Hoppa till huvudinnehåll

Över Medelhavet mot fästning Europa

Bara på 2000-talet har över 13.000 människor, män, kvinnor och barn, mist livet i sina försök att nå Europa sjövägen över Medelhavet. Av dem har c. 6500 försvunnit eller dött på väg till den lilla ön Lampedusa i Italien.

Den europeiska immigrationspolitiken har under den senaste åren bestått av gränskontroller och visumkrav. Människor i behov av skydd har inga lagliga vägar att ta sig till EU. Och när den lagliga invandringen minskar ökar båtflyktingarna.

Den italienska ön Lampedusa tar varje år emot rekordmånga flyktingar. Under Libyen-krisen 2004 kom så många flyktingar till Lampedusa, hundratals ihopträngda på rostiga fiskefartyg, att vissa med bundna händer skickas tillbaka.

Och under den arabiska våren 2011 när folket gjorde uppror mot Gaddafi ökade flyktingströmmen från Libeyn till Italien igen.

Också över Atlanten flyr flyktingar till Europa. I Senegal har många fiskare förlorat sitt levebröd när fiskerättigheterna såldes till EU. När vinterstormarna är över sätter många människor små fiskebåtar i vattnet och försöker komma till Kanarieöarna och vidare till Spanien. Det är en vådlig färd och blir man fast skickas man tillbaka. Eva Vikstedt träffar invånare i Charoi-sur-Mer 2008, bl.a. Jerfai som har försökt resa till Europa tre gånger.

Flyktingströmmarna från Nord-Afrika leder till spänningar mellan Italien och Frankrike 2011. Från Lampedusa försöker i synnerhet tunisier komma vidare till Frankrike via Ventimiglia. Italien har tagit emot ungefär 25.000 nordafrikaner och italienarna klagar på att de har lämnats ensamma med flyktingproblemet. Men Frankrike och Sarkozy anser att om någon inte klara av att hålla gränserna stängda måste de ta hand om de illegala flyktingarna.

Sarkozy tror på Schengen, men vill införa strängare passkontroller. Det är ändå de Nord-afrikanska staterna som tar hand om de största flyktingmängderna, t.ex. 600.000 från Libyen 2011. Men Italien och Frankrike är under hårt tryck från främlingsfientliga partier.

I oktober 2013 skedde en stor katastrof när en båt med c. 500 illegala flyktingar från Tripoli, Libyen, förliste utanför Lampedusa. De 300 omkomna var var främst från Eritrea och Somalia.

Påven Fransiscus säger att det är en skam för europeerna att sådant här sker. De lokala fiskarna känner sig maktlösa och vill hjälpa. Vad ska EU göra? Det är EUs stränga gränser som orsakar drunkningsdöden.

Den italienska kustbevakning avfärdar anklagelserna att man reagerade långsamt. Hård blåst försvårar sökandet av de drunknade. Lokala fiskare från Lampedusa har hedrat de omkomna genom att färdas ut med blommor.

De 300 flyktingar som har omkommit får statsbegravning och postumt medborgskap. Lampedusaborna anser att politikerna gråter krokodiltårar, men inte gör något.

Båtflyktingarna fortsätter dock att strömma till Italien trots Lampedusakatastrofen. I synnerhet från Syrien i krig.

Grekland är det EU-land som tar emot flest illegala immigranter, ungefär 130.000 per år. Men man känner på sig att EU vill inte hjälpa asylsökande, endast hindra invandring. Mer än 800.000 immigranter i Grekland. Ingen hjälp.

Och finländarna hjälper. Genom att skicka gränsbevakare som skall spana och hitta båtflyktingar.

Jessica Stolzmann har gjort ett reportage om Wilfred som flydde från Marocko i en liten gummibåt och nu befinner sig i Finland. Pojken som satt mittemot Wilfred drunknade. Vad borde man i EU göra för flyktingströmmen som gör Medelhavet till en gravgård? De främlingspartierna får motstånd av bl.a. de grönas europaparlamentariker Ska Keller.

Informationsruta

Schengen innebär att varje land ansvarar för sin del av den gemensamma yttersta gränsen.

Enligt Dublinförordningen, som gäller i EU samt Norge och Island skall asyl sökas i det land man kom till först. Det skapar ett hårt tryck på Grekland, Spanien och Italien.

Frontex är EU:s gränsbevakningsmyndighet som ska samordna gränskontrollarbetet mellan medlemsländerna.

Källa: Datajournalistik från Journalism ++

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Folkomröstningen om EU

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja".

    Den 16 oktober 1994 sade Finland ett klart och tydligt "ja" till EU. I janauari följande år anslöt sig Finland, tillsammans med Sverige och Österrike till Unionen.

  • Eu - ja eller nej?

    Hårda förhandlingar.

    Förhandlingarna om villkoren för Finlands medlemskap i EU var hårda. Och vad skulle det innebära för Finland om de som bestämde skulle finnas i Bryssel?

  • Finland blir ett EU-land

    I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer.

    Under dagen efter EU-valet i dominerades nyhetssändningarna av valresultatet. I TV-nytt blir det både analyser av läget och intervjuer med vinnare och förlorare.

  • Väyrynen förhalade EU-beslutet i dagar

    Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

    I slutet av oktober 1994 hade folket sagt ja till EU-medlemskap. Men alla var inte nöjda. Paavo Väyrynen hörde till dem som sade sitt i riksdagen.

Nyligen publicerat - Arkivet