Hoppa till huvudinnehåll

Loja Saarinen på Hvitträsk

Loja Saarinen på 1940-talet framför väggbonaden "The Cranbrook Map".
Loja Saarinen på 1940-talet. Loja Saarinen på 1940-talet framför väggbonaden "The Cranbrook Map". Bild: Cranbrook Archives loja saarinen

De flesta som tar sig ut till Hvitträsk i Kyrkslätt kommer för att se Eliel Saarinens nyskapande och snillrika arkitektur. Få känner till att Eliels hustru Loja också var konstnär och bland annat hade en egen textilstudio.

På Hvitträsk presenterar man som bäst Loja Saarinens mångskiftande liv och konstnärliga bana på en utställning som baserar sig på Leena Svinhufvuds forskning.

Louise Gesellius (1879-1968) giftermål med Eliel Saarinen år 1904 väckte en viss uppmärksamhet: året innan hade Eliel skiljt sig från sin första hustru Mathilda (f. Gyldén, 1877-1921), som för sin del gifte sig med Louise bror, dvs Herman Gesellius, vän och kollega till Eliel.

Året efter att Loja (som Louise valde att kalla sig) och Eliel gifte sig föddes deras första barn, dottern Eva-Liisa eller Pipsan (1905-79) och år 1910 föddes sonen Eero eller Poju (1910-61).

Studier i teckning och skulptur

Lojas far, Hermann Otto Gesellius, förestod import- och partihandeln H O Gesellius, och modern, Emilie Struckman, innehade en modeaffär i Helsingfors.

Efter avslutad skolgång studerade Loja bl.a. läderplastik och modellering vid Centralskolan för konstflit samtidigt som hon avlade studier vid Finska konstföreningens ritskola. Uppmuntrad av såväl fadern som brodern Herman reste Loja till Paris sommaren 1901 för att studera skulptur vid Académie Colarossi i Paris.

Efter återkomsten till Finland fortsatte Loja att studera till bildhuggare för skulptören Viktor Malmberg.

I början av 1900-talet hade Loja tillverkat en hel del miniatyrskulpturer på beställning av arkitektbyrån Gesellius-Lindgren-Saarinen – miniatyrskulpturer var mycket populära inredningselement vid den här tidpunkten.

När Loja gifte sig och bildade familj kom hennes fokus att ligga på hemmet och hon fick delvis ge avkall på de egna konstnärliga ambitionerna.

På utställningen kan man se att Loja aktivt deltog i Eliel Saarinens olika byggprojekt, bl.a. genom att tillverka miniatyrmodeller av byggnader och hela arkitekturplaner. Miniatyrmodellen (som mäter 15 kvadratmeter) av stadsplanen för Munksnäs-Haga arbetade Loja med under en period på tre år (1912-15) – de små husmodellerna är gjorda av ek och detaljerat utsmyckade med bl.a. fönster.

Dessutom planerade och sydde hon upp så gott som alla kläder som familjen behövde.

Batik och exklusiva textilier

Under slutet av 1910-talet kom Loja och dottern Pipsan att intressera sig för textiltekniken batik där man täcker en del av tygets yta med vax innan man färgar tyget i olika omgångar.

Mor och dotter höll en gemensam utställning med batikarbeten på Strindbergs konstsalong i Helsingfors år 1921.

År 1923 flyttade familjen Saarinen till USA. Två år senare, år 1925, anställdes Eliel som arkitekt för campusområdet på Cranbrook och de byggnader som Eliel planerade förverkligades under tidsperioden 1926-42.

I centrum för verksamheten fanns Cranbrooks konstakademi som undervisade i arkitektur och bildkonst samt konsthantverk. Eliel Saarinen var rektor för akademin.

Till en början hjälpte Loja sin man med att tillverka miniatyrmodeller av de planerade byggnaderna, och så småningom fick Loja också i uppdrag att planera och förverkliga textilierna till de olika byggnaderna.

År 1929 grundade Loja en egen vävstudio ”Studio Loja Saarinen” som specialiserade sig på att tillverka handvävda och exklusiva inredningstextilier som mattor, väggbonader, konsttextilier, gardiner och möbeltyger. Vid samma tid startade Loja också undervisningen i textilkonst vid konstakademin.

Loja Saarinen verkade som chef för vävstudion till år 1942.

Livlig brevkontakt till Hvitträsk

Hvitträsk förblev i familjen Saarinens ägo till år 1949, och familjen besökte hemmet i Kyrkslätt framför allt om somrarna.

I familjen Saarinens frånvaro tog bl.a. Lojas syster Olga samt vännerna Johannes och Rita Öhquist hand om hus och trådgård på Hvitträsk.

Tiotals bevarade brev visar att Loja Saarinen det långa avståndet till trots styrde skötseln av hemmet med järnhand. På utställningen kan man läsa utdrag ur brev och lyssna på musikern och skådespelaren Kaija Kärkinen som läser utdrag ur dem.

Loja Saarinen ömmade alldeles speciellt för trådgårdsarbete. Trädgården i Hvitträsk var hennes verk, och i Cranbrook fick Loja delta i planeringen av trädgårdarna på campusområdet.

Utställningen ”Loja Saarinen – konst och liv på Hvitträsk och i Cranbrook” visas på Hvitträsk t.o.m. 16 november.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje