Hoppa till huvudinnehåll

Samma bok, men rosa för flickor och blå för pojkar

Tidningen The Independent meddelade nyligen att de slutar recensera barnböcker som riktar sig till bara ett kön. Sådana böcker kan man också hitta i de finländska bokaffärerna.

Svenska Yle tittar på barnböcker i en bokhandel tillsammans med småbarnsmamman Matilda Hemnell som är aktiv i genusfrågor genom Kvinnoförbundet.

- Här har vi två böcker, en som heter piraten och pottan och en som heter prinsessan och pottan. Men när man bläddrar i dem märker man att det egentligen är samma bok. Replikerna är samma och intrigen är den samma, men den ena är lite mera pojkaktig och den andra mera flickaktig. Man kan fråga sig om man i stället inte kunde ha gjort en bok som riktar sig till alla, säger Hemnell.

Katy Gates som recenserar böcker för The Independent säger att hon inte tänker recensera böcker med titlar som "Pojkarnas stora sportbok" eller "Flickornas stora bok om hår och kläder", för det här är ganska vanliga titlar i Storbritannien. Barnlitteraturforskaren Maria Österlund från Åbo Akademi, säger att läget ändå är bättre i Finland och Norden för övrigt.

- Går man till en bokhandel utomlands, till exempel i Storbritannien, får man gräva sig igenom ett helt lager av ganska färggranna Disney-flirtande, eller på annat sätt serieflirtande material för att hitta de som jag som forskare skulle kalla riktigt seriösa, fina, estetiskt värdefulla böckerna. I nordiska bilderböcker tycker jag vi har en bredare palett än så länge. Trots att bokhandelsbranschen kämpar med det här och bokhandelbranschen blöder, så har vi ändå en ganska kort väg till de utmanande och fina bilderböckerna.

Finlandssvenska barnböcker föregångare

Och de finlandssvenska böckerna är föregångare i fråga om genus i barnböcker. Österlund säger att de finlanssvenska barnboksförfattarna överlag experimenterar ganska mycket med könsroller. Barnboksförläggaren Sara Ehnholm Hielm från Schildts & Söderströms säger att det inte beror på några riktlinjer om könsroller från förlagets sida.

- Det kommer inte ens in så många manuskript som är väldigt mycket flickböcker eller pojkböcker så där klassiskt, säger Ehnholm Hielm.

Hon tror att författarna kan experimentera med könsrollerna, eftersom finlandssvenska barnböcker inte är ett så stort fält på marknaden.

- Chanserna att du får en enorm bästsäljare är ganska små. Därför tror jag inte att man taktikerar på det viset utan skriver de historier man vill skriva. Man vågar prova på. Tack vare Tove Jansson och Mumintrollet har vi alltid haft ganska många böcker som experimenterar med könsroller, det är vårt arv som folk har fortsatt på. En tredje orsak är att de flesta barnboksförfattarna och illustratörerna är ganska unga. De hör till en generationen som är ganska medvetna om genus och könsroller.

Missförstånd både bland kritiker och förespråkare

Matilda Hemnell säger att det ofta uppstår missförstånd när man talar om genusmedvetenhet.

- Många som är kritiska tror att det handlar om att göra flickor till pojkar och pojkar till flickor, eller förbjuda prinsessböcker. Men det är inte poängen. Prinsessböcker får finnas, men man kan kanske bredda synen på vad en prinsessa är, hur den ska bete sig, vad den är intresserad av. Poängen är att se individerna och att alla barn är olika och inte från början sätta dem in i fack och tillskriva dem roller. Vissa kanske passar in i de här facken, men det finns väldigt många som inte passar in.

Men hon säger att det också förekommer missförstånd bland de som förespråkar genusmedvetenhet.

- Det blir tvärtom, att en flicka borde vara väldigt aktiv och ta för sig och det är det enda rätta. Och det att man som förälder har lyckats om man har en flicka som är intresserad av fotboll och misslyckats om flickan vill klä ut sig till prinsessa. Om det blir så tycker jag man har kommit bort från kärnsaken.