Hoppa till huvudinnehåll

Sy egna kläder 3: Tröja i trikå

Tröjan som Lee sytt har dekorerats med en rolig bläckfisk på ryggen
Ryggmotivet blev en glad bläckfisk Tröjan som Lee sytt har dekorerats med en rolig bläckfisk på ryggen Bild: YLE/Strömsö sy tröja i trikå

Barntröjor i trikå är roliga att sy eftersom det behövs så lite tyg och då kan man passa på och kombinera de sista bitarna från andra projekt och skapa unika tröjor som man inte hittar i butiken.

Att återanvända delar av vuxenkläder går även utmärkt, t ex ryggen brukar vara i bra skick på nötta och fläckiga tröjor man inte längre vill använda så då kan man göra om dem till något annat. När man väl hittar ett tröjmönster som man gillar så är det lätt att variera och dekorera i det oändliga. Sök efter lämpligt mönster i mönstertidningar och kontrollera dina eller barnets mått med mått-tabellen i tidningen. Grunden för hur man syr en tröja är densamma oberoende av storlek. Följ anvisningarna i tidningen, syordningen varierar något beroende på om tröjan t ex har raglanärmar eller vanliga.

Du behöver;

  • trikåtyger i olika färger och mönster
  • limhinna
  • ett par knappar och pärlor
  • muddtyger i passliga färger
  • trikånålar till symaskinen
  • dekorationsband
  • bomullsband (som förstärkning till axlarna för att tröjan ska hålla formen bättre)

Obs! Använd alltid töjbara sömmar till trikåtyger och andra elastiska tyger!

Se även artiklarna sy dina egna kläder del ett och två för mera sömnadstips:
Att hitta och rita mönster och klippa till tyg
Sy mjuka byxor i velour
Sy tights av stretchigt material

Så här görs Lees trikåtröja med bläckfisk på ryggen:

    Kom ihåg att lämna sömsmån på bitarna
    Kom ihåg att klippa till sömsmån Kom ihåg att lämna sömsmån på bitarna Bild: YLE/Strömsö sy tröja i trikå
  1. Sök upp ett lämpligt mönster för en tröja i trikå.
  2. Rita av tröjans delar från mönsterarket: ärm, bakstycke, framstycke.
  3. Lägg ut delarna på lämpliga tygbitar och klipp ut med sömsmån. Var noggrann med trådriktningen. Om man bara har små bitar kan man bra sy ihop två bitar till ett framstycke eller en ärm, kom då bara ihåg den extra sömsmånen i skarvarna av delarna.
  4. Sy först ihop de delar som eventuellt är skarvade, som Lees framstycke här. Dekorera sedan de delar du vill. På framstycket sydde Lee ett band över tygskarven på framsidan samt fiskar i velourtyg och lite sjögräs. På tröjans rygg gjorde Lee en bläckfisk.
    En glad, gul bläckfisk i velour
    En glad, gul bläckfisk i velour pryder ryggstycket En glad, gul bläckfisk i velour Bild: YLE/Strömsö sy tröja i trikå
    Här kan du printa Lees bläckfisk (tröjan här är stl 104 och bläckfisken ryms precis på den, så samma bläckfiskmönster kan användas även på en större tröja eller så kan man förminska mönstret).
    Bläckfisk, ritning 1
    Bläckfisk, ritning 2
  5. Lägg en limhinna på önskad figur (ritad eller utprintad) och rita av figuren på limhinnans skyddspapperssida. Klipp ut med rejält extra, alltså inte längs linjerna utan t ex som en cirkel runt. Klipp till en tygbit som du vill att figuren ska bli, här gul velour. Tygbiten ska vara större än limhinnan. Stryk fast limhinnan på avigsidan av tyget. Tänk på lugg och trådriktning så att det blir som du vill ha det. Klipp nu ut figuren längs linjerna. Ta bort skyddspappret och stryk fast figuren på tröjans bakstycke. Sy fast med önskad söm. Det kan vara effektfullt att inte sy fast kanterna utan t ex sy med trestegs raksöm en halv cm från kanten runt hela figuren. Provsy gärna på en liten tygbit innan du börjar så att du kan välja rätt söm för ditt ändamål.
  6. Fram- och bakstyckets ena axelsöm sys först ihop
    Ena axelsömmen sys ihop, räta mot räta Fram- och bakstyckets ena axelsöm sys först ihop Bild: YLE/Strömsö sy tröja i trikå
  7. Klipp till en bit bomullsband som är lika lång som axeln är bred och sy fast den samtidigt med axelsömmen så håller tröjan formen bättre. (Klipp till en likadan bit till den andra axeln och sy den sedan likadant när det är dags, men först görs halsrigningens kantning).
  8. Klipp till en lämplig bit muddtyg, hellre extra lång än för kort.
  9. Sy fast mudden på rätsidan samtidigt som du töjer ut mudden något, lite mer än man skulle tro. Klipp gärna övningsbitar och prova dig fram eftersom olika muddtyger är olika elastiska, innan du syr den riktiga tröjan. Sy från den öppna axeln och runt hela vägen.
  10. Vik mudden över sömmen och till baksidan. Sy fast med valfri söm, en täcksöm, trestegs raksöm eller en tvillingsöm.
  11. Klipp bort extra muddtyg på baksidan, 3 mm från sömmen. Gör detta med försiktighet så att du inte klipper hål i tröjan!
  12. Sy ihop den öppna axeln. Syr man med overlockmaskin är det bra att börja med en söm på vanlig maskin för att få mudden att mötas snyggt, med overlock vill det ofta bli att det ena tyget slinker iväg snabbare.
  13. Sy fast muddar på ärmarna på samma sätt som halslinningen om du vill ha samma modell som Lee gjorde på denna tröja.
  14. Ärmarna nålas fast i bak- och framstycket
    Nåla fast ärmarna Ärmarna nålas fast i bak- och framstycket Bild: YLE/Strömsö sy tröja i trikå
  15. Nåla fast ärmarna, var noggrann med att mönstermärket som markerar framsida på ärmen kommer mot markeringen på framstycket samt att markeringen mitt upp på ärmen kommer mot axelsömmen. Sy fast ärmarna.
  16. Sy nu ihop ena sidsömmen från ärmens slut till midjan.
  17. Pressa tröjans fåll och sy den med önskad söm. Har man inte en tvillingnål eller en coverlockmaskin kan man sy två sömmar bredvid varandra med tre stegs raksöm.
  18. Sy den andra sidsömmen.
  19. Var noggrann med att fästa alla trådar, speciellt de sydda med overlock/coverlock maskin. Man kan även sy ner sömsmånen lite i början på ärmen för att den inte ska irritera och samma vid halslinningen.
  20. Sy fast knappar som ögon på bläckfisken och eventuellt små pärlor som ögon på fiskarna.

Mat och fritid

Bläddra bland innehållet

Inga artiklar hittades med den valda bokstaven. Var god välj en annan.

  • Framtiden blir grå och fylld med luft

    "I framtiden äter vi kikärter och ifrågasätter perfektionism

    När tiderna är sämre och vi känner oss pressade söker vi trygghet i det bekanta, till exempel husmanskost. När vi är tillfreds kräver vi nya, spektakulära matupplevelser. Den brittiske framtidsforskaren Morgaine Gaye försöker skapa prognoser för vad vi kommer att äta och hur vi vill uppleva ätandet i framtiden.

  • Trädgårdsentusiaster flockades till Strömsö

    Närmare 2000 personer besökte trädgårdskvällen på Strömsö.

    Närmare 2000 personer besökte Strömsö på torsdagen när portarna öppnades upp för sommarens trädgårdskväll. Besökarna fick bland annat fynda på plantloppis, testa ogrässhots och höra hur trädgården kan gynna hälsan.

  • Odla själv så vet du vad du äter

    Anlägg trädgårdsland, bygg varmbädd eller odla i låda.

    Att odla sin egen mat är snällt för såväl plånbok som miljö. Dessutom vet man precis vad det är man stoppar i sig då man följt hela processen. Här har vi samlat idéer för dig som är intresserad av att odla grönsaker och rotfrukter. Vill du ha mera inspiration för trädgården? Kom till Trädgårdskvällen på Strömsö den 8.6.2017.

  • Odling för nybörjaren

    Enkla, funktionella och lättskötta odlingar.

    Är du intresserad av enkel odling som inte kräver mycket skötsel har vi samlat tips på odlingsprojekt som funkar både på balkongen och i större trädgårdar.

  • Bygg en gärdesgård i gammal stil

    Så här bygger man en traditionell gärdesgård.

    Gärdesgårdar är vackra och åldras med skönhet. Vill man ha ett snyggt staket eller ett stängsel för att hålla ordning på husdjur eller mota vilda djur är gärdesgårdar ett trevligt alternativ. Men det krävs en hel del arbete och hantverksskicklighet för att uppföra en traditionell gärdesgård.

  • Evira: Ät högst två matskedar frön per dag

    Fröna samlar i sig tungmetaller, visar Eviras undersökning.

    Frön från oljeväxter är en nyttig källa till omättade fetter och kostfiber. Men fröna kan också innehålla tungmetaller enligt Livsmedelssäkerhetsverket, som kommer med nya strikta frörekommendationer.

  • Sumpmarksträdgård

    Skapa en egen sumpmark i trädgården.

    Sumpmarksväxter är en växtgrupp som idag är rätt okänd för många. Till växtgruppen hör ett stort antal kända perenner, t.ex iris som vi idag odlar i våra vanliga rabatter. Men hit hör också en hel del spännande och mindre kända växter, en del förekommer också i vilt tillstånd hos oss som t.ex. kabbeleka, missne, blåsäv och vattenklöver.

  • Köttallergi av fästingbett allt vanligare

    Dina nässelutslag kan vara tecken på köttallergi.

    Antalet köttallergiker stiger hela tiden. De flesta som är allergiska har blivit det efter fästingbett. Dina nässelutslag kan vara tecken på att du är allergisk.

  • Tiina Grönroos: Man kan vara vegan i februari också

    Veganmaten och -utmaningen gav mersmak.

    Det är varken svårt eller särskilt dyrt att äta veganmat. Men det gäller förstås att hålla extra koll på innehållsförteckningar, våga fråga restaurangpersonal och jämföra priser. Halvfabrikat och specialprodukter kostar, men det går att leva gott och billigt med hjälp av säsongens grönsaker, frukter, torkade bönor och linser. Dessutom har det varit roligt att pröva på nya recept och bekanta sig med nya råvaror. Sällan om någonsin har januari gått så snabbt som i år.

  • Veganmat allt vanligare i affärerna, priserna ändå höga

    Kan vara en snårig djungel att hitta veganmat i butiken.

    Vill man äta veganmat gäller det att kolla priser noga. Kilopriset på vissa bön- och havreprodukter är lika högt som på rostbiff och växtmjölken är flerfaldigt dyrare än vanlig komjölk. Efterfrågan på veganmat växer däremot hela tiden och så gör också utbudet säger köpmännen.

  • Micke Björklunds finska gröt blev succé

    Miche Björklund kokar gröt på finska

    Här är klippet där Micke Björklund förklarar hur man kokar god gröt på finska. Det har spridits som en löpeld. Klippet publicerades på Yle Österbottens Facebook-sida på fredagen den 21 oktober och har redan fått närmare 250 000 visningar.

  • En vecka med endast närproducerad mat - hur gick det?

    Klarade sig Micke Björklund på närmat?

    Michael ”Micke” Björklund fick i uppdrag av Matias Jungar att under fem dagar leva på endast närproducerade råvaror. Varje dag skulle han göra frukost, lunch och middag. Han fick använda råvarorna endast en gång, och det samma gällde användningen av råvaruproducent. Varorna skulle vara framställda inom 30 kilometers radie från Vasa. Till sin hjälp fick han välja ut tre basvaror, och eftersom han är Micke Björklund så valde han smör, grädde och salt. Grunden i hans matlagning, som han uttrycker det själv.

  • Närmat liveblogg - från Michael Björklunds matresa

    Så här ser en vecka med närproducerad mat ut

    I Svenska Yles pilotprojekt Närmat testade Michael Björklund att under 5 dagar leva på ultralokal mat som var producerad inom en radie på 30 km från Vasa torg. Med sig på resan hade han Matias Jungar. All mat som lagades byggde på tips från publiken. Vi tackar alla som var med.

Nyligen publicerat - Mat och fritid