Hoppa till huvudinnehåll

Över Medelhavet mot fästning Europa

Bara på 2000-talet har över 13.000 människor, män, kvinnor och barn, mist livet i sina försök att nå Europa sjövägen över Medelhavet. Av dem har c. 6500 försvunnit eller dött på väg till den lilla ön Lampedusa i Italien.

Den europeiska immigrationspolitiken har under den senaste åren bestått av gränskontroller och visumkrav. Människor i behov av skydd har inga lagliga vägar att ta sig till EU. Och när den lagliga invandringen minskar ökar båtflyktingarna.

Den italienska ön Lampedusa tar varje år emot rekordmånga flyktingar. Under Libyen-krisen 2004 kom så många flyktingar till Lampedusa, hundratals ihopträngda på rostiga fiskefartyg, att vissa med bundna händer skickas tillbaka.

Och under den arabiska våren 2011 när folket gjorde uppror mot Gaddafi ökade flyktingströmmen från Libeyn till Italien igen.

Också över Atlanten flyr flyktingar till Europa. I Senegal har många fiskare förlorat sitt levebröd när fiskerättigheterna såldes till EU. När vinterstormarna är över sätter många människor små fiskebåtar i vattnet och försöker komma till Kanarieöarna och vidare till Spanien. Det är en vådlig färd och blir man fast skickas man tillbaka. Eva Vikstedt träffar invånare i Charoi-sur-Mer 2008, bl.a. Jerfai som har försökt resa till Europa tre gånger.

Flyktingströmmarna från Nord-Afrika leder till spänningar mellan Italien och Frankrike 2011. Från Lampedusa försöker i synnerhet tunisier komma vidare till Frankrike via Ventimiglia. Italien har tagit emot ungefär 25.000 nordafrikaner och italienarna klagar på att de har lämnats ensamma med flyktingproblemet. Men Frankrike och Sarkozy anser att om någon inte klara av att hålla gränserna stängda måste de ta hand om de illegala flyktingarna.

Sarkozy tror på Schengen, men vill införa strängare passkontroller. Det är ändå de Nord-afrikanska staterna som tar hand om de största flyktingmängderna, t.ex. 600.000 från Libyen 2011. Men Italien och Frankrike är under hårt tryck från främlingsfientliga partier.

I oktober 2013 skedde en stor katastrof när en båt med c. 500 illegala flyktingar från Tripoli, Libyen, förliste utanför Lampedusa. De 300 omkomna var var främst från Eritrea och Somalia.

Påven Fransiscus säger att det är en skam för europeerna att sådant här sker. De lokala fiskarna känner sig maktlösa och vill hjälpa. Vad ska EU göra? Det är EUs stränga gränser som orsakar drunkningsdöden.

Den italienska kustbevakning avfärdar anklagelserna att man reagerade långsamt. Hård blåst försvårar sökandet av de drunknade. Lokala fiskare från Lampedusa har hedrat de omkomna genom att färdas ut med blommor.

De 300 flyktingar som har omkommit får statsbegravning och postumt medborgskap. Lampedusaborna anser att politikerna gråter krokodiltårar, men inte gör något.

Båtflyktingarna fortsätter dock att strömma till Italien trots Lampedusakatastrofen. I synnerhet från Syrien i krig.

Grekland är det EU-land som tar emot flest illegala immigranter, ungefär 130.000 per år. Men man känner på sig att EU vill inte hjälpa asylsökande, endast hindra invandring. Mer än 800.000 immigranter i Grekland. Ingen hjälp.

Och finländarna hjälper. Genom att skicka gränsbevakare som skall spana och hitta båtflyktingar.

Jessica Stolzmann har gjort ett reportage om Wilfred som flydde från Marocko i en liten gummibåt och nu befinner sig i Finland. Pojken som satt mittemot Wilfred drunknade. Vad borde man i EU göra för flyktingströmmen som gör Medelhavet till en gravgård? De främlingspartierna får motstånd av bl.a. de grönas europaparlamentariker Ska Keller.

Informationsruta

Schengen innebär att varje land ansvarar för sin del av den gemensamma yttersta gränsen.

Enligt Dublinförordningen, som gäller i EU samt Norge och Island skall asyl sökas i det land man kom till först. Det skapar ett hårt tryck på Grekland, Spanien och Italien.

Frontex är EU:s gränsbevakningsmyndighet som ska samordna gränskontrollarbetet mellan medlemsländerna.

Källa: Datajournalistik från Journalism ++

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Ior Bock och Lemminkäinens tempel

    Lemminkäinens bolag grävde efter en skatt i Sibbo.

    Ior Bock menade att finskan och svenskan är världens urspråk och att Lemminkäinens tempel ligger i Sibbo. Ior Bocks fascinerande berättelser fick Lemminkäinens bolag att börja gräva efter Kalevala-guld i Sibbo och Rundradions bil att köra i diket.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    Hur är det att vara lots och hjälpa fartyg? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

  • Stålmannen Viljami Hautaviita

    Finlands starkaste man från Lappfjärd.

    Viljami Hautaviita från Lappfjärd fascinerade Österbotten och hela Finland genom att böja järnspett och hästskor samt dra bussar med tänderna. Hautaviita berättar anekdoter om tandläkarbesök och om sina kostvanor: mjölk, rågbröd eller ett halvt kilo smör samt några pilsner.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Bysmeden i Köklax

    Hjalmar Tallberg smider, sjunger och berättar anekdoter.

    Hjalmar Tallberg är sjätte generationens smed. Här talar han om smedsyrket och om inbördeskriget och den ryska parentesen. Dessutom sjunger han och berättar anekdoter.

  • Fogeli kuvar sin rädsla med sprit

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka.

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka, berättar Kaj "Fogeli" Fogelholm. Kaj Fogelholm är rädd, mest rädd är han för sig själv. Därför får han aldrig något till stånd, han lämnar allt på hälft.

  • Jussarö - gruvan i havet

    En fascinerande färd till Jussarö gruva under havet.

    Redaktörerna Henrik Cederlöf och Lars Biström tar oss med på en fascinerande färd till Jussarö gruva 1965.

  • Morgonpromenad i Helsingfors

    Se en poetisk film då staden vaknar en morgon år 1960.

    Antero Ruuhonen och Stig Törnroos har gjort en poetisk film där Helsingfors vaknar. Vi får se förälskade par, duvor, torgförsäljare och vackra byggnader i ett Helsingfors 1960.

  • Till minnet av Markus, nästan 5 år

    Efter det första sorgeåret vet man vad det är att sörja

    När det första sorgeåret är till ända vet man vad det är att sörja, säger Gösta Karf i den här sorgliga men vackra dokumentären om ett litet barns död. Lilla Markus Karf omkom i en våldsam bilbrand hemma på gården i Jakobstad år 1986.

  • Att bli sjukskötare

    Vi besöker Vasa sjuksköterskeskola.

    Här besöker vi Vasa sjuksköterskeskola, där över hälften av sjuksköterskorna i vårt land utbildades 1963. Vi får se skolan som är bunden med Vasa centralsjukhus.

  • Mormonmissionärer i Finland, Jakobstad

    Den unga amerikanen David Stokes är på missionsresa.

    "Well, here I am in Pietarsaari", börjar den unga amerikanen David Stokes sin dagbok. Han är på missionsresa i Finland, Jakobstad och skall sprida ordet om Jesu kristi kyrka av sista dagars heliga, eller mormonkyrkan.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • Ett hårt liv som cirkusartist

    Bakom cirkusens spännande magi ligger hårt arbete

    Bakom cirkusens spännande magi ligger ofta hårt arbete och ett fattigt liv. På 1970-talet var det så gott som omöjligt att försörja sig som cirkusartist

  • Sovstad - idyll eller dystopi?

    Hur ser verkligheten i förorten ut bakom fasaderna?

    Invånarna i förorterna bor i en trygg miljö där barnen kan leka fritt. De har nära till storstaden och naturen. Men hur ser verkligheten ut bakom fasaderna?

  • En kommunalläkares vardag i Borgå

    Bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962.

    Det är bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962. Redaktör Pontus Nordling har gjort en dramatisk film där vi får följa med Palmgrens arbete.

  • Kent från Jakobstad

    Kent åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd.

    Vi möter Kent han som åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd. Saker och ting går inte riktigt som han hade tänkt sig.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Tove Jansson läser Sommarboken

    Om Sophias sommar med gamla farmor och sin pappa på en ö.

    Varje gång blir nätterna mörka helt oförmärkt. Någon kväll i augusti gör man sig ett ärende utomhus och plötsligt är allting kolmörkt. En stor, varm, svart tystnad omkring huset. Tove Jansson läser hela Sommarboken om Sophias sommar med sin gamla farmor och sin pappa på en ö i skärgården.

Nyligen publicerat - Arkivet