Hoppa till huvudinnehåll

Historisk långfredagsmässa på norra Cypern

Famagusta.
Famagusta. Bild: EPA/KATIA CHRISTODOULOU famagusta

Ett par tusen grekisk-ortodoxa pilgrimer kunde på långfredagen hålla en historisk gudstjänst i Famagusta på norra Cypern. Ceremonin är ett tecken på den allt aktivare gräsrotsrörelse, vars mål är att skapa försoning mellan grek- och turkcyprioter.

Tanken på en mässa i 1300-talskyrkan S:t George Exorinos i Famagusta hade framförts av de lokala turkcypriotiska myndigheterna. På deras inbjudan kunde tusental grekcyprioter under långfredagen korsa den så kallade gröna linjen, som sedan 1974 klyver Cypern i en grekisk och en turkisk del.

Många av deltagarna hade flytt från Famagusta för fyrtio år sedan, men trots de smärtsamma minnena var stämningen fin. Gissningsvis två- till tretusen personer deltog i mässan. Själva kyrkan var fullsatt, och ute i trädgården kunde de som inte fick rum åhöra ceremonin via högtalare.

Mässan leddes av biskop Vassilis, metropoliten av Konstantia, som vid sin sida hade en imam från det lokala muslimska samfundet. Biskopen, som var iförd full ornat i vitt och guld, manade till försoning på den delade ön.

Långfredagen är en av det ortodoxa kyrkoårets heligaste dagar, och kännetecknas på många håll av offentliga processioner. I Famagusta hölls processionen av säkerhetsskäl på kyrkans område.

Bland deltagarna märktes en grupp grek- och turkiskcypriotiska politiker, inklusive Famagustas tidigare grekiske borgmästare Alexis Galanos och hans turkiske efterföljare Oktay Kayalp. Också representanter för FN var närvarande.

- Utan överdrift ser jag det här som ett steg mot en lösning på Cypernkonflikten, sa Galanos.

Plundrade kyrkor och tomma moskéer

Gudstjänsterna i S:t George Exotorinos upphörde i slutet av 1950-talet, på grund av konflikten mellan greker och turkar. Cypern, som då lydde under Storbritannien, blev självständigt 1960, men striderna mellan folkgrupperna upphörde inte.

1974 försökte grekiska separatister genom en kupp ansluta Cypern till Grekland. Som följd invaderas norra Cypern av turkiska styrkor, och tiotusentals människor från båda grupperna tvingades lämna sina hem. I årtionden förekom i praktiken ingen kontakt mellan öns båda delar.

Efter ett uppehåll på två år kunde de FN-ledda fredssamtalen återupptas i februari i år. Både de grek- och turkcypriotiska ledarna har vidhållit att de vill få slut på öns delning så fort som möjligt.

Samtidigt har det uppstått en gräsrotsrörelse, vars mål är att motverka den misstro som skiljer grek- och turkcyprioter från varandra. Långfredagens ceremoni i Famagusta är ett av tecknen på processen, där de religiösa samfunden under sina respektive ledare - den ortodoxe ärkebiskopen Chrysostomos II och den muslimske stormuftin Talip Atalay - har en stor roll.

Enligt Atalay vill man tjäna som exempel för liknande processer i Mellanösterns länder. Bland annat har det satts upp en kommitté för restaurering av helgedomar och andra kulturminnesmärken, som lidit svårt av Cyperns delning.

- Alla religiösa byggnader ska respekteras fullt ut, oavsett var de är belägna, säger Atalay till nyhetsbyrån AP.

På norra Cypern finns cirka 500 kyrkor och kloster som förfallit, plundrats på sina dyrbarheter eller omvandlats till moskéer. S:t George Exorinos i Famagusta används idag som kulturcentrum av det lokala turkcypriotiska universitetet. Av de 110 moskéerna på öns södra del är numera bara åtta i bruk.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes