Hoppa till huvudinnehåll

ADB-undervisning i skolorna

Det gäller att hänga med, anser skolmyndigheterna, och kräver datorundervisning i allt tidigare ålder. Men är det farligt och gör oss till robotaktiga människor?

Anita Blomqvist på Skolstyrelsen tycker det vore önskvärt att man skulle ha en datasal i varje skola. Skolan skall utbilda för samhället, adb är en form av allmänbildning och undervisningen bör sättas igång mycket tidigare. Till gymnasiet kom adb-undervisning 1982. Nu finns det som ett valfritt ämne i högstadiet, på åttan och nian.

Men redaktören undrar om man satt igång en snöbollseffekt, med mer och mer datateknik och dataklubbar. Skolan blir snart en filial för datorförsäljning. Anita Blomqvist menar att man skall se datorerna som ett allmänt arbetsredskap inom några år.

Fil.kand Nina Santavirta säger att det är ett faktum att barnen måste lära sig om mikrodatorer, och man kan börja redan i lågstadiet. Fördomar etableras om inte alla får testa datorer på ett tidigt skede, för att i gymnasiet utmynna i att endast matematikgenier, killar, undervisas i adb. Och på dataklubben för de små barnen ser man det. Barnen är inte rädda för datamaskinen, det är ju ändå människor som programmerar datorerna, säger de.

Förskollärare Ulla Laxén på Steinerskolan menar att datorerna inte skall introduceras för tidigt. En dator skapar en klyfta mellan tanken och känslor/kroppen. Barn under 10 år behöver sagor, bilder och fantasi.

Vissa uppfattar att humanismen och de mjuka värdena är hotade om man tar in mera adb i skolorna. Religionslärare Linda Slotte är orolig för den programmerade människan och vill inte skynda på med datorer. Hon är rädd att man skär ned t.ex. på psykologi och religion.

Killarna på datorklubben tycker det undervisas allt för litet i adb. De skulle gärna välja bort t.ex. religion och ha adb i matematiken. Matematiklärare Magnus Häggström tror inte datorn dödar kreativiteten.

Markus Westerlund på Nokia informationssystem talar om de olika generationerna av människor som fabriksbarn, tv-barn och datorbarn. Datorbarnen är de som är under 20 år. Man är då alltid rädd för nästa generation. Markus Westerlund tycker man kunde ha datorer i de flesta ämnen. Med dem kunde eleverna själva söka information och en lärare behöver bara stå bredvid och hjälpa.

Ett år senare undersöker man situationen i skolorna. Datorernas intåg i skolorna har ställt alldeles nya krav på lärarna. Den adb-utbildning lärarna får borde bli bättre. Kunskapen är föråldrad redan när lärarna får den. Lärarna klarar inte av att arbeta med datorer.

I Grankulla har lärarna fått testa datorer ensamma först. Det är ett bättre system än att genast stå inför en klass med elever. I Norsen har man en frivillig adb-klubb och en hängiven lärare.

När tio år har gått, 1996, har adb och datateknik blivit vanligt. Men skolorna ligger alltid steget efter. Kustkanalen undersöker hur barn använder datorer. Är det bara våldsamma spel och olagligheter, eller kan datorer och internet vara nyttiga. Och skall man oroa sig för rasism?

Text: Ida Fellman

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Folkomröstningen om EU

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja".

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja" till EU. I janauari följande år anslöt sig Finland, tillsammans med Sverige och Österrike till Unionen.

  • Eu - ja eller nej?

    Hårda förhandlingar.

    Förhandlingarna om villkoren för Finlands medlemskap i EU var hårda. Och vad skulle det innebära för Finland om de som bestämde skulle finnas i Bryssel?

  • Finland blir ett EU-land

    I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer.

    Under dagen efter EU-valet i dominerades nyhetssändningarna av valresultatet. I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer med vinnare och förlorare.

  • Väyrynen förhalade EU-beslutet i dagar

    Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

    I slutet av oktober 1994 hade folket sagt ja till EU-medlemskap. Men alla var inte nöjda. Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

Nyligen publicerat - Arkivet