Hoppa till huvudinnehåll

Alla barn får inte läsa svenska

Barn som tecknar.
Arkivbild Barn som tecknar. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist kyrkbackens skola

I Esbo får inte alla de elever som vill studera svenska som A-språk göra det. Om gruppen är för liten förverkligas kursen nämligen inte.

En kvinna vars son går i femte klassen i en skola i södra Esbo hörde om den här regeln för första gången i fjol, då hennes pojke ville börja läsa svenska.

- De var sju elever som ville läsa svenska som andra A-språk och det ansågs vara för få. Det är oerhört trist att han inte fick läsa det språk han ville, säger kvinnan.

En ekonomisk fråga

I Esbo har man ändå gått in för att A-språken ska ha ett deltagarantal på minst fjorton elever för att kursen ska förverkligas. Beslutet bygger delvis på nationella riktlinjer, och delvis på uträkningar gällande vad som är lönsamt.

- Det handlar om finansiering. Vår erfarenhet visar att grupper oftast minskar under årets lopp på grund av att elever hoppar av eller flyttar. Ifall gruppen är väldigt liten från början blir den då alltför liten för att fungera ekonomiskt och framför allt pedagogiskt, förklarar Ilpo Salonen, linjedirektör för den grundläggande utbildningen i Esbo.

För mindre skolor kan ett krav på fjorton deltagare ses som orimligt. I så fall kan skolan ansöka om undantagslov av bildningsdirektören för att ordna kursen.

- Inga kurser som har haft färre än tio elever har ändå kunnat få undantagslov, berättar Salonen.

Oklart hur det inverkar på svenskan

Han säger att det inte finns några uppgifter på hur begränsingen har inverkat på antalet elever som läser svenska som A-språk.

- Vi har inte funderat skilt på hur det inverkar på svenskan. Om man ser på antalet elever som väljer att studera svenska i Esbo, jämfört med resten av landet så är vi rätt så aktiva med att studera svenska här. Vi har ändå inte undersökt hur kravet på ett minimiantal har inverkat på undervisningen i svenska.

Salonen berättar att man har funderat på möjligheten att sammanföra elever från flera olika skolor för att få en tillräckligt stor grupp till stånd.

- Problemet är att budet vi fått från statsförvaltningen är att eleverna ska läsa de ämnen som skolan de går i erbjuder. Grundskolan kan inte erbjuda kurser på samma sätt som gymnasiet. Därför är det ännu viktigare att ta i beaktande hur man kan erbjuda ett digert språkkursutbud, speciellt med tanke på att vi är ett tvåspråkigt land, säger Salonen.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen