Hoppa till huvudinnehåll

Ödesval i utblottade, krigströtta Afghanistan

Gul Agha Sherzai talar till väljare inför presidentvalet i Afghanistan
Gul Agha Sherzai talar till väljare inför presidentvalet i Afghanistan Bild: EPA/SAYED MUSTAFA gul agha sherzai

Presidentval hålls i Afganistan i dag. Inför valet har våldet trappats upp, och redan i morse skadades fyra personer i en bombexplosion vid en vallokal i sydöstra delen av landet.

Presidentvalet innebär det första demokratiska maktskiftet i det krigsdrabbade landet. Upptrappat våld och valfusk hotar valets trovärdighet.

De krigströtta afghanerna väljer en ny president efter den avgående presidenten Hamid Karzai som inte får ställa upp för en tredje mandatperiod.

Valkommissionen lät endast 11 av 27 hugade presidentkandidater ställa upp i det tredje presidentvalet sedan talibanerna störtades år 2001.

Sedan dess har 3 av de 11 kandidaterna, bland dem presidentens bror Qayum, dragit tillbaka sin kandidatur och valet står nu mellan 8 kandidater.

Opinionsmätningar tyder på att ingen kommer att få en majoritet i den första omgången.

Det är främst tre kandidater som tävlar om en plats i den andra och avgörande omgången.

Ashraf Ghani Ahmadzai

Förhandsfavoriten Ashraf Ghani betraktas som en okorrumperad teknokrat.

Han är professor i antropologi och har arbetat i Världsbanken och som finansminister under Hamid Karzai.

Han var specialrådgivare åt FN-sändebudet Lakhdar Brahimi efter talibanernas fall år 2001 och var med om att formulera Bonnavtalet som banade väg för ett nytt demokratiskt Afghanistan.

Ashraf Ghani är pashtun och väntas få stort stöd i Kabul och södra och östra Afghanistan.

Hans första vicepresidentkandidat Abdul Rashid Dostum är uzbek medan den andra vicepresidentkandidaten Sarwar Danish är pashtun

Den förre finansministern Ashraf Ghani Ahmadzai leder i opinionsmätningar knappt före förre utrikesministern Abdullah Abdullah som kom på andra plats i presidentvalet år 2009.

Ashraf Ghani Ahmadzai
Ashraf Ghani Ahmadzai Ashraf Ghani Ahmadzai Bild: EPA/S. SABAWOON ahmadzai

På tredje plats ligger Karzais förtrodde, den förre utrikesministern Zalmai Rassoul som är den enda som har en kvinna som sin vicepresidentkandidat.

Abdullah Abdullah

Abdullah är ögonläkare och har varit utrikesminister under Hamid Karzai.

Han blev känd som en nära medarbetare och talesman för den legendariske motståndsledaren Ahmad Shah Massoud som mördades av av talibaner år 2001.

Abdullah kom på andra plats i presidentvalet år 2009 med 30 procent av rösterna i första omgången men han drog sig ur den andra avgörande omgången.

Abdullah är hälften tadzjik och hälften pasthun men han får främst stöd av tadzjiker i norra Afghanistan.

Förste vicepresidentkandidaten Mohammad Mohaqiq är hazara medan den andra vicepresidentkandidaten Mohammad Khan är pashtun.

Våldsamt inför valet

Valdeltagandet och hela valets trovärdighet hotas av det upptrappade våldet inför valet.

abdullah abdullah talar till väljare inför presidentvalet i Afghanisatn
Abdullah Abdullah abdullah abdullah talar till väljare inför presidentvalet i Afghanisatn Bild: EPA/MUHAMMAD SADIQ presidentval i afghanisatn

Talibanrebeller har dagligen utfört blodiga terrordåd, särskilt mot afghanska valfunktionärer och utländska journalister, biståndsarbetare och valobservatörer i Kabul.

Förra veckan angreps den afghanska valkommissionens högkvarter mitt i huvudstaden, ett gästhus för utländska biståndsarbetare och ett valkontor i utkanterna av Kabul.

Zalmai Rassoul

Zalmai Rassoul är läkare till utbildingen och han avgick från utrikesministerposten för att ställa upp i valet.

Rassoul är känd som rojalist och han arbetade för den avsatte kungen Zahir Shah som återvände till Afghanistan år 2002.

Rassoul är pasthun och får mest stöd i södra och östra Afghanistan efttersom han är Hamid Karzais favorit.

Hans första vicepresidentkandidat Ahmad Zia Massoud är tadzjik medan den andre vicepresidentkandidaten Habiba Sarobi är hazara och landets första kvinnliga guvernör.

Veckan innan dödades 9 personer, bland dem en utländsk valobservatör, när lyxhotellet Serena utsattes för en självmordsattack.

Zalmai Rassoul
Zalmai Rassoul Zalmai Rassoul Bild: EPA/S. SABAWOON presidentval i afghanistan

Om talibanerna ville försvåra valförrättningen så lyckades de i sitt uppsåt.

Två utländska organisationer drog bort sina observatörer genast efter attacken mot Serena och nu är det endast EU och FN som har utländska observatörer på plats.

Deras rörelsefrihet är dessvärre kraftigt begränsad och frågan är om de alls kan utföra sitt jobb för att garantera att valet blir fritt och rättvist.

Attackerna har intensifierats över hela landet, särskilt i södra och östra Afghanistan där talibanerna försöker skrämma landets största folkgrupp, pashtunerna, från att gå och rösta liksom under de föregående presidentvalen år 2004 och 2009.

Omfattande valfusk befaras igen

För fem år sedan förkastades nästan hälften av rösterna i södra Afghanistan på grund av valfusk och valet gick till en andra omgång trots valsegraren Karzais protester.

Krisen löstes av att Abdullah Abdullah inte ställde upp i finalen men den här gången har omvärlden varnat för att biståndsgivarna inte ser mellan fingrarna på liknande valfusk en gång till.

Endast en tredjedel av de röstberättigade deltog i valet förra gången och valdeltagandet befaras bli ännu lägre den här gången, vilket hotar segrarens legitimitet.

I norr väntas valdeltagandet bli relativt högt bland minoritetsgrupper som hazarer, uzbeker, tadzjiker och turkmener som föredrar demokrati framom talibaner.

I talibanernas starkaste fästen i södra och östra Afghanistan där pashtunerna dominerar befaras valdeltagandet bli lågt och det är där som risken för valfusk är störst.

Nästan 21 miljoner afghaner har registrerats för valet trots att hälften av landets befolkning på drygt 30 miljoner är minderåriga och inte får rösta.

Det ökar risken för att valurnorna fylls med falska sedlar som under tidigare val, särskilt när de oberoende valobservatörerna lyser med sin frånvaro på grund av våldet.

Etnicitet inte så viktigt som tidigare

Afghanistan är ett etniskt brokigt land och det avspeglas i kandidatlistorna.

De flesta av presidentkandidaterna är pashtuner men så gott som alla av dem har representanter för andra folkgrupper som sina vicepresidentkandidater.

Det innebär att kandidaternas etniska bakgrund inte är så viktig som tidigare och att folkgrupper som hazarerna inte röstar som ett block den här gången.

Det samma gäller tadzjiker och pashtuner, de två största folkgrupperna.

Blodbesudlade krigsherrar får fortsatt förtroende

Det som däremot oroar många är att hälften av de ursprungliga 11 presidentkandidaterna har blodbesudlade krigsherrar som sina parhästar i valet.

Lokala och utländska mänskorättsorganisationer har anklagat presidentkandidaten Abdul Rasul Sayyaf och 6 vicepresidentkandidater för krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten under gångna årtionden.

Afghanska politiker och aktivister krävde förgäves att misstänkta krigsförbrytare som vicepresidentkandidaterna Abdul Rashid Dostum, Ismail Khan, Mohamed Mohaqiq och Mohamed Khan skulle uteslutas ur valet.

- Nationens blod rinner ur skägget och slipsarna på vissa av personerna på listan. De borde inte få ställa upp, säger den kvinnliga parlamentsledamoten Balqis Roshan till den afghanska nyhetsbyrån Pajhwok.

Förhandsfavoriten Ashraf Ghani Ahmadzai kritiserade krigsherren Abdul Rashid Dostum i hårda ordalag inför det föregående valet men nu är samme man Ghanis förtrodde och förste vicepresidentkandidat.

Den främste utmanaren Abdullah Abdullahs bägge vicepresidentkandidater är fruktade forna krigsherrar och Zalmai Rassoul är den enda av förhandsfavoriterna som inte har en krigsherre som sin parhäst i valet.

Kvinnor oroar sig för sina rättigheter efter valet

Detta återspeglar det faktum att krigsherrarna inte bara förfogar över lojala vapendragare utan också kan garantera tiotusentals röster när kohandeln börjar inför en andra och avgörande omgång.

Kvinnoaktivister befarar att de konservativa krigsherrarna inte skiljer sig särskilt mycket från talibaner i sin inställning till kvinnor och deras rättigheter.

Presidentkandidaten Abdul Rasul Sayyaf hör till dem som högljutt har motsatt sig lagar som förbättrar kvinnornas ställning.

Flera kandidater stöder också en kontroversiell lagförändring som i praktiken legaliserar misshandel och våldtäkt mot kvinnliga anhöriga om presidenten godkänner lagen.

Kvinnliga politiker har också klagat över att kvinnor har uteslutits ur preliminära fredssamtal med talibanerna vilket kan försämra kvinnornas ställning i framtiden.

Kvinnoaktivister glädjer sig i varje fall åt att miljoner flickor numera kan gå i skola men de understryker att mycket återstår att göra eftersom fyrtio procent av flickorna inte kan eller får gå i skola.

Varthän efter valet? Ekonomin, fredssamtal största utmaningarna.

Afghanistan har aldrig genomfört ett fredligt, demokratiskt maktskifte.

Utmaningen är därför stor oberoende av vem som vinner valet i ett land som klassas som ett av de tre mest korrumperade länderna i världen.

Den svaga afghanska ekonomin riskerar en störtdykning om eller när omvärldens biståndsvilja tryter.

60 procent av regeringens budget täcks av biståndsmedel och det totala årliga biståndet till Afghanistan är större än landets BNP.

Säkerhetsstyrkorna som består av över 300 000 poliser och soldater är helt beroende av omvärldens välvilja när största delen av de utländska styrkorna dras bort vid årsskiftet.

Hamid Karzai har vägrat att underteckna ett nytt avtal om de utländska styrkornas närvaro i landet efter år 2014, trots att ett stort stammöte, en så kallad Loya Jirga, godkände truppavtalet i höstas.

Karzai har motsatt sig avtalet bland annat för att det ger de utländska styrkorna fortsatt åtalsimmunitet och rätt att utföra omstridda nattliga räder i afghanska hem.

Alla presidentkandidater har ändå försäkrat att de kommer att underteckna truppavtalet som innebär fortsatt miljardbistånd och att omkring 10 000 utländska soldater stannar kvar i landet för att utbilda och stöda den afghanska armén.

Försvarsminister Carl Haglund har försäkrat att Finland är redo att delta i en ny internationell styrka efter årsskiftet förutsatt att man får till stånd ett nytt truppavtal.

Det ändlösa kriget fortsätter

Kriget i Afghanistan har pågått i över trettio år och den utländska truppreträtten innebär endast att man går in i ett nytt skede i det ändlösa kriget.

Farhågorna om att den afghanska armén faller samman inför en kommande talibanoffensiv har minskat i takt med att armén har förstärkts och talibanerna inte har vunnit ny terräng.

Den afghanska armén bär nu säkerhetsansvaret i alla 34 provinser i landet.

Den vann också 95 procent av alla sammandrabbningar mot talibanrebeller ifjol, enligt amerikanska militärkällor.

Samstämmiga rapporter från talibanernas starkaste stödområden i söder tyder på att befolkningen har tröttnat på talibanerna och kriget nu när kriget förs mellan afghaner.

Olika folkgrupper i norr har också rustat upp sig och de kommer aldrig att tillåta att talibanerna återtar makten i deras områden.

Talibanerna har själva antytt att de inte längre räknar med att ta över hela landet utan kan nöja sig med självstyre i sina starkaste fästen.

Det inger förhoppningar om att valet kan innebära en vändpunkt efter årtionden av krig och lidande.

Läs också