Hoppa till huvudinnehåll

Angolanska affärsmän köper in sig i finanskrisens Portugal

Estoril Sol, ett av palatsen utanför Lissabon som ägs av affärsmän från Angola.
Estoril Sol, ett av palatsen utanför Lissabon som ägs av affärsmän från Angola. Estoril Sol, ett av palatsen utanför Lissabon som ägs av affärsmän från Angola. Bild: Yle/ Ingrid Svanfeldt lissabon

Affärsmän från Angola med starka kopplingar till Angolas president José Eduardo dos Santos köper nu allt fler portugisiska mediebolag, banker, energibolag och övrig industri.

– Portugal behöver pengar och Angola behöver Portugal, så att de kan komma in på den europeiska marknaden, säger Celso Filipe som är redaktör på affärstidningen Jornal de Negocios och insatt i Angolafrågan.

Celso Filipe skriver ofta om Angola på affärstidningen Jornal de Negocios.
Celso Filipe skriver ofta om Angola på affärstidningen Jornal de Negocios. Celso Filipe skriver ofta om Angola på affärstidningen Jornal de Negocios. Bild: Yle/ Ingrid Svanfeldt jornal de negocios

Han tycker att det är positivt att afrikanerna nu kommer in i Portugals affärsliv. Andra är kritiska, eftersom Angola kan räknas som en diktatur där landets naturrikedomar kontrolleras av landets president och en liten elit kring honom.

Olja och diamanter

Det olje- och diamantrika afrikanska landet Angola har efter inbördeskrigets slut år 2002 blivit en allt starkare aktör med en av världens starkast växande ekonomier.

På grund av att Angola var en koloni under Portugal i flera hundra år talar en stor del av befolkningen portugisiska och portugisiskan är fortfarande landets nationalspråk.

Allt sedan Portugal hamnade i finanskris år 2011 har det varit tufft för portugisiska företag och det har gett allt fler affärsmän från Angola chansen att köpa in sig i portugisiska företag. Kritikerna hävdar att det handlar om att penningtvätt.

- Flera av affärsmännen som nu köper in sig i Portugal är misstänkta för penningtvätt och människohandel i USA och Brasilien, säger sociologen Joan Teixeira Lopes som föddes i Angola under kolonialtiden.

Lopes undervisar nu på univeritetet i Porto och kommer i dagarna att publicera sin andra bok om det komplicerade förhållandet mellan Portugals och Angolas rika överklass.

Servitören Gaspar Andrade visar vilka kända affärsmän och politiker från Angola som ofta besöker den angolanska restaurangen.
Servitören Gaspar Andrade visar vilka kända affärsmän och politiker från Angola som ofta besöker den angolanska restaurangen. Servitören Gaspar Andrade visar vilka kända affärsmän och politiker från Angola som ofta besöker den angolanska restaurangen. Bild: Yle/ Ingrid Svanfeldt gaspar andrade

Angola är fortfarande ett u-land där en liten elit kontrollerad av landets president har så gott som total kontroll över landets rika tillgångar på olja och diamanter. I Portugal är frågan knepig eftersom Angola var en av landets viktigaste kolonier i flera hundra år.

Efter att Portugals diktatur under António de Oliveira Salazar och hans efterträdare föll år 1974, förlorade Portugal sitt kolonialvälde.

Återflyttare har makt

Förhållandet mellan det forna moderlandet och Angola har alltid varit komplicerat. Kring 500 000 forna portugiser flyttade tillbaka till Portugal då Angola blev självständigt och dessa ”återflyttare” har fått ett stort inflytande i det nya demokratiska Portugal.

Återflyttarnas relation till Angola är komplicerad. En stor del av dem har nära band till den nya regimen i Angola som kan kritiseras för att endast ge de enorma naturrikedomarna till en utvald elit kontrollerad av presidenten.

I Portugal är Angolafrågan känslig och medierna har svårt att kritisera den forna kolonin, speciellt sedan finanskrisen. Flera ministrar i den nuvarande regeringen är ”återflyttare” med starka affärs- och känsloband till eliten i Angola.

Många portugisiska ungdomar söker nu jobb i Angolas huvudstad Luanda och affärsmännen från Angola hämtar in kapital som Portugal verkligen behöver. Kritiska journalister och forskare ser faror med de starka banden, särskilt när det gäller demokratin.

- Det är mycket svårt att tala om mänskliga rättigheter i Angola, om korruptionen, om de politiska kidnappningarna och om mord och tortyr, förklarar sociologen Joan Teixeira Lopes som är oroad över att affärsmän från Angola nu äger ett flertal stora dagstidningar, kommersiella radiostationer och har visat stort intresse för att köpa den populära kommersiella tv-kanalen, kanal 4. Han anser att journalister och medier i Portugal nu undviker att granska Angola-banden kritiskt.

Morgonshow lades ned

Redaktören Ricardo Alexandres radioprogram lades ner efter en kritisk Angola-krönika.
Redaktören Ricardo Alexandres radioprogram lades ner efter en kritisk Angola-krönika. Redaktören Ricardo Alexandres radioprogram lades ner efter en kritisk Angola-krönika. Bild: Yle/ Ingrid Svanfeldt ricardo alexandres

Radioredaktören Ricardo Alexandres populära morgonshow på den portugisiska rundradion RTP ersattes med ett nytt program på grund av en kritisk krönika där Portugals informationsminister kritiserades för sina band till Angola.

På grund av härvan blev Alexandre tvungen att avgå från sin chefsposition på radion. Den portugisiska rundradion medger inte att Angolakritiken var orsaken till att programmet lades ned, men en parlamentarisk utredning gjordes då fallet uppdagades.

– Jag förlorade min position men jag gjorde det som var rätt och jag ångrar inte vad jag gjorde. Portugal är ett demokratiskt land med yttrandefrihet i grundlagen och den respekteras i 95 procent av fallen, men vi skall inte ta den för givet, man vet aldrig vad som händer, säger Ricardo Alexandre.

Ingrid Svanfeldt

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes