Hoppa till huvudinnehåll

Med rätt att narras

Ett konstruerat skelett av en sjöjungfru var ett uppmärksammat aprilskämt i Köpenhamn 2010.
Ett konstruerat skelett av en sjöjungfru var ett uppmärksammat aprilskämt i Köpenhamn 2010. Ett konstruerat skelett av en sjöjungfru var ett uppmärksammat aprilskämt i Köpenhamn 2010. Bild: EPA / Birgitte Rubaek den lille havfrue

På tisdag den 1 april gäller det att vara extra noggrann med medieanalysen och källkritiken. Många medier och företag publicerar mer eller mindre trovärdiga ”nyheter”. Traditionen finns i många delar av världen, men ursprunget är omstritt.

Många blev förbluffade i fjol, då Yle Västnyland rapporterade om en rysk bärbar vargskrämma, som nu skulle finnas till salu även i Finland. Importörfirmans vd Antti Susi intervjuades.

Samma år meddelade Twitter att alla vokaler utom y blir förbjudna i tweetarna. Om man ville använda Twttr som vanligt skulle det kosta extra.

Året innan kunde Etelä-Suomen Sanomat berätta att Guggenheimstiftelsen tröttnat på Helsingfors velande och beslutat bygga museet i Lahtis i stället. Den förberedande utredningen hade gjorts av en konsultbyrå, vars vd Geld von Himmel uttalade sig i tidningen.

Hufvudstadbladets spektakulära artikel om hur citykaninerna underminerat stadsdelen Rödbergen så att husen hotade rasa samman chockade läsarna den 1 april 2009.

Aprilskämt i finländska medier känns ofta igen på att intervjuobjekten har namn som anspelar på ämnet. Klassiska skämt som genom åren fått medborgare att samlas har handlat om hur Alko delar ut gratis varor. Sådana skämt torde dock inte längre lura någon.

Vitt skilda åsikter

Det finns flera teorier om hur aprilskämten uppstått men ingen konsensus. Många tror att traditionen härstammar från firandet av vårdagjämningen, som varit vanligt över hela världen.

Andra framhåller att den första april påstås ha varit Judas Iskariots födelse- eller dödsdag och anser att hans förräderi mot Jesus inspirerade folk att börja luras. Dessutom hävdas i vissa teorier att det var den första april som djävulen föll ned i helvetet, vilket sägs spela en roll i hur traditionen utvecklats.

I den islamska världen förfäktas teorin om att aprilskämten uppstått efter att de spanska katolikerna återerövrade morernas sista fäste Granada. Det sägs ha skett den första april.

Enligt en annan teori härstammar aprilskämten från 1582, då den gregorianska kalendern infördes av påven och det rådde allmän förvirring i många länder om vilket datum som rådde en viss dag, vilket kan ha lockat folk till att lura varandra.

Teleportabel lukt

Finlands Rundradio rapporterade 1967 om dormiskopet, som kunde läsa och trolla bort mardrömmar. Det skulle bli ett genombrott inom psykiatrin, hette det.

I Sverige har allmänheten genom åren narrats med att sommartiden införts i smyg och att alla klockor därmed går fel, att Öland lossnat och närmat sig kusten, och att man skulle trä en nylonstrumpa över sin svartvita teve för att få färgbild.

Möbeljätten Ikea lanserade 2011 en specialstol för hunden så att hunden kan äta vid bordet tillsammans med familjen, medan hotellsajten Hotelscan förmedlade hotellrum i Mordor i fjol.

Publiken i Storbritannien fick 1997 veta att regeringen nått ett avtal med Kina om att Hongkong förblir under Storbritannien i utbyte mot att Nordirland blir kinesiskt.

Det brittiska rundradiobolaget BBC är känt för skickligt gjorda aprilskämt. År 1957 visade BBC i ett av världens mest berömda aprilskämt hur spaghetti skördades från träd i södra Schweiz och 1965 rapporterade man om en ny sändningsteknik som även kunde överföra lukter.

En ny art pingviner som flyger mellan Antarktis och regnskogarna i Sydamerika presenterades av BBC 2008.

Eftertanke

Då och då bedömer något medium att aprilskämten gått för långt eller blivit för banala och slutar publicera dem. I regel brukar de ändå återkomma efter en tid. Även debattörer brukar med jämna mellanrum kritisera kutymen med skämt i seriösa medier.

En del medier publicerar aldrig aprilskämt med hänvisning till sin trovärdighet och nöjer sig med att referera den allt stridare strömmen skämt i andra medier.

Ett fall för sig är Hufvudstadsbladet, vars chefredaktör Jens Berg den 1 april 2012 deklarerade att Hbl fattat ett redaktionellt beslut om att inte publicera aprilskämt. Beslutet kan dock enligt Berg omprövas en gång per år.

Fler omskakande nyheter på The Museum of Hoaxes.

Läs också