Hoppa till huvudinnehåll

Över Medelhavet mot fästning Europa

Bara på 2000-talet har över 13.000 människor, män, kvinnor och barn, mist livet i sina försök att nå Europa sjövägen över Medelhavet. Av dem har c. 6500 försvunnit eller dött på väg till den lilla ön Lampedusa i Italien.

Den europeiska immigrationspolitiken har under den senaste åren bestått av gränskontroller och visumkrav. Människor i behov av skydd har inga lagliga vägar att ta sig till EU. Och när den lagliga invandringen minskar ökar båtflyktingarna.

Den italienska ön Lampedusa tar varje år emot rekordmånga flyktingar. Under Libyen-krisen 2004 kom så många flyktingar till Lampedusa, hundratals ihopträngda på rostiga fiskefartyg, att vissa med bundna händer skickas tillbaka.

Och under den arabiska våren 2011 när folket gjorde uppror mot Gaddafi ökade flyktingströmmen från Libeyn till Italien igen.

Också över Atlanten flyr flyktingar till Europa. I Senegal har många fiskare förlorat sitt levebröd när fiskerättigheterna såldes till EU. När vinterstormarna är över sätter många människor små fiskebåtar i vattnet och försöker komma till Kanarieöarna och vidare till Spanien. Det är en vådlig färd och blir man fast skickas man tillbaka. Eva Vikstedt träffar invånare i Charoi-sur-Mer 2008, bl.a. Jerfai som har försökt resa till Europa tre gånger.

Flyktingströmmarna från Nord-Afrika leder till spänningar mellan Italien och Frankrike 2011. Från Lampedusa försöker i synnerhet tunisier komma vidare till Frankrike via Ventimiglia. Italien har tagit emot ungefär 25.000 nordafrikaner och italienarna klagar på att de har lämnats ensamma med flyktingproblemet. Men Frankrike och Sarkozy anser att om någon inte klara av att hålla gränserna stängda måste de ta hand om de illegala flyktingarna.

Sarkozy tror på Schengen, men vill införa strängare passkontroller. Det är ändå de Nord-afrikanska staterna som tar hand om de största flyktingmängderna, t.ex. 600.000 från Libyen 2011. Men Italien och Frankrike är under hårt tryck från främlingsfientliga partier.

I oktober 2013 skedde en stor katastrof när en båt med c. 500 illegala flyktingar från Tripoli, Libyen, förliste utanför Lampedusa. De 300 omkomna var var främst från Eritrea och Somalia.

Påven Fransiscus säger att det är en skam för europeerna att sådant här sker. De lokala fiskarna känner sig maktlösa och vill hjälpa. Vad ska EU göra? Det är EUs stränga gränser som orsakar drunkningsdöden.

Den italienska kustbevakning avfärdar anklagelserna att man reagerade långsamt. Hård blåst försvårar sökandet av de drunknade. Lokala fiskare från Lampedusa har hedrat de omkomna genom att färdas ut med blommor.

De 300 flyktingar som har omkommit får statsbegravning och postumt medborgskap. Lampedusaborna anser att politikerna gråter krokodiltårar, men inte gör något.

Båtflyktingarna fortsätter dock att strömma till Italien trots Lampedusakatastrofen. I synnerhet från Syrien i krig.

Grekland är det EU-land som tar emot flest illegala immigranter, ungefär 130.000 per år. Men man känner på sig att EU vill inte hjälpa asylsökande, endast hindra invandring. Mer än 800.000 immigranter i Grekland. Ingen hjälp.

Och finländarna hjälper. Genom att skicka gränsbevakare som skall spana och hitta båtflyktingar.

Jessica Stolzmann har gjort ett reportage om Wilfred som flydde från Marocko i en liten gummibåt och nu befinner sig i Finland. Pojken som satt mittemot Wilfred drunknade. Vad borde man i EU göra för flyktingströmmen som gör Medelhavet till en gravgård? De främlingspartierna får motstånd av bl.a. de grönas europaparlamentariker Ska Keller.

Informationsruta

Schengen innebär att varje land ansvarar för sin del av den gemensamma yttersta gränsen.

Enligt Dublinförordningen, som gäller i EU samt Norge och Island skall asyl sökas i det land man kom till först. Det skapar ett hårt tryck på Grekland, Spanien och Italien.

Frontex är EU:s gränsbevakningsmyndighet som ska samordna gränskontrollarbetet mellan medlemsländerna.

Källa: Datajournalistik från Journalism ++

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Behind the scenes of 16

    Kultserie med musik om ungdomar och lärare i nionde klass.

    Serien 16 blev superpop bland finlandssvenska unga. Följ med bakom kulisserna och hör mera om de som var med. Bland andra var alla fyra medlemmarna i Fork urpsrungligen i 16.

  • "Felix och Nenne" minns tv-serien 16 med värme

    Kasper Ramström och Silva Lillrank blev idoler 1993.

    Kärleksbrev, kravallstängsel och kultstatus. Kasper Ramström och Silva Lillrank är fortfarande häpna över att serien 16 blev så stor.

  • Böj och töj dig i form

    Gympa framför TV:n och medan du städar

    Jumppa framför TV:n och medan du städar med Berit och Marianne.

  • Må så gott och ha det bra!

    Är ni frisk? Mår ni gott?

    Är ni frisk? Mår ni gott? Hurudan kondition har ni? En förbättringskur med hjälp av ett träningsprogram kan alla genomföra. Följ Ståla i flera avsnitt och lär er hur ni kan komma i bättre fysisk form.

  • Mauri Antero Numminen sjunger provokativ underground och trallvänliga barnlåtar med en karaktäristiskt gnällig röst

    Den tvåspråkiga artisten provocerar och gläder!

    Mauri Antero Numminen har sjungit barnvisor och sånger som Rundradion förbjudit, jagat bort en hel cirkussamling publik med sin maskinmusik och charmat människor världen över. M.A. Numminen har ofta sjungit och uppträtt på svenska. Här får du se och lyssna på hans speciella röst och finurliga svenska texter.

  • Moskvafreden 1940

    Det blev också bara en tillfällig fred.

    Den 13 mars 1940 slöts Moskvafreden, med svåra fredsvillkor. Det blev också bara en tillfällig fred.

  • Reportage från vinterkriget

    Nyhetsrapport om att 16 städer i Finland har blivit bombade.

    Torsdagmorgon den 30 november 1939 flög bombplan in över Finland från Sovjetunionen. Och vinterkriget bröt ut.

  • Helsingfors under vinterkriget

    En inblick i livet vid hemmafronten.

    Hur var det att leva i huvudstaden Helsingfors under vinterkriget? Vi får en inblick i livet vid hemmafronten i dessa ljudklipp om bombningar, mörkläggning, fönsterglas och första hjälp.

  • Klyftan - inbördeskriget ur ett litet barns perspektiv

    Drama på Anna Bondestams roman om inbördeskriget.

    Anna Bondestams roman Klyftan kom ut 1946. Det var en av de första böckerna om inbördeskriget ur ett barns perspektiv, och skildringen känns än idag mycket stark. I filmatiseringen av boken från 1973 möter vi 11-åriga Rut, vars pappa är en av de röda.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • Hej du medelålders kvinna

    En dag märkte jag att blivit medelålders.

    "En dag märkte jag att blivit medelålders", berättar 48-åriga Mikaela Weurlander. Och hon började fundera på varför medelålders kvinnor ses som så fula och tråkiga.

  • En reborndocka är som en nyfödd baby

    Söker människorna substitut för närhet genom dockorna?

    En reborn-docka är en docka som skall likna ett litet spädbarn så mycket som möjligt. De som gör dockor menar att dockorna föds, som barn. Och när man köper dockorna adopterar man dem. Söker människorna substitut för närhet genom dockorna?

  • Tove Jansson läser ur Det osynliga barnet

    Novellsamlingen pekar framåt mot mer allvarliga muminböcker.

    I Tove Janssons novellsamling Det osynliga barnet (1962) behandlas många negativa känslor som avund, förlust, sorg och ensamhet.

  • Hong Kong-influensan 1969

    Var denna influensa en allvarlig fara för allmänheten?

    I aktualitetsmagasinet Zoom diskuteras Hong Kong-influensan. Var denna influensa en allvarlig fara för allmänheten? Fältläkare Harald Blomqvist beskriver situationen inom armén, vid Dragsviks brigad.

  • Jag, Laban - Tobias Zilliacus spelar sexåring i sin mammas värld

    Antonia Zilliacus om lilla Labans värld.

    "Det här är jag, Laban - fast nej, det är ju bara en bild av mig. När jag tänker och föreställer mig alla dem som säger jo eller nej, då blir det bilder inne i mitt huvud..." Antonia Zilliacus serie Jag, Laban är ett starkt drama som å ena sidan är typiskt för sin tid (sjuttiotalet) men också beskriver barnets allmängiltiga tillvaro som är lika aktuell nu som då.

  • Breakdance i Finland på 80-talet

    Det var förbjudet att dansa breakdance på gatorna i Finland.

    I New York introducerades hip hopen 1973. Till Finland kom den på 1980-talet tillsammans med breakdancen. Men det var absolut förbjudet att dansa på gatorna. Breakdance "kräver en god kondis och ger sina utövare utlopp för den överloppsenergi, som annars kanske kunde användas till ett sämre ändamål", säger redaktör Björn Federley

  • Svängig finlandssvensk rap i Söndagsöppet

    Niklas Rosström rappar och sjunger.

    Många menar att Duckräpp med Pale och Wille från 1988 är den första raplåten på finlandssvenska. Men redan 1987 kom en låt som tangerar rap-musik. I alla fall i titeln "New York Rap".

  • Rockdebatt i Söndagsöppet 1985

    Rock'n'roll lever för alltid.

    "Rockmusikerna hör till vår tids största idoler. Den musikform de företräder kallar vi kort och gott: Rock". Vad är rock? Är rocken farlig? Det vill Söndagsöppet ta reda på.

  • Paleåwille och fi-fi-fi-fi-fi-fi-finlandssvenskan

    "Jag har pengarna på banken, och papprena från Hanken..."

    "Jag har papprena på Hanken och pengarna på banken..." Den första finlandssvenska "räppen" var nog Duckräpp, med refrängen "jag är fi-fi-fi-fi-fi-fi finlandssvensk". Och den har påverkat det finlandssvenska musiklivet mera än man kunnnat ana.

  • Galna ko-sjukan

    Europa skakas av köttskandal på 1990- talet

    I mitten av 1990-talet skakades Europa av en köttskandal. Man märkte att sjuka kor som använts till föda smittade människan. Galna ko-sjukan eller BSE var speciellt förekommande i Storbrittanien och Irland.

  • Ebolaviruset dödar och skrämmer

    Också västerlänningar avled 2014.

    Före 2014 dök nyheter om otäcka enstaka epidemier av ebolafeber i Afrika upp nu och då, t.ex. i Zaire 1995. Men ebolaepidemin i Västafrika 2014 spreds sig rapidartat och också västerlänningar avled. Då steg rädslan och viljan att lära sig något om ebola också i Europa och Väst.

  • Aids kommer till Finland

    1983 fick Finland sitt första aidsfall.

    1983 fick Finland sitt första aidsfall. Hur påverkades människors attityder till de homosexuella och folk fån andra länder i och med aids?

  • Tuberkulosen fördelar sig orättvist i samhällsklasserna 1968

    Vägen tillbaka efter en sjukhusvistelse kan vara lång.

    Finland hör till de västliga länder som ännu 1968 har relativt många tuberkulosfall. Sjukdomen koncentrerar sig ofta till dem som har det socialt sett svårast. Och vägen tillbaka till ett normalt arbetsliv efter en sjukhusvistelse kan vara lång.

  • Tre långa år – samhällsdrama om brott och straff

    Att komma till samhället efter ett fängelsestraff

    I dramat Tre långa år med manus av Claes Andersson och regi av Åke Lindman dryftas sociala frågor och vad som händer när du blir stämplad för livet. Familjen Ekholm har det knapert, men det går ändå. Tills allt rasar samman när Sven sätter sig i bilen efter en fotbollsmatch och några öl.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

Nyligen publicerat - Arkivet