Hoppa till huvudinnehåll

Hörspelet Fältskärns berättelser

Johan Fagerudd som Gustaf Bertila
Johan Fagerudd som Gustaf Bertila Johan Fagerudd som Gustaf Bertila Bild: Yle hörspel,Johan Fagerudd,Fältskärns berättelser,Zacharias Topelius,gustaf bertila

Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992. Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

Zacharias Topelius klassiker Fältskärns berättelser skildrar Sveriges och Finlands historia från 30-åriga krigets dagar fram till Gustav III: s statskupp 1772.

Topelius skrev ursprungligen Fältskärns berättelser som en följetong i Helsingfors tidningar 1851-66 och några år senare kom den omåttligt populära historien ut i bokform.

Fältskärns berättelser (bokpärm)
Fältskärns berättelser Fältskärns berättelser (bokpärm) Fältskärns berättelser,Zacharias Topelius,bokpärm

Stoffet i romanen är både romantiskt och dramatiskt och mestadels ytterst spännande.

Topelius använder sig av en ramberättelse i vilken han låter en gammal fältskär (läkare) berätta för en samling åhörare.

Händelserna skildras ur adelsfamiljen Bertelskiölds synvinkel och en av de viktiga aspekterna i berättelsen är motsättningarna mellan adeln och folket – vid sidan av tidens stora religiösa och politiska motsättningar.

Solveig Mattsson dramatiserade och regisserade Fältskärns berättelser för Radioteatern 1992 . Den 13-delade serien blev en av Radioteaterns mest älskade genom tiderna.

Teamet för Fältskärns berättelser, 1992
Teamet för Fältskärns berättelser, 1992 Teamet för Fältskärns berättelser, 1992 Bild: Yle Fältskärns berättelser,Johan Fagerudd,Rabbe Smedlund,Martin Kurtén,Paul Håkansson,Marjorita Huldén,pia runnakko

Berättaren Fältskärn (Martin Kurtén) håller hela tiden i tyglarna.

I den första delen visar den unge Gustaf Bertila (Johan Fagerudd) från Österbotten tapperhet i strid och uppmärksammas av konung Gustaf Adolf (Bengt Thorson).

Den grymme katolske prästen Hieronymus (Bengt Ahlfors) smider onda ränker.

I den andra delen befordras Gustaf Bertila av konungen. I slottet Würtzburg vid staden Main beskyddar fröken Regina von Emmerich (Rebecca Troupp) flyende kvinnor, barn och munkar.

Den unge Bertila får namnet Gustaf Bertel i den tredje delen. Under stormningen av staden Main tar Bertel den sköna Regina von Emmerich till fånga.

Fröken Regina och pater Hieronymus försöker med gemensamma krafter döda kung Gustaf Adolf och stjäla hans magiska kopparring.

Den svenska armén tränger djupt in i det katolska Bayern i del fem. Efter slaget vid Lützen letar man efter Gustaf Bertel på kungens begäran, men han saknas bland de döda och sårade.

Radioteatern: Fältskärns berättelser
Pia Runnakko som Kätchen, Rabbe Smedlund som Larsson Radioteatern: Fältskärns berättelser Bild: Matti Sulanto rabbe smedlund som larsson,hörspel

I sjätte delen beger vi oss till Österbotten. Bondekungen Bertila i Storkyro regerar på sin gård med sträng hand. Också dottern Meri känner av hans obeveklighet.

Briggen med Regina von Emmerich ombord närmar sig Vasa hamn.

Meri möter av en slump fröken Regina i den sjunde delen. De två kvinnorna inser att de älskar samme man. Folket anfaller Korsholms slott för att döda ”den katolska häxan”.

Samtidigt har Gustaf Bertel och hans soldatkamrater Larsson och Pekka sårats på slagfältet i Lützen. De bevakas av tyska knektar dag och natt, utan en möjlighet att fly.

Budet om kungens död når Korsholms slott och Bertila gård i den nionde delen. Gustaf Bertel får höra den kungliga kopparringens sällsamma historia.

I den tionde delen får Meri och gamle Larsson uppleva hur bondekungens sinne hårdnar alltmer.

Trettondagsafton bjuder på kärt besök. Knappt har den överraskningen lagt sig, förrän följande knackar på dörren.

I den elfte delen lyckas fröken Regina fly från Korsholms slott med pater Hieronymus hjälp. Ryttmästare Gustaf Bertel och hans Pekka sätter efter flyktingarna i natten.

Flyktingarna har kommit fram till Kajaneborg i den tolfte delen. Där äger ett stormigt möte med fången Johannes Messenius rum.

I den sista delen uppdagas hemligheterna äntligen för den adlige officeren Gustaf Gustaf Bertelskjöld, är alla samlade på Bertila gård i Storkyro socken - utom kungen.

Medverkande i Fältskärns berättelser

Radiodramatisering och regi - Solveig Mattson
Fältskärn - Martin Kurtén
Gustaf Bertila - Johan Fagerudd
Tilly - Bo Andersson
Stålhandske - Robert Enckell
Oxenstjerna - Kent Sjöman
Pekka - Ilkka Toiviainen
Gustaf Adolf - Bengt Thorson
Larsson - Rabbe Smedlund
pastor Hieronymus - Bengt Ahlfors
Pappenheim - Björn B. Lindström
Regina von Emmeritz - Rebecca Troupp
En ryttare - Christian Lindroos
En gammal ryttare - Göran Schauman
Två svenskar - Set Erdman och Hans Johansson
Kätchen - Pia Runnakko
Dorthe - Laila Björkstam
Greve Lichtenstein - Peppe Forsblom
En tärna - Sofia Wahlström
En veteran - Johan Storgård
En tjänare - Erik Ohls
En adjutant - Rolf Lindholm
Manskör - Akademiska Sångföreningen
Musiker - Markus Sandberg, Kimmo Leppälä och Jussi Jaatinen
Musik - Markus Sandberg
Musikinspelning: Niko Ingman och Pentti Männikkö
Svenska Yle, Radioteatern 1992

Finland genom historien

Mer från programmet

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Svartvita ögonblick med stämningsfull lucia

    Se filmer från luciatåg 1954-1972.

    Folkhälsan startade en luciainsamling 1949 och i samband med det ett luciatåg i Helsingfors centrum. Från första början blev luciatåget en succé och skapade en luciatradition för finländarna. Här får vi se svartvita filmer från 1954 till 1972.

  • Tindrande lucior på dagis

    Söta barn lussar 1976-1987.

    Vad värmer väl ett hjärta mera än söta barn som lussar på daghem? Det är mycket som ska förberedas då man firar lucia på dagis. Vi får följa med luciafester på fyra daghem 1976-1987.

  • Lucias blodiga historia

    Vad har utstuckna ögon och lussebullar gemensamt? Jo, lucia!

    Den lucia vi firar nuförtiden är en salig blandning av legender och folkliga traditioner. I dagens luciagestalt finns det spår av blod från Sicilien, Jesusbarn från Tyskland, en vitklädd, glöggbärande man, och mycket mera.

  • Lucia kröns i Domkyrkan i Helsingfors

    Ljus i den mörka Helsingforskvällen.

    I den mörka och ofta slaskiga Helsingforskvällen är det stämningsfullt att se Lucia och hennes tärnor skrida ner för Storkyrkans många trappor.

  • Lucior i mansprogram

    Tjugo lucior från fyra decennier.

    Tjugo lucior från fyra decennier besöker redaktör Kenneth Stambej i ett program om män.

  • Mera läppstift: Lucia

    Streetfight mellan två lucior!

    Det är streetfight mellan två lucior i dessa sketcher skrivna av unga tjejer. Luciorna dissar varandra både verbalt och musikaliskt.

  • Holger Spår möter Lucia

    Holger spår och Lucia

    När Holger Spår skall träffa Lucia blir mötet inte fullständigt konventionellt.

  • Luciasketch från 1968

    Svenskfinlands egen Lucia försäkrar dig mot samvetskval.

    Svenskfinlands egen Lucia försäkrar dig mot samvetskval, säger man i denna satiriska sketch om det mest heliga i Svenskfinland.

  • Reportage från vinterkriget

    Nyhetsrapport om att 16 städer i Finland har blivit bombade.

    Torsdagmorgon den 30 november 1939 flög bombplan in över Finland från Sovjetunionen. Och vinterkriget bröt ut.

  • Helsingfors under vinterkriget

    En inblick i livet vid hemmafronten.

    Hur var det att leva i huvudstaden Helsingfors under vinterkriget? Vi får en inblick i livet vid hemmafronten i dessa ljudklipp om bombningar, mörkläggning, fönsterglas och första hjälp.

  • Finland stod stilla i 19 dagar

    Den 1.3 1956 utbröt en generalstrejk som lamslog Finland.

    Generalstrejken i mars 1956 berörde närmare en halv miljon arbetstagare och lamslog trafik och industri. Rundradion vägrade rapportera om strejken.

  • Regionalen följer postens väg 1985

    Förr fanns det postkontor i varje utkrok.

    Posten anno 1985 tänker bara på lönsamhet, menar Regionalen. Posten automatiseras, men ute på landsbygden dras postkontor in och servicen blir allt mer ojämlik. Hur snabbt färdas ett brev reser från Sibbo till Helsingfors?

  • Firmajulfester

    Firmafester

    Hur firar man firmajulfester i Finland och vad allt kan hända på en våt julfest? Redaktör Tom Östling intervjuar en portier, en forskare och flera människor på gatan.

  • I december sups det

    Större alkoholkonsumtion i Finland 1989

    1987 talade man om att finländare dricker sig till alkoholförgiftning t.ex. i december med alla firmajulfester.

  • På 1990-talet gjorde man alkoholdrycker hemma

    Vintillverkning på 1990-talet

    I recessionens Finland på 1990-talet var det många som började tillverka sitt eget vin. För vissa blev det en bestående hobby, andra övergick till starkare och olagligare drycker.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    Hur är det att vara lots och hjälpa fartyg? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • Mormor – drama om ålderdom

    När gamla föräldrar inte längre klarar sig sig själva

    Sommarlovet börjar men allt kretsar kring mormor. Vad skall man göra med sina gamla föräldrar när de inte längre klarar sig själv?

  • Kvinnans åldrar – från 0 till 80 år

    Ålder, alla talar om ålder.

    Barndomen färgar oss alla. Och är en kvinnans liv slut efter 50? I "Kvinnoåldrar" berättar Sanna Tahvanainen, Monika Fagerholm, Birgitta Boucht och Barbara Winckelmann om kvinnans väg genom livet.

  • Märta Laurent talar om att åldras

    Vad innebär det för en vacker kvinna att bli gammal?

    Hur skall man åldras och vad innebär det för en vacker kvinna eller skådespelare att bli en gammal patient? Märta Laurent talar i Gogo om hur hon ser på skönhet, åldrande och skådespelarkarriären.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

Nyligen publicerat - Arkivet