Hoppa till huvudinnehåll

Mera sexsnack i skolan?

Bild: sluta panta sluta panta

Barn kommer i kontakt med sexualitet och porr i en allt tidigare ålder. Redan många barn i lågstadieåldern har sett pornografiskt material på nätet. Det här ställer allt högre krav på både föräldrar och skolan inte minst i och med att den nya läroplanen, som träder i kraft år 2016, håller på att omarbetas som bäst.

Rektor Tony Björk Bild: Yle/Hanna Nordenswan rektor tony björk

Tony Björk är rektor i Karamalmens skola i Esbo, med elever i årskurs ett till sex. Han betonar vikten av samarbete mellan hem och skola också när det gäller sexualfostran.


- Det är otroligt viktigt att vi har ett gott samarbete med hemmen vad gäller att lära barnen navigera på internet och de sociala medierna. Barnen måste lära sig tolka saker på rätt sätt. Det är ändå oftast hemma de kommer i kontakt med de här sakerna eftersom de sällan i skolan kan komma åt den här typens fakta, säger Björk.

I många skolor berör man sexualfostran först i femte klass då man i biologin tar upp människan och människans fortplantning. I femman träffar barnen också skolläkaren och hälsovårdaren. Före det är det upp till den enskilda läraren att ta upp ämnen som berör den här typens frågor. Läroämnet hälsokunskap kommer på läsordningen först i sjuan.

Det är allt för sent anser Patricia Thesleff som är sexualfostrare och föreläser för såväl dagis-, skolbarn, föräldrar och lärare.

- Många tänker att sexualfostran börjar sen när barnet börjar komma i tonåren eller börjar fundera på sex. Men de här sakerna borde komma med redan när barnen är små. Allt från att benämna könet till att prata om hur barn blir till. Det är egentligen rätt samma teman man pratar om med små barn och de lite äldre men man använder bara olika ord och benämningar, berättar Thesleff.

För mycket alltför sent

Ett fel som många, både föräldrar och lärare begår vad gäller sexualfostran för unga, är att samla ett stort infopaket som levereras när tiden anses mogen ofta när barnen är kring 12-13 år. När informationen om mens, spermier och könsjukdomar kommer på en gång, kan det bli för mycket.

Patricia Thesleff, sexualterapeut
Sexualrådgivare Patricia Thesleff Patricia Thesleff, sexualterapeut Bild: YLE/ Maria Helsing sexualterapeut

- Det är viktigt att vara beredd på att svara på barnens frågor när de kommer. Om de inte får svar på sina funderingar så söker de själva fram informationen. Lättaste sättet är att skriva in ett sökord på datorn och då kommer de inte alltid fram till de sidor som man som vuxen skulle önska, tillägger Thesleff.

En fråga som nu lyfts upp är ifall sexualundervisningen och hälsokunskapen borde tidigareläggas i skolschemat för att mätta det allt ökade behovet av tillförlitlig information. Det råder delade meningar om hur mycket man bör förbereda barnen på det som intet ont anande kan slängas framför ögonen på dem?

Rektor Tony Björk tycker att det här är en svår fråga i och med att många barn kan stöta på sexuellt laddat material i så olika ålder och på så olika sätt.

- Det är svårt att generalisera sexualfostran på de lägre klasserna. Längre upp i åren är det betydligt lättare för då är alla redan medvetna om en hel del och många har själva tagit reda på saker de vill veta, säger Björk.

Trots att sexualfostrare Patricia Thesleff flaggar för att öppet diskutera frågor gällande sexualitet både i dagis och skola poängterar hon att huvudansvaret ändå ligger på föräldrarna. Det är föräldrarna som vet vilka frågor som dyker upp, i vilket utvecklingsskede barnet befinner sig i och vad barnet är mottagligt för.

- Sexualfostran borde vara en lika naturlig del av vardagen som att diskutera om bordsskick, då är det mycket lättare att prata om de här sakerna också i skolan, säger Thesleff.

Kunskapen varierar

Elevernas erfarenheter av läroämnet hälsokunskap är i regel positiv, visar en nationell utvärdering bland niondeklassarna som Utbildningsstyrelsen lät göra i fjol. Två tredjedelar av eleverna anser att de lärt sig nyttiga och praktiska saker under hälsokunskapslektionerna och att det som behandlas är intressant.

När och framför allt hur man väljer att tar upp vissa saker kan vara hänga på den enskilda lärarens tid och intresse. Läroplanen ger visserligen riktlinjer men variationen skolor emellan är stor vilket har lett till att inlärningsresultaten i ämnet hälsokunskap också varierar.

Det här kan delvis bero på att själva ämnet hälsokunskap funnits på läsordningen enbart de senaste tio åren, berättar Heidi Peltonen från Utbildningsstyrelsen. Det tar tid att justera nivån på inlärningen och många lärare saknar fortfarande behörighet i ämnet.

- På många håll kan också skolans verksamhetskultur vara sådan som inte stöder sexualfostran, men det blir bättre hela tiden, säger Peltonen.

Rätt till information

Peltonen leder arbetsgruppen som har tagit fram de nya riktlinjerna för hälsokunskap och sexualfostran i den nya läroplanen som träder i kraft år 2016. Hon säger att den största utmaningen vad gäller ämnet i fråga är de olika synsätten på sexualitet som råder i samhället idag Vår kultur har förändrats mycket de senaste åren och hur man tar upp saker i olika skolor gällande sexuell hälsa varierar.

- Det finns också många föräldrar som anser att skolan inte borde befatta sig med saker som rör sexualitet. Balansgången kan bli hårfin. Men alla barn skall ha lika stor rätt att veta om de här sakerna, säger Peltonen.

Från och med den 15 april kan allmänheten på utbildningsstyrelsens webbplats kommentera utkastet till arbetsgruppens förslag om hälsokunskapsundervisningen. Den nya läroplanen träder i kraft år 2016.

Läs också:
Flickor allt tidigare i puberteten
Vi måste prata om porr med barnen

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle