att kollektivavtalet förutsätter att de främmande språken används ”nästan dagligen i normal kundbetjäning”. År 2001 slog Arbetsdomstolen fast att det inte räknas som normal kundbetjäning när man säger tack, hej och summan vid kassan. Hur mycket mera betjäning som behövs för att ha rätt till tillägget är oklart. I vår tar Arbetsdomstolen också ställning till hur ofta språken måste användas för att kriteriet ”nästan dagligen” ska uppfyllas.

Också i andra matbutiker som till exempel Alepa och S-market betalas sällan språktillägg.

− Våra butiker fungerar med en självbetjäningsprincip, alltså är det inte meningen att de anställda ska behöva betjäna kunder på ett främmande språk, säger Antero Levänen, personalchef på Hok-Elanto.

Ett undantag är Alepa på Helsingfors-Vanda flygplats. Personalen får språktillägg för kunskaper i engelska eftersom över hälften av kunderna inte förstår finska. Där betalas ändå inte språktillägg för några andra språk än engelska.

Också inom samma butikskedja kan praxis gällande språktillägget variera. Språktillägg betalas åt alla anställda som behärskar svenska i S-kedjans Varuboden. I Sokos i Helsingfors, som också hör till S-gruppen, betalas däremot inga språktillägg alls.

Språkkunskaper kan ge 500 euro extra i månaden

Outi Blomqvist jobbar på Stockmann
Outi Blomqvist jobbar på Stockmann - (Copyright: Felicia Aminoff) Outi Blomqvist jobbar på Stockmann Bild: Felicia Aminoff outi blomqvist
Stockmann tolkar regeln om språktillägg på ett generöst sätt. De betalar sina anställda tillägg för kunskaper i upp till fem olika språk. Om man jobbar på Stockmann och behärskar många språk kan man tjäna upp till 500 euro extra i månaden.

Outi Blomqvist jobbar som försäljerska på kosmetikavdelningen på Stockmann och använder sig av fyra språk under arbetet: finska, svenska, ryska och engelska.

− Det är mycket ryska kunder på Stockmann och de tycker om att få betjäning på sitt eget språk, säger Blomqvist.

Stockmann testar alla påstådda språkkunskaper med hjälp av en språklärare. Blomqvist har gjort språktest för både svenska, engelska och ryska. Hon tycker det är rättvist att man får ersättning för kunskaper i språk.

− Några kolleger talar bara finska och ibland har jag behövt ta över betjänandet av en kund eftersom jag har talat kundens språk, vilket min kollega inte har gjort.

Språkkunniga anställda och utländska kunder blir dyrt för arbetsgivarna

Paragrafen gällande språktillägg i handelns kollektivavtal är från 1970-talet. Det var en tid då personalen behärskade färre språk. I dag finns det mera turister och invandrare i Finland som kan be om service på främmande språk.

I dag är arbetsgivarna alltså tvungna att betala ut betydligt mera språktillägg än på den tiden då paragrafen skrevs in i kollektivavtalet.

− Det borde inte innebära att arbetsgivarna fuskar med språktillägget. Om folk har mera språkkunskaper i dag ska det också betalas ut mera språktillägg, säger Juha Ojala, förhandlingschef på servicefacket PAM.

Han uppmuntrar arbetstagare att vara aktiva med att diskutera möjligheten till språktillägg med sin arbetsgivare.

− Om arbetsgivaren påstår att man inte har rätt till tillägget kan man skriva upp alla gånger man betjänat kunder på främmande språk, det räknas då som bevis och utgående från det kan facket ta ställning till om arbetstagaren faktiskt har rätt till tillägget i alla fall.

Naomi Matthes som jobbar som expedit säger att kunder ställer henne frågor på svenska eller engelska ungefär 3-4 gånger per dag, men enligt Siwas nuvarande tolkning av kollektivavtalet är hon inte berättigad till språktillägg.

Enligt Sirkkaliisa Kulmala, personalchef på Lähikauppa Oy kan situationen i Siwa-butikerna i centrum av Helsingfors omvärderas om det visar sig att kunderna kräver mera krävande betjäning på flera språk.

Vilka företag betalar språktillägg?

Företag Språktillägg? För vilka språk? Hur mycket?
HOK-elanto bara i Alepa på flygplatsen engelska 5 %av lönen,ca. 80-100 e/månad
Siwa/Valintatalo Ja, i ca. 5% av butikerna svenska, engelska eller ryska 5 % av lönen,ca. 80-100 e/månad
Kesko bara i vissa butiker svenska, engelska eller ryska 5 %av lönen,ca. 80-100 e/månad
Stockmann Ja svenska, engelska, ryska, tyska och franska 5 %av lönen,ca. 80-100 e/månad
Ikea ja svenska, engelska eller ryska 5 %av lönen,ca. 80-100 e/månad
VR ja svenska 41 € i månaden
Lidl nej - -
Sokos (Helsingfors) nej - -
Finnair nej - -
Blue1 nej - -
Norwegian nej - -
McDonalds nej - -
Hesburger nej - -
Royal Ravintolat nej - -

Text och bild: Felicia Aminoff

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes