Hoppa till huvudinnehåll

"Det hänger inte på kjolarna"

Romska kvinnor dansar
Arkivbild Romska kvinnor dansar Bild: Yle/Mika Kanerva minroriteter

Vi kan inte längre blunda för den skriande orättvisa mot romer som det finländska samhället visar. Förtroendet mellan romsamfundet och majoritetsbefolkningen måste stärkas och här krävs det insatser av bägge parter.

Minoritetsombudsmannen har nu för första gången gjort en undersökning som baserar sig på intervjuer med enskilda romer och deras konkreta upplevelser.

" Varje dag när jag tar bussen märker jag att ingen sätter sig bredvid mig. Det känns genant att märka att ingen sitter framför mig, ingen bakom mig, ingen bredvid mig. Jag upplever att folk hellre står än sätter sig i min närhet" 28-årig kvinna

Romerna har under årtionden varit föremål för mycket suspekta åtgärder från myndigheternas sida och också fått utstå diskriminering och fördomar från majoritetsbefolkningen. Det har varit naturligt för romerna att söka stöd i den egna grupen. För att de inte ska sluta sig inom gruppen och för att integrationen ska kunna ta fart måste romerna kunna känna sig trygga och delaktiga av samhället.

För att få större kunskap om hur romerna upplever sin situation har Minoritetsombudsmannen därför gjort en stor undersökning med fokus på tre temata; upplevelsen av diskriminering i samband med boendet, upplevelsen av diskriminering i arbetslivet och upplevelsen av förhållandena inom det egna samfundet.

"Man måste få ingripa"


Många gånger förs argumentet fram att det som sker inom det romska samfundet är romernas interna angelägenheter och att de som står utanför inte har rätt att värdera eller kritisera de traditionella sederna.

Men enligt Minoritetsombudsmannen är det viktigt att kunna väga kulturellt bundna seder och bruk mot de grundrättigheter och mänskliga rättigheter som tillkommer varje människa. Därför är det viktigt att kunna ingripa då romska seder och bruk begränsar människornas individuella rättigheter.

Sammanlagt 249 romer deltog i undersökningen. 61 procent (152) kvinnor, 39 procent (97) män. Åldersgruppen 25-34 år 68 personer, 35-44 åringar 49 personer och över 64 år 16 personer. Av de intervjuade har 57,3 procent högst grundskolexamen, 33,1 procent utbildning på andra stadiet och 9,6 procent har en högskolexamen.

Bild: Yle/Hanna Nordenswan hirundo

Rent allmänt uppger 68,7 procent att de har upplevt någon form av diskriminering under det senaste året. Oftast är det i vardagslivet, i affären eller på bensinstationen. De finländska romerna upplever att de har god kännedom om vad som enligt lagen kan klassificeras som diskriminiering eller ofredande.

Klädseln ger problem på jobbet

Av de intervjuade har 53,8 procent känt sig diskriminerade när de har sökt arbete. Fler yngre romer har ett arbete än de äldre. Men det betyder inte att de inte skulle känna av diskriminering. Tvärtom. De unga romerna känner sig oftare diskriminerade än de äldre.

Förutom fördomar och diskriminering är det bristen på utbildning som gör det svårt att få jobb. Men också den traditionella romska klädseln är en utmaning. Många arbetsgivare har synpunkter på klädseln på jobbet medan romsamfundet ställer sina egna krav.

"Jag ringde till numret i jobbannonsen. När jag sa mitt namn, som avslöjar att jag är rom, sa man att man inte behöver nån längre. En stund senare ringde jag igen och uppgav ett annat namn - då var jobbet ledigt!"
28-årig kvinna

Privata bostadsmarknaden mer diskriminerande

Av de intervjuade har 68,5 procent försökt hyra eller köpa en bostad under de senaste fem åren. Av dem hade 48,5 procent känt sig etniskt diskriminerade då de ansökt om en statligt eller kommunalt finansierad hyresbostad. På den privata bostadsmarknaden är diskriminieringen till och med större (54,7procent).

Många romer och privata hyresvärdar tror att förbudet mot etnisk diskriminering inte skulle gälla på den fria bostadsmarknaden, att hyresvärden "har rätt att välja sina hyresgäster". Så är det inte. Man kan inte utestänga en hyresgäst på basen av etnisk tillhörighet.

Romernas regler kränker individen

Enligt Minoritetsombudsmannens byrå är känslan av att bli fel behandlad inte alltid etniskt baserad. Romer har ekonomiska och sociala problem som alla andra.

De kan ha en tråkig bostadshistoria. Dessutom kan det bli en konflikt mellan behov och utbud av bostäder och romernas egna traditionella regler. Det finns regler som säger att romer som redan bor i ett hus eller ett område har rätt att förbjuda en ny familj att flytta in. Det finns regler om vilka familjer som ska undvika varandra, och det här kan göra det speciellt svårt för en bostadssökande rom att hitta ett nytt hem.

Minoritetsombudsmannen anser entydigt att vissa av romernas interna regler kring boendet kränker individers rättigheter. Samtidigt säger grundlagen att man ska beakta den romska kulturens specialdrag i mån av möjlighet.


"Mina studier blev på hälft. Vi hamnade på gatan och det är mycket svårt att hitta en bostad"
21-årig man

Romska regler ger problem

Av de intervjuade upplever 39,7 procent att de under de senaste fem åren följt traditionella romska seder som har gett dem eller familjen problem. Dilemmat är att många av de romska sederna upplevs vara det kitt som skapar enhet i gruppen och ger romsamfundet dess styrka. Men de leder också till att individens rätt kommer i andra hand.

36,2 procent anser att beslutsfattandet inom det romska samfundet har negativa drag. Det finns ett starkt tryck från gruppen att följa normerna och individen kommer i andra hand.

"Jag jobbade på en bensinstation och måste använda arbetsuniform. Om det kom äldre romer till stationen var jag tvungen att gå och gömma mig. Mina arbetskamrater kunde inte förstå dethär"
19-årig man.

De intervjuade tog upp reglerna om ömsesidig respekt och moralkodex som med sina många oskrivna lagar påverkar hur man kan leva. Endel regler är gemensamma för alla romer men som i alla kulturer finns det individer, familjer och släkter som tolkar dem olika strikt. Det förekommer också regionala och lokala skillnader.

"Vi vill ha förändringar"

Hela 77,6 procent av de intervjuade nämnde åtminstone en sak inom den romska kulturen som de skulle vilja ha ändring på.

Det handlar om att luckra upp den strikta klädkoden (35,3 procent) och avskaffa tvånget att hämnas (13 procent). Men också att skapa mer öppen dialog (16,3 procent) och tänja på de detaljerade umgängesreglerna (13 procent). Många önskar att förhållandet mellan barn och föräldrar skulle vara närmare och öppnare. Också onödiga regler om skam kunde avskaffas där ingen skam finns. 6,5 procent anser att kulturen borde värdesätta skola och arbete mer.

"Jag skulle förändra klädkoden. Jag tycker att man kunde använda kjolarna till fest, men inte i vardagen"
29-årig kvinna

Den största beredskapen att förändra de interna reglerna finns i den äldsta åldersgruppen medan de yngre är mer motvilliga.

Den strikta klädkoden upplevs av många som problematisk: Om man inte klär sig enligt koden blir det problem med romer - om man klär sig enligt koden blir det utmaningar i skolan, på jobbet och vid fritidssysselsättningar.

Revirtänkandet problematiskt

Plikten att vika undan och att vara tvungen att få flyttlov av andra romer upplevs som problematisk av knappt 30 procent av de intervjuade.

Reglerna har ursprungligen växt fram för att man ska förebygga konflikter, för att t.ex. undvika hämndspiraler och visa respekt. Familjer och släkter kan under generationer ha "lagt beslag" på vissa revir som de betraktar som sina.

Men den romska traditionen kan leda till svåra problem för den som söker ett boende.

Bild: Wikimedia/ Splöpö rönninge

Av de intervjuade säger 9,1 procent att de har tvingats flytta på grund av reglerna och av dem har 77,3 procent har varit tvungna att flytta för att "vika undan" eller undvika bråk mellan släkterna. 64 procent har haft stora svårigheter att hitta nytt boende. Barnen har mist sina vänner och tvingats byta skola, familjen har blivit hemlös.

I bakgrunden finns de fördomar och den diskriminiering som romerna har utsatts för av majoriteten och samhället. Romerna har ansett det bättre att bo där man är känd och i viss mån accepterad. Om då en "okänd" rom vill flytta in innebär det ett riskmoment. Om det är en person med "dåliga vanor" kan det få negativa konsekvenser för alla romer i området.

"Det är gärningarna som räknas"

Av de intervjuade anser 21,5 procent att de har haft negativa erfarenheter av frågor som har med sk. moralkodex - reglerna om renhet och sedlighet - att göra. Det kan röra klädsel, uppträdande, respekt och boendearrangemang. Flera av de intervjuade tog fram att alla romer inte längre känner till vad romsk kultur egentligen är och därför alltför nitiskt hänger fast vid många yttre attribut - som klädsel och seder.

"Jag skulle vilja avskaffa en del regler som har att göra med sedlighet. Jag skulle vilja att unga och äldre skulle kunna tala öppet om allt, också personliga frågor. Jag skulle vilja riva muren mellan föräldrar och barn. Då skulle de unga kanske inte känna sig så ensamma och så tidigt flytta hemifrån och skaffa egen familj. De skulle ge studier och arbete en chans och utslagningen och missbruket kunde minska"
28-årig man


- "Det är teater"! Att vara rom är inte beroende av yttre faktorer utan det kommer inifrån och syns i människans gärningar och vad gärningarna leder till, konstaterar en intervjuad.

Å andra sidan framhöll endel av de intervjuade att de strikta reglerna kan utgöra ett skydd, ett pansar mot omvärldens ständigt negativa påhopp.

Pojkarna får bestämma över flickorna

Den romska kvinnan har en stor roll i samfundet. Hon organiserar familjens boende och ansvarar för utkomsten. Hon är ofta den som har kontakt med majoritetsbefolkningen och myndigheter. Hon organiserar och reder upp när det blir problem.

Men mannen är familjens överhuvud. Det är han som bestämmer. Också pojkarna har beslutanderätt över flickorna. Också här finns förstås skillnader mellan familjerna men 37,7 procent av dem som var med i undersökningen anser att kvinnans roll är problematisk. Här fanns ingen skillnad mellan män och kvinnor eller i ålder. Men av dem som hade en högskolexamen svarade 50 procent att det finns jämställdhetsproblem.


"Det beror mycket på familjen. I endel familjer är kvinnans roll mycket gammaldags, hennes position är dålig och hon har inget värde. I andra familjer råder det jämlikhet mellan man och kvinna. Kvinnans position är dålig om mannen så vill. Det är mannen som avgör"
33-årig man

Hjälp att förändra egna kulturen

Minoritetsombudsmannens rapport kommer med en lång rad åtgärdsförslag för att förbättre situationen.

Det kan handla om att öka samarbetet mellan romernas organisationer och de stora dagligvarukedjorna för att stärka förtroendet, om att öppna en dialog med bevakningsfirmorna, om att stärka vetskapen om att det är kriminellt att göra etniska profileringar, om att ha barnens bästa för ögonen då man löser bostadsproblemen, om att grunda lokala romska arbetsgrupper, att ta i bruk medling för att stävja grannbråk och tvister mellan myndigheter och romer.

Men Minoritetsombudsmannen sträcker också ut en hand för att stöda romerna att göra förändringar i sin egen kultur.

Annorlunda varje dag - En utredning om romers erfarenheter av diskriminering. Läs hela rapporten här!

Läs också