Hoppa till huvudinnehåll

Över Medelhavet mot fästning Europa

Bara på 2000-talet har över 13.000 människor, män, kvinnor och barn, mist livet i sina försök att nå Europa sjövägen över Medelhavet. Av dem har c. 6500 försvunnit eller dött på väg till den lilla ön Lampedusa i Italien.

Den europeiska immigrationspolitiken har under den senaste åren bestått av gränskontroller och visumkrav. Människor i behov av skydd har inga lagliga vägar att ta sig till EU. Och när den lagliga invandringen minskar ökar båtflyktingarna.

Den italienska ön Lampedusa tar varje år emot rekordmånga flyktingar. Under Libyen-krisen 2004 kom så många flyktingar till Lampedusa, hundratals ihopträngda på rostiga fiskefartyg, att vissa med bundna händer skickas tillbaka.

Och under den arabiska våren 2011 när folket gjorde uppror mot Gaddafi ökade flyktingströmmen från Libeyn till Italien igen.

Också över Atlanten flyr flyktingar till Europa. I Senegal har många fiskare förlorat sitt levebröd när fiskerättigheterna såldes till EU. När vinterstormarna är över sätter många människor små fiskebåtar i vattnet och försöker komma till Kanarieöarna och vidare till Spanien. Det är en vådlig färd och blir man fast skickas man tillbaka. Eva Vikstedt träffar invånare i Charoi-sur-Mer 2008, bl.a. Jerfai som har försökt resa till Europa tre gånger.

Flyktingströmmarna från Nord-Afrika leder till spänningar mellan Italien och Frankrike 2011. Från Lampedusa försöker i synnerhet tunisier komma vidare till Frankrike via Ventimiglia. Italien har tagit emot ungefär 25.000 nordafrikaner och italienarna klagar på att de har lämnats ensamma med flyktingproblemet. Men Frankrike och Sarkozy anser att om någon inte klara av att hålla gränserna stängda måste de ta hand om de illegala flyktingarna.

Sarkozy tror på Schengen, men vill införa strängare passkontroller. Det är ändå de Nord-afrikanska staterna som tar hand om de största flyktingmängderna, t.ex. 600.000 från Libyen 2011. Men Italien och Frankrike är under hårt tryck från främlingsfientliga partier.

I oktober 2013 skedde en stor katastrof när en båt med c. 500 illegala flyktingar från Tripoli, Libyen, förliste utanför Lampedusa. De 300 omkomna var var främst från Eritrea och Somalia.

Påven Fransiscus säger att det är en skam för europeerna att sådant här sker. De lokala fiskarna känner sig maktlösa och vill hjälpa. Vad ska EU göra? Det är EUs stränga gränser som orsakar drunkningsdöden.

Den italienska kustbevakning avfärdar anklagelserna att man reagerade långsamt. Hård blåst försvårar sökandet av de drunknade. Lokala fiskare från Lampedusa har hedrat de omkomna genom att färdas ut med blommor.

De 300 flyktingar som har omkommit får statsbegravning och postumt medborgskap. Lampedusaborna anser att politikerna gråter krokodiltårar, men inte gör något.

Båtflyktingarna fortsätter dock att strömma till Italien trots Lampedusakatastrofen. I synnerhet från Syrien i krig.

Grekland är det EU-land som tar emot flest illegala immigranter, ungefär 130.000 per år. Men man känner på sig att EU vill inte hjälpa asylsökande, endast hindra invandring. Mer än 800.000 immigranter i Grekland. Ingen hjälp.

Och finländarna hjälper. Genom att skicka gränsbevakare som skall spana och hitta båtflyktingar.

Jessica Stolzmann har gjort ett reportage om Wilfred som flydde från Marocko i en liten gummibåt och nu befinner sig i Finland. Pojken som satt mittemot Wilfred drunknade. Vad borde man i EU göra för flyktingströmmen som gör Medelhavet till en gravgård? De främlingspartierna får motstånd av bl.a. de grönas europaparlamentariker Ska Keller.

Informationsruta

Schengen innebär att varje land ansvarar för sin del av den gemensamma yttersta gränsen.

Enligt Dublinförordningen, som gäller i EU samt Norge och Island skall asyl sökas i det land man kom till först. Det skapar ett hårt tryck på Grekland, Spanien och Italien.

Frontex är EU:s gränsbevakningsmyndighet som ska samordna gränskontrollarbetet mellan medlemsländerna.

Källa: Datajournalistik från Journalism ++

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Minns i november – thriller i Småstad

    Lik, otrohet, internationell brottslighet och diamantstölder

    Småstad är en liten harmonisk stad, men under ytan pyr det. Lik, otrohet, internationell brottslighet och diamantstölder. De duktiga poliserna får ta itu med en riktig härva.

  • Någon borde sörja

    En överkörd man vid domkyrkan och en strypt kvinna på Kåren.

    En överkörd man vid Åbo domkyrka och en strypt kvinna på Kårens vind - har de något samband? Åbopolisen får ett knepigt fall att ta itu med, men de stressade karlarna hinner också roa sig.

  • Mormor – drama om ålderdom

    När gamla föräldrar inte längre klarar sig sig själva

    Sommarlovet börjar men allt kretsar kring mormor. Vad skall man göra med sina gamla föräldrar när de inte längre klarar sig själv?

  • Kvinnans åldrar – från 0 till 80 år

    Ålder, alla talar om ålder.

    Barndomen färgar oss alla. Och är en kvinnans liv slut efter 50? I "Kvinnoåldrar" berättar Sanna Tahvanainen, Monika Fagerholm, Birgitta Boucht och Barbara Winckelmann om kvinnans väg genom livet.

  • Märta Laurent talar om att åldras

    Vad innebär det för en vacker kvinna att bli gammal?

    Hur skall man åldras och vad innebär det för en vacker kvinna eller skådespelare att bli en gammal patient? Märta Laurent talar i Gogo om hur hon ser på skönhet, åldrande och skådespelarkarriären.

  • Firmajulfester

    Firmafester

    Hur firar man firmajulfester i Finland och vad allt kan hända på en våt julfest? Redaktör Tom Östling intervjuar en portier, en forskare och flera människor på gatan.

  • I december sups det

    Större alkoholkonsumtion i Finland 1989

    1987 talade man om att finländare dricker sig till alkoholförgiftning t.ex. i december med alla firmajulfester.

  • På 1990-talet gjorde man alkoholdrycker hemma

    Vintillverkning på 1990-talet

    I recessionens Finland på 1990-talet var det många som började tillverka sitt eget vin. För vissa blev det en bestående hobby, andra övergick till starkare och olagligare drycker.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    Hur är det att vara lots och hjälpa fartyg? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • En svår fred 1944

    Vapenstillestånd med tunga villkor för Finland

    I september 1944 slöts vapenstillestånd mellan Finland och Sovjetunionen. Villkoren var mycket tunga.

  • Hösten 1944

    Mörkläggning, flyglarm, krig och en svår fred.

    Sensommaren 1944 går det dåligt för Finland. Mörkläggning, flyglarm, krig och en svår fred.

  • Munsalasocialismen

    Under 1900-talets början skapades en egen rörelse.

    I Munsala utvecklades under 1900-talets början en helt egen form av socialism. Den kom till trakten genom forna emigranter som återvänt från USA med Marx och Engels verk i bagaget. Deras läror kom att prägla ortsbefolkningen från inbördeskriget 1918 till fortsättningskriget.

  • När Finland var fem före att bli fascistiskt - högerradikala skjutsade den liberala president Ståhlberg till gränsen

    Extremhögern kidnappade president Ståhlberg.

    Det var ett våldets och orons år i Finland. Den högerradikala Lapporörelsen var stark och samlade 12.000 personer till en demonstration som synligt togs emot av Finlands statsledning i Helsingfors. Det som kunde ha lett till en statskupp och diktatur, fick ett abrupt slut då man gjorde misstaget att kidnappa Finlands första president. Lapporörelsens hatretorik har återuppstått i dagens diskussionsklimat.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

  • Modersmålets sång

    Hur härligt sången klingar, på älskat modersmål!

    "Hur härligt sången klingar/ på älskat modersmål/ Han tröst i sorgen bringar/ Han skärper sinnets stål...". Här får vi höra Modersmålets sång sjungas av Akademiska sångföreningen och av Matti Raita i Buu-klubben, där han firar Svenska dagen med den finskspråkiga Teppo-nallen och Buuklubbs-stämpeln.

  • Överlevande från Titanic

    För åtta dollar mer fick Anna en biljett på Titanic.

    För åtta dollar mer fick jag en biljett på Titanic, berättar Anna Sjöblom (senare Kinkaid) från Munsala. Också Agnes Sandström reste med Titanic den 10 april 1912. Hör deras spännande överlevnadsberättelser.

Nyligen publicerat - Arkivet